Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 12 februari 1949 - Management-utbildning i England, av Curt Dahlgren - Anmälan: Företagsledning och företagsledare, av Runo Lindblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 februari 1949
105
icke blott för den engelska industrin, utan för alla de
olika områden av mänsklig verksamhet, där "good
management" kräves, allt med strävan att höja
levnadsstandarden. Svårigheter föreligga givetvis, liksom alltid
när en ny verksamhet startas, men Institutets direktör
var fullt övertygad om, att allt skulle gå väl i lås, även
om ett hårt arbete förestod, och för de närmaste fyra åren
är ju därtill Institutets ekonomiska ställning tryggad
genom regeringsbidraget.
Övriga managementinstitutioner i England, vilkas
verksamhet jag hade tillfälle taga del av voro: Institute of
Personnel Management, National Institute of Industrial
Psychology, Confederation of Managements Association,
Industrial Welfare Society, Management Research Groups
och Industrial Management Research Association, men
utrymmet tillåter icke en redogörelse för dessa. Skulle
någon ha intresse av dessas verksamhet står jag gärna
beredd att lämna önskade upplysningar härom.
Företagsledning och företagsledare, av Sune Cahlson.
Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1945. 159 s. 6,50 kr.
I denna välskrivna och utomordentligt intressanta lilla bok
har förf. givit en översikt av företagsledningens funktioner
och problem. Man kan med förlaget instämma i, att den
bör läsas av alla företagsledare med ansvar inför sitt
företag och för sin uppgift i samhället och av alla som
intresserar sig för näringslivet, dess arbetsformer,
utveckling och betydelse för vårt samhällsliv. Det torde därför
vara befogat att här lämna en tämligen utförlig recension
av innehållet.
Detta är samlat under kapitlen: företagets funktion och
plats inom samhällsorganisationen, företagets ledning,
företagsledningens funktioner, företagsledaren som ledare,
företagsledarna och deras utbildning, den akademiska
ledarutbildningen samt företagsledarna och samhället. I
två bilagor lämnas några data över svenska
aktiebolagsstyrelser och svenska företagsledares utbildning.
Människorna ingår i organiserad samverkan, bildar
företag, för att uppnå större resultat än när var och en verkar
för sig. För att gemensamma ansträngningar skall leda
till resultat måste de vara samordnade med varandra. I
organisationen måste finnas en samordnande makt, en
ledning, som kan besluta över vad som skall göras. Till
ledningens förfogande står individernas personliga
arbetsinsats samt kapital i en eller annan form. Ledningens
organisatoriska inställning inom företaget blir beroende av hur
bestämmanderätten är fördelad mellan de olika
samverkande individerna. Inom exempelvis ett aktiebolag är de
verkställande samt de allmänt beslutande och
kontrollerande funktionerna uppdelade på skilda organ eller
personer. För att de, som i sista hand innehar
bestämmanderätten inom företaget, skall kunna personligen medverka
vid utformningen av företagspolitiken och i kontrollen av
verksamhetsresultatet måste de bilda en någorlunda
homogen och sakkunnig grupp (styrelse). Aktieägarnas
kontrollerande makt inskränkes till medbestämmanderätt vid
utseendet av det beslutande och kontrollerande organet.
Inom våra dagars stora aktiebolag med tusentals
aktieägare är styrelsens maktövertagande från resp. ansvar mot
aktieägarna nästan uteslutande av rent formell karaktär.
Aktieägarna känner sig icke som medbestämmande i en
gemensam organisation utan är endast mer eller mindre
nöjda kapitalplacerare. Ledningen känner sig icke vara
mer beroende eller ha större ansvar gentemot aktieägarna
än emot de anställda. Målsättningen för verksamheten inom
våra dagars storföretag är sällan att tillförsäkra företagets
intressenter största möjliga omedelbara förmåner utan att
på lång sikt stärka och konsolidera företaget självt.
