Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 12 februari 1949 - Anmälan: Företagsledning och företagsledare, av Runo Lindblad - Anmälan: Svenska Tarifföreningen. Några ord med anledning av dess 75-åriga tillvaro, av W S - Anmälan: Grafiska Institutet, av W S - Anmälan: Litet lexikon för reklamköpare - Anmälan: »Examensringar från tekniska läroanstalter i Norden» - Anmälan: Reseberättelser - Kungörelser: Svensk Författningssamling, av R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<>106
TEKNISK TIDSKRIFT
ren köpmannautbildning. Kraven på ledarnas
organisatoriska och administrativa förmåga var ej så stora. Nu
för tiden har man helt andra krav på dem. Man kräver
framför allt att de följa med den tekniska utvecklingen på
sina områden samt att de är skickliga organisatörer och
administratörer. Ledaren av i dag är en allroundtekniker
och professionell företagsledare. Företagsledningen har
börjat få karaktär av ett särskilt yrke som utövas av
anställda specialister. Med de förändrade kraven på
företagsledarna följer också förändrade krav på deras utbildning.
Ledarna i vår tids storföretag äger egentligen icke en
ledareutbildning utan de har en teknisk utbildning. Sin
praktiska verksamhet har de oftast förlagd till en viss
bransch. Mera sällan har de haft tid eller möjlighet att
ägna sig åt uppgifter vid sidan av det företag, där de
verkat. Med den jäkt och den specialisering, som utmärker
det moderna näringslivet, har de ofta ej ens inom
respektive företag kommit i den allsidiga beröring med de rena
allmänna frågor, som berör företagets relationer till olika
samhällsgrupper, vilket skulle varit önskvärt med tanke
på deras utbildning till ledare. Genom att ensidigt
koncentrera sin verksamhet på tekniska och kommersiella
effektivitetsfrågor förlorar företagsledarna lätt förmågan
att se sina företag som en del av det samhälle, vi lever i,
och att inta sin plats som de sociala ledarna för denna
del av samhället. Man måste ha förståelse för dessa
moderna företagsledare, när de motsätter sig ingripanden från
samhällets sida, vilket enligt deras åsikt verkar
nedsättande på näringslivets effektivitet. Men den stora massan
av samhällsmedlemmar har också rätt, när den vägrar att
lämna kontrollen över en viktig del av samhället till
tekniska experter, som ej är deras sociala ledare, och som i
deras ögon mer strävar efter maximal teknisk effektivitet
än efter största möjliga sociala välbefinnande.
Näringslivet kan ej isoleras från vårt gemensamma sociala liv,
och hur detta bör utformas vill vi icke lämna ifrån oss
till aldrig så sakkunnigt forum att bestämma. På
framtiden kommer det an att få ledare, som har förståelse
för det moderna samhället som helhet, och som är villiga
att delta i ledningen av detta. Men dessa ledare kommer
ej fram av sig själva, de måste på ett eller annat sätt
utbildas. Vad som inom våra moderna storföretag gör det
svårt att få fram lämpliga ledare är den långtgående
arbetsfördelningen och specialiseringen. Inom amerikanska
företag och även i viss utsträckning inom några svenska
företag utbildas de blivande ledarna efter en uppgjord
plan som ger dem en allsidig kännedom om hela
företaget och dess relationer utåt. Bland de åtgärder som
behöver vidtas för att rationalisera näringslivets
ledareutbild-ning ingår att skapa lämpliga organ för de blivande
ledarnas fortsatta teoretiska utbildning, t.ex. erfarenhetsutbyte
inom en begränsad krets av företag eller en speciell
kursverksamhet för blivande ledare. Runo Lindblad
Svenska Tarifföreningen. Några ord ined anledning
av dess 75-åriga tillvaro. Svenska Tarifföreningen,
Stockholm 1948. 80 s., ill.
Jubileumsskriften innehåller mycket litet historik i
egentlig mening. I stället ges fylliga redogörelser för olika
avsnitt av Tarifföreningens och de anslutna
brandförsäkringsbolagens verksamhet. Sålunda behandlas i ett kapitel
premiepolitiken och hur denna påverkat planeringen
av-industrier, samhällen och byggnader i allmänhet i vårt
land; vid läsningen imponeras man av i hur hög grad en
förnuftig brandförsäkringspolitik har omformat vår
dagliga omgivning. 1 ett annat kapitel diskuteras
försäkringsvillkoren, Elektriska Nämnden och Semko. Särskilda
avsnitt har även ägnats den service och de kompletterande
försäkringar, som brandförsäkringsbolagen numera står
till tjänst med. I övrigt ingår uttalanden av tio
industrichefer om deras syn på Tarifföreningen och
försäkringsbolagen. I texten är inströdda tolv utomordentliga
färgbilder efter oljemålningar och pasteller med motiv ur
näringslivet, utförda av G Alexanderson. W S
Grafiska Institutet. Berättelse för den första
femårsperioden. Grafiska Institutet, Stockholm 1948. 16 s.
