Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 30 april 1949 - Storflygplatsen vid Halmsjön, av Gunnar Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
334
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Fig. 2. Kulverten under öst—västbanan.
der måste därför vidtas för att sättningarna icke
skola bli förstörande för banorna. Här kommer
den av chefen för Statens Geotekniska Institut
uppfunna djupdräneringen (Tekn. T. 1948 s. 189,
193) till användning. Detta arbete består i att i
leran nedpressas tunna vekar av papp — ca
100 mm breda och 7—8 mm tjocka försedda med
smala kanaler — till fast botten, varefter dels
den ordinarie fyllningen av grus utlägges, dels
också en överlast. Dränerna sättas på ett
inbördes avstånd av i genomsnitt 1,25 m. Genom
belastningen pressas leran ihop och avger vatten,
som bortgår genom pappdränerna och avledas i
gränsen mellan leran och gruspåfyllningen.
Genom att överlasten sedan får ligga på 1—2 år
beräknas, att sättningarna under denna tid
skola bli så stora, att, när sedan överlasten tas
bort, de återstående och mycket långsamma
sjunkningarna bli så små att de praktiskt taget
komma att bli ofarliga för de permanentbelagda
ytorna.
Att man över huvud taget kunde tänka sig att
utnyttja en terräng sådan som den vid
Halmsjön för en storflygplats beror helt på att den
stora mäktiga Brunkebergsåsen går fram tvärs
över området och att det sålunda är möjligt att
få tillräckliga och utmärkta fyllnadsmassor
inom nära räckhåll. Nord—sydbanan kommer
förresten att ligga just på åsen och erhålles
genom att fyllningsmassorna här bortschaktas.
Ur avvattningssynpunkt ligger platsen mycket
väl till då den ligger på ett höjdparti och
avrinningsmöjlighet föreligger åt flera håll. Det är
emellertid många problem, som skola lösas på
grund av de stora permanentbelagda ytor, som
komma att finnas — sammanlagt i fullt utbyggt
skick ca 800 000 m* — och från vilka
avrinningen sålunda blir nästan ögonblicklig. Fig. 2 visar
kulverten under öst—västbanan.
Med hänsyn till önskvärdheten att bevara för
den blivande flygplatsen så mycket som möjligt
av de skönhetsvärden som finnas i trakten bl.a.
den vackra Halmsjön längs foten av grusåsen —
vilken senape på denna sträcka icke kommer att
bortschaktas — liar planläggningen . av ban-
systemet varit rätt besvärligt och tidsödande. En
mångfald lägen och figurationer ha måst
undersökas i olika avseenden. Vi ha så småningom
kommit fram till ett system som är ganska
speciellt. Det medger stor kapacitet, samtidigt som
blott fyra banor behöva byggas, fig. 3. Vi slippa
sålunda de ur flygsynpunkt alltid besvärliga
parallellbanorna vid full utbyggnad.
Banlängderna bli följande: öst—västbanan 2 550 m och
en permanentad bredd av 75 m samt en
stråkbredd av 300 m, nord—sydbanan sannolikt
2 150 m med 60 m permanentning och en
stråkbredd av 210 m, de båda övriga banorna 1 800 m,
resp. 60 och 210 m. Dessa längder och bredder
uppfylla alltså bestämmelserna i ICAO:s
rekommendationer för klass A, vilket blir fallet även i
övrigt för lutningar m.m. Skulle krav uppstå på
ökning av banlängderna kan detta tillgodoses
inom skälig kostnadsram för samtliga banor.
Åsikterna om vilka banlängder som i framtiden
erfordras äro emellertid så skiftande, att
försiktigheten bjuder att i början inte gå för långt,
men hålla möjligheten öppen att utan alltför
stora kostnader öka på dem. Frågan om vilket
slag av permanentbeläggning som kommer att
väljas står ännu öppen. Detta kommer att bero
på resultatet av de ingående prov, som hålla
på att utföras på platsen. För ICAO:s klass 1 är
hjultrycket 45 t och ringtrycket 8,5 kp/cnr.
Proven avse både armerad och oarmerad betong och
asfalt.
Genom bansystemets utformning har det blivit
möjligt att på det område, som begränsas av
öst—västbanan och de båda åt sydost och
sydväst gående banorna — ett område som sålunda
Fig. 3. -Banornas planlägen jämte stations-, hangar- och
verkstadsområden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