Alla ledare måste enligt Fayol utöva funktionerna:
planering, organisation, ordergivning, samordning och
kontroll — med andra ord fastställa målsättningen för
företagets verksamhet i detaljerade handlingsplaner, fastställa
vilka uppgifter som måste utföras, delegera dessa upp-
gifter på olika personer, samordna uppgifterna, övervaka
att de uppgjorda planerna följas och till sist kontrollera
de resultat som därvid uppnås. Ledandets konst består
kanske främst i att förutse framtiden och att förbereda
sig för den genom att utarbeta alternativa
handlingsprogram. Den högsta ledningens uppgift är att utforma de
allmänna riktlinjerna och ge direktiv åt ledarna i lägre
grader, vilka skall utarbeta detaljplaner, t.ex.
inköpsbudget, finansbudget, personalplan m.m. Organisationen
innebär dels en specificering av alla de olikartade
arbetsuppgifter, som måste utföras, och en horisontell
fördelning av dessa på olika funktionärer, dels ett fastställande
av en lämplig vertikal ansvars- och
beslutanderättsfördelning. I stället för att utgå från de fastställda
arbetsuppgifterna och delegera dessa på lämpligt utvalda personer
blir man ofta i praktiken tvungen att utgå från personerna
inom företaget och tilldela var och en av dessa lämpliga
arbetsuppgifter. Ledningen skall sålunda främst besluta
om målsättning och personer. Rätten att besluta om val
av medel och metoder att nå de uppställda målen kan
överlåtas åt den underordnade personalen. Till den högsta
ledningens viktigaste beslut hör avgörandet, till vilka den
skall överlåta rätten att fatta beslut, ty ledningen kommer
icke ifrån ansvaret för dessa. Med hänsyn till
ordergivningen kan organisationen vara av den linjära eller
funktionella typen. Vissa svagheter hos den linjära
organisationen har skapat linje-stabs-organisationen. En effektiv
lösning av stabsfunktionens problem är ett av de svåraste
men också viktigaste organisatoriska problemen inom vår
tids storföretag. Att stabsproblemen blir lösta på ett
rationellt sätt kan t.o.m. sägas vara en av förutsättningarna för
en effektiv ledning av stora organisationer.
Organisationens effektivitet är i hög grad beroende av hur
samordningen av arbetsuppgifter och befälsföring fungerar. För
att erhålla en effektiv lösning av informationsproblemet
skapar man stabsfunktionärer och bildar olika former av
samarbetskommittéer. Resultatkontrollen är den sista
länken i linjen:
planläggning-—ordergivning—utförande—kontroll. För varje åtgärd, som beslutas, bör man ställa
frågan, hur den skall kunna kontrolleras. Liksom
organisationen måste anpassas efter den personal företaget har till
sitt förfogande, blir även frågorna om hur befälsföringen
och ansvaret skall fördelas, och hur samordningen och
kontrollen skall organiseras, i sista hand beroende på de
rent personliga kvalifikationerna hos de samverkande
individerna.
Varje ledare utövar ledarskapet över en större eller
mindre grupp anställda, som har vissa utbildade vanor och
betraktelsesätt samt en viss gemensamhetskänsla och
grupplojalitet. Gruppen är solidarisk mot sin ledare endast
om han har förståelse för dess önskningar och traditioner.
Ledaren måste därför ha förmåga att hantera grupper.
Det slutliga avgörandet om, vilka befogenheter och vilken
auktoritet ledaren kommer att ha ligger hos gruppen och
icke hos ledaren. Det är inom grupperna som de
anställdas inställning gentemot arbete och kamrater utformas,
och det är där, som känslorna av solidaritet eller
antagonism mot företaget och dess ledning först
utkristalliseras. Storföretaget får genom sin storlek och formella
organisation lätt karaktären av något delvis främmande
och abstrakt, vilket ej längre innefattas i de anställdas
vi-begrepp. Känslan för bolaget är känslan för något
utomstående, skilt från den egna gruppen. Ledaron för
storföretaget står utanför de anställdas gruppbildning och
betraktas av dem som en representant för något utomstående
— för "bolaget". Ett karakteristiskt drag hos
storföretaget är, att det egentliga ledarskapet för arbetsgrupperna
icke ligger hos företagsledningen utan hos män i
mellanställning. Ledningen sker via en stab av souschefer,
avdelningschefer och förmän. Företagsledarnas huvuduppgift
blir ej att leda utan att planera och organisera. En av
företagsledningens viktigaste uppgifter blir därför att skaffa
och utbilda ledare.
Vid seklets början var ledareutbildningen i huvudsak en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