Grafiska Institutet startades den 14 januari 1944 av en
stiftelse av över två hundra företag bland civil- och
tidningstryckerier. Institutet omfattar en ettårig och en
tvåårig dagskurs. Ettårskursen är avsedd för elever med lägre
skolunderbyggnad och för dem som ej kan ägna mer än
ett år åt utbildningen vid institutet och ger en lämplig
underbyggnad för faktorer, förmän, försäljare osv.
Tvåårskursen är avsedd för elever med högre
skolunderbyggnad och består förutom av den nämnda ettårskursen av
en ettårig fortsättningskurs, som är av särskilt värde för
blivande företags- och driftledare, ekonomi-, ateljé- och
annonsbyråchefer, beställningsfaktorer m.fl. Vidare antas
som ettåriga specialelever personer med akademisk
examen — civilingenjörer och civilekonomer — vilka genom
en för individens behov sammansatt kurs önskar erhålla
en teoretisk utbildning för den grafiska industrin.
Institutet anordnar dessutom kvällskurser. Elevtillströmningen
har hittills varit större än institutet har kunnat ta emot.
Under femårsperioden har utexaminerats 135 elever, ett
för den grafiska branschen viktigt tillskott av i landet
utbildad arbetskraft. De utexaminerade är för närvarande
sysselsatta på följande sätt: administration 22 %,
produktion 29 %, planering 19 %, försäljning och reklam 11 %,
kalkyl 9 % samt övriga områden 10 %. Dessa
proportioner kan naturligtvis ändras efter fem eller tio år, då
förhållandena har stabiliserats, men de visar dock, att
undervisningens innehåll och de praktiska uppgifterna står
i önskvärd relation till varandra. Slutligen bör
framhållas berättelsens föredömliga typografiska utförande, som
redan i och för sig lockar till läsning. W S
Litet lexikon för reklamköpare, utgiven av
Annonsbyrån Hera, ger på ett sextiotal sidor en liten orientering
om typografi, illustrationer och klichéer, om de viktigaste
tryckmetoderna och i papperskännedom. Dessutom finns
ett värdefullt sammandrag över lagarna om illojal
konkurrens och varumärkesskydd samt grundreglerna för god
reklampraxis och bestämmelserna för läkemedelsreklamen.
Slutkapitlet om olika reklammedel är väl kortfattat och
därför ensidigt, men för övrigt gör häftet god nytta.
"Examensringar från tekniska läroanstalter i Norden"
är en sammanställning, utarbetad av Tekniska Läroverkens
Elevförbund, Stockholm, över ringarnas mönster och
material; för de flesta ringarna anges även första
användningsåret. Sammanställningens titel är missvisande såtillvida,
att av ringar från de tekniska högskolorna endast de
svenska har tagits med.
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
Malm, L, Sandberg, T & Simmons, T: Studium au
moderna ångkmftstationer samt pappersbruk i USA 1948, 140 s.
MÅRTENSSON, A: Starkströmstekniska utrustningar och
kontrollanläggningar i Schweiz och Italien 1948, 81 s.
Kungörelser
Svensk Författningssamling
749 17/12 Lag om ändrad lydelse av § 2 och 15 lagen den
30 juni 1943 (nr 444) om tillståndstvång för
byggnadsarbete.
750 17/12 Andrad lydelse av § 1 kungörelsen den 29 juli
1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter till
lagen den 30 juni 1943 (nr 444) om
tillståndstvång för byggnadsarbete (fr.o.m. 1/1 1949).
775 17/12 Taxa på avgifter för justering av
mätnings-och vägningsredskap m.m. (justeringstaxa)
(fr.o.m. 1/1 1949).
777 17/12 Gottgörelse till Mynt- och Justeringsverket för
prövning av mätnings- och vägningsredskaps
konstruktion (fr.o.m. 1/1 1949). R S
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
