Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 18 december 1948 - De nyaste reaktionsjaktplanen i USA, av Lennart Franzén - Det svenska långtidsprogrammet 1947—1952/53, av W S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 december 19b8
849
Fig. 8. Chance-Vought XF7U-1 "Cutlciss".
Chance-Vought XF7U-1 "Cutlass"
Detta ensitsiga och tvåmotoriga reaktionsjaktplan, fig. 8,
för marina ändamål har utvecklats av Chance-Vought
Division vid United Aircraft Corp. Typen är konstruerad för
flygning i ljudfartsområdet och prototypen underkastas nu
flygprov vid Naval Air Test Center i Patuxent, Maryland.
Under budgetåret 1949 skall 19 exemplar levereras till
amerikanska flygvapnet.
Vought XF7U-1 är ett stjärtlöst flygplan och liknar i stort
sett försöksplanet Northrop X-4, med undantag för de
vertikala fenorna vilka på XF7U sitter vid vingbakkanten
mitt på halva spännvidden. De är försedda med sidroder.
Planet är vidare utrustat med kombinerade höjd- och
skevroder samt saknar de konventionella
landningsklaf-farna. Landningsfarten minskas i stället med
framkantklaffar och luftbromsar på vingbakkanten. Ungefär en
tredjedel av kroppen ligger framför vingen och inrymmer
i nospartiet den trycktäta kabinen med katapultstol för
föraren. De båda reaktionsaggregaten av Westinghouse’
tillverkning har även efterförbränning och är installerade
sida vid sida i kroppen med luftintagen placerade i
ving-roten. Bestyckningen utgöres förmodligen av fyra eller sex
20 mm automatkanoner i kroppsnosen. Prestanda för
XF7U-1 är enligt uppgift i klass med North American F-86.
Maximifarten kan således väntas ligga väl över 1 000 km/h.
Närmare prestanda är ej offentliggjorda.
Grumman XF10F
Detta marina reaktionsjaktplan är under utveckling vid
Grumman Aircraft Eng. Corp. i Bethpage, New York.
Närmare uppgifter har ännu ej publicerats.
Det svenska långtidsprogrammet 1947—1952/53.
Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete —
det organ som på denna sida Atlanten sköter vad som
hör samman med Marshallplanen — uppmanade i augusti
1948 de deltagande länderna att framlägga program för
hur de tänkte sig kunna komma i balans fram till 1952/53,
då den amerikanska hjälpen enligt de ursprungliga
planerna skall upphöra. Det svenska programmet, som
baserar sig på en utredning av professor I Svennilson,
statssekreterare A Lundberg och fil. lic. G Cederwall, har
publicerats i en "blå bok" i serien "Aktstycken utgivna
av K. Utrikesdepartementet"; de sakkunnigas betänkande
finns publicerat i SOU 1948 nr 45. Blåboken innehåller,
utom ett referat av utredningens resultat, en inledning och
allmän översikt som kan anses vara en allmän
programförklaring från regeringens sida.
Huvudproblemet för långtidsprogrammet har varit att
åstadkomma balans i betalningarna gentemot utlandet.
Som tabell 1 visar, hade vi 1947 ett underskott i
betalningsbalansen på 1 440 Mkr. För att täcka detta skulle
erfordras antingen att den årliga importen minskades med
en fjärdedel eller att exporten ökades med en tredjedel.
Lösningen för 1952/53 har åstadkommits genom i första
hand en ökning av exportens volym med en fjärdedel,
i andra hand genom en minskning av importen — som
dock inte är större än vad som motsvarar den del av
1947 års import som direkt ökade lagren inom landet,
främst av textilvaror — samt i tredje hand genom en
ökning av de "osynliga" posterna i betalningsbalansen.
Bland de senare har i tabellen frakterna redovisats
särskilt. År 1947 förslog den svenska handelsflottans
nettoinkomst från utlandet inte för att täcka utgifterna för
hemtransporter med andra länders fartyg av en del av
vår införsel. Detta var emellertid ett exceptionellt
förhållande och hängde samman med att vi 1947 hade en
ovanligt stor och tung import från Amerika; vi köpte ju
även kol därifrån. En del av den beräknade förbättringen
beror på att vi i fortsättningen inte kommer att ha så
stor amerikaimport. En annan del sammanhänger med att
handelsflottan väntas fram till 1952/53 tillföras 400 000 brt
och undergå en nettoökning med 300 000 brt. I
kalkylen har räknats med oförändrade fraktsatser och häri
ligger naturligtvis ett visst osäkerhetsmoment. Bakom
ökningen med 100 Mkr för övriga "osynliga" inkomster
ligger bl.a. turismen.
Den väsentliga lösningen av betalningskrisen har dock
sökts i riktning mot en ökad export. I betänkandet
motiveras detta bl.a. så: "Den tendens mot ökad
självförsörjning med olika färdigvaror, som kännetecknat de
senaste årtiondena, har utan tvivel lett till överdrifter, som
innebär en brist på effektivitet i den ekonomiska
strukturen ... De effektivaste delarna av det svenska
näringslivet är vanligen av denna på export delvis inriktade typ."
Vad som framför allt konstituerar Sveriges
betalningsproblem i dag är det kända förhållandet att uttagen ur
skogarna inte kan ökas utan snarare måste minskas.
Detta är en strukturell förändring av exporten, ökad
export av andra produkter är därför nödvändig redan för
att förhindra en nedgång i den totala exporten. Det
oaktat har skogsindustriprodukterna beräknats tillföra
landet inemot 200 Mkr mera 1952/53 än 1947, tabell 2.
Den årliga exporten av sågade trävaror, som 1936—1938
uppgick till 800 000 std, stannade 1947 vid 433 000 std
och har beräknats öka till 600 000 std 1952/53. Detta
förutsätter främst en minskning av den inhemska
förbrukningen, genom minskad byggnadsvolym, övergång från
trähus till hus av stenmaterial (tegel, lättbetong) samt
träbesparing vid allt byggande (Tekn. T. 1948 s. 777).
Tabell 1. Betalningsbalans 1947 och 1952153 i 1947 års
priser, Mkr
1947 1952/53 Förbättring
Import fob .................. — 4 259 + 345
Export fob .................. + 4 057 + 817
Handelsbalans ____ ........ 1364 — 202 + 1 162
Transporttjänster ............ ....... 29 + 148 + 177
övriga "osynliga" poster ____ ....... 47 + 54 + 102
Summa "osynliga" poster — 76 + 202 + 278
Betalningsbalans .. ........ 1 440 ± o + 1 44 0
Tabell 2. Exportprogram 1952153 jämfört med exporten
1936138 och 1947
Mkr
1936— 1947 1952/53
1938 i 1947
medeltal års
priser
Indextal
för- 1936—1938 1947
ändring =100 =100
1947— 1947 1952 1952
1952/53 /53 /53
Lantbruksprodukter.. 132,1 113,0 113,0 — 86 86 100
Malmer och metal-
ler (även kullager) 454,7 473,2 818,1 + 344,9 104 180 173
Maskiner, fartyg
247,3 570,9 805,0 + 234,1 231 325 141
Trävaror ........... 218,9 347,8 463,0 + 115,2 159 212 133
Pappersmassa ...... 354,2 877,0 856,4 — 20,6 248 242 98
Papper och papp .. 141,1 491,4 591,5 + 100,1 348 419 120
övriga varor ...... 237,7 366,7 410,9 + 44,2 154 173 112
Summa 1 786,0 3 240,0 4 057,9 + 817,9 181 227 125
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
