Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 7 maj 1949 - Den moderna enfasbanmotorn, av Gustav Thielers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
TEKJiTSK TIDSKRIFT
dimensionering men ej på minsta sätt försvårar
denna.
Det är inte bara de av motorn själv orsakade
övertonerna som kunna vara besvärliga, utan
även av nätspänningen alstrade övertoner. Dessa
övertoner som närmast torde orsakas av
fordonstransformatorernas tomgångsströmmar orsaka
precis samma skada som de förut beskrivna.
Den nya frekvensberoende avshuntningskretsen
inverkar även här fördelaktigt och avlägsnar i
allmänhet de svårigheter som eljest skulle hava
uppstått genom det momentant felaktiga
kom-muteringsfältet. Slutligen må påpekas att vid
korta avbrott av motorströmkretsen, t.ex. då
strömavtagaren ej perfekt följer kontakttråden,
det är av vikt att kommuteringsfältet ej är för
mycket dämpat genom med
kommuteringslind-ningen parallellkopplat motstånd. Vid
användandet av den frekvensberoende
avshuntningskretsen blir ohmska motståndet i allmänhet
minst dubbelt så stort som förut varigenom
kommuteringsfältet får lättare att följa de vid ett
strömavbrott orsakade hastiga
strömvariationerna.
Hittills har endast talats om
likströmskommu-teringen. Vad växelströmskommuteringen
beträffar framgår det av kurvorna på fig. 8 att man
erhåller ett tämligen konstant fält för såväl 3:e
som 5:e övertonens kompensering. Detta är
naturligtvis ej helt tillfyllest, men med hänsyn till
de genom grundtonsfältet alstrade
järnmättning-arna torde det vara riktigt att ^-komponenten
håller sig approximativt konstant.
Enfasbanmotorns isolering skiljer sig såtillvida
Fig. 9. Resulterande resistans och reaktans som funktion
av frekvensen (uppmätta värden) för avshuntningskrets,
hörande till motorer för lokomotiv litt. Hg.
fås med den vanliga anordningen, ett ohmskt
motstånd i parallell med
kommuteringslindning-en. Såväl strömkurva som fältkurva äro
uttryckta i voit reaktansspänning räknat som en
rotationsspänning i korrekt kommuteringsfält, vad
strömmen beträffar, respektive det
förhandenvarande kommuteringsfältet för en härva
sträckande sig från en lamell till den
bredvidliggan-de. Man ser att kommuteringsfältet har en helt
annan form än vad som erfordras på grund av
den deformerade strömmen och hur man än
försöker inställa kommuteringsfältet, kan man
aldrig komma ifrån en betydande differens
mellan erforderligt och erhållet fält. Differensen
finnes också angiven på fig. 10 och man ser att vid
lägre strömmar förefinnes en ganska kraftig
överkommutering men vid strömtoppen däremot
en avsevärd underkommutering. I bägge fallen
överskridas de gränser inom vilka god
kommu-tering kan erhållas.
Om motorn i stället förses med den
frekvensberoende avshuntningskrets som nyss beskrivits,
kommer kommuteringsfältet att betydligt iner
närma sig det fält som strömmen fordrar och
den differens som erhålles blir ej större än att
den aldrig överskrider den gnistfria marginalen.
Det är därför påtagligt att med denna krets ett
framsteg nåtts och det kan nämnas att med
tillhjälp av den för första gången en motor
framställts vars kommutering vid normal last var helt
gnistfri, eller vad man kallar svart kommutering.
Det skall påpekas att inan kan, om så behöves,
öka kompensationen av övertonerna, men denna
fördel får då köpas med något ökade förluster
i avshuntningskretsen. En teoretiskt tänkbar
lösning är att koppla en kondensator i parallell med
drosselspolen, en lösning, som man dock för
närvarande ej behöver tillgripa.
Avshuntningskretsen i fråga har och måste ha en reaktiv
förbrukning, en sak som något ingriper i motorns
Fig. 10. Strömkurvor visande förbättringen av
strömvändning vid användning av den nya frekvensberoende
avshuntningskretsen; A momentanvärden av reaktansspänning per
lamell, B kommuteringsfältet med enbart ohmsk
kommu-teringsshunt, C okompenserad reaktansspänning (ohmsk
shunt), D d:o (frekvensberoende shunt), E grundton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
