Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Tryckfärgen, av Hans Köhler - Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1948, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
517
Dessa färger består av en plast med lösningsmedel, som vid
uppvärmning dunstar bort. Däri ingående plaster kan
dessutom vara av bakeliserande typ, varigenom man
erhåller en ändå fastare torkning. Dessutom har vi en del
specialfärger för boktryck. Kopiefärger för t.ex.
bank-papper är uppbyggda på rena vattenlösliga bindemedel,
och trycket kan kopieras i våtkopieringspress. Liknande
bindemedel har check-säkerhetsfärger, som dessutom
innehåller färgstoffer, vilka mycket lätt angripes av syror eller
andra i förfalskningssyfte använda kemikalier.
Karbonise-ringsfärger, som skall ersätta karbonpapper, består av icke
torkande olja förutom färgpigment, ofta med tillsättning
av vax. För dessa färger bör användas väl limmade
papperssorter för att förhindra dels inslagning, varigenom
färgernas hållbarhet blir begränsad, dels genomslagning.
Vid bottentryck, där man sedermera skall skriva med
bläck, t.ex. kvittensblanketter, checkblanketter etc., bör
användas färger, som vid torkning ger en matt yta. Denna
egenskap erhålles genom användandet av färgpigment,
som hindrar uppkomsten av glans, och plaster som
bindemedel, vilka ger matt yta.
En för emballageindustrin mycket använd tryckprincip
är anilingummitryck. Vi skiljer därvid mellan två sorters
färger —• anilinfärger, dvs. lösningar av anilinfärgstoffer i
ett bindemedel, och täckande färger, som består av en
pigmentfärg och en hartslösning. I båda fallen förtunnas
färgen med sprit, genom vars avdunstning torkningen
sker.
Offsetfärgerna är uppbyggda på färgpigment och en
lin-olje-standolja, eventuellt med tillsättning av någon
konstharts. Någon icke torkande olja förekommer icke,
åtminstone inte i större mängder. Djuptrycksfärger består av
en plast eller asfalt, löst i xylol, toluol eller bensin, med
tillsättning av pigmentfärger, men även ibland av
olje-lösliga färger. Torkningen sker uteslutande genom
avdunstning av lösningsmedlet.
Alla färger, som innehåller torkande olja, måste även
innehålla en katalysator eller torkmedel, som tar upp
syret ur luften och överför det på oljan. Härför kan
lösningar av kobolt, bly, mangan och eventuellt cerium i olja
komma i fråga. Kobolt ger den snabbaste torkningen, men
den bästa genomtorkningen erhåller man med bly. Alla
boktrycksfärger innehåller torkmedel, men däremot inte
offsetfärgerna. Offsettryckarna vill hellre själva blanda i
torkmedlet.
Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1948. I januari
1948 gav regeringen en allmän överblick av faktorerna i
den samhällsekonomiska balansen och av möjligheten att
påverka dem så, att de inflationsdrivande krafterna skulle
kunna hålllas tillbaka. I anslutning till denna överblick
utarbetades en prognos för den ekonomiska utvecklingen
i landet under 1948. Prognosen utmynnade i en differens
mellan tillgång och efterfrågan — ett "inflationsgap" — på
1 000 Mkr. Den verkliga utvecklingen under 1948 blev
emellertid gynnsammare än den förutsedda.
Varuförsörjningen kunde upprätthållas på en oväntat hög nivå,
samtidigt som statliga regleringsåtgärder verkade dämpande på
efterfrågan. En schematisk beräkning av "utfallet" av
prognosen har givit till resultat siffrorna i tabell 1.
Restbeloppet 1 000 Mkr har eliminerats på i huvudsak
följande sätt. Medan prognosen räknade med jämn balans
i bytet med utlandet, vilket skulle ha medfört en
minskning av importöverskottet med något över 1 400 Mkr, kom
bytesbalansen att även 1948 visa ett visst underskott, som
kan beräknas till drygt 400 Mkr. Varutillgången blev
härigenom större än beräknat, och ökningen av
efterfråge-överskottet blev således 400 Mkr mindre än som antogs i
prognosen. Vidare tillkom en post för prisstegring i
utrikeshandeln på 200 Mkr, som väsentligen betyder en
motsvarande förbättring av bytesrelationerna till utlandet
mellan 1947 och 1948; innebörden är en förbättrad
varu-tillgång av samma storleksordning. Produktionsökningen
Tabell 1. Efterfrdgeöverskottet för 1948 i Mkr
"Prognos" "Utfall"
Minskning av importöverskottet ..............................+ 1 400 + 1 000
ökning av konsumtionsvaruefterfrågan ................+ 1 800 + 1 350
ökning av offentlig konsumtion ................................— + 50
Produktionsökning ............................................................— 300 — 450
Upphörande lagerökning ..............................................— 500 —- 400
Minskade investeringar ..................................................— 450 — 350
Prisstegring pä konsumtionsvaruområdet ......— 950 — 1 000
Prisstegring på utrikeshandelsområdet ................— — 200
Rest + 1 000 ± 0
har beräknats till 450 Mkr, medan prognosen upptog en
siffra på 300. Utvecklingen resulterade alltså i en
varu-tillgång, som blev 750 Mkr större än i prognosen.
Efterfrågan på konsumtionsvaror ökade betydligt mindre
än vad som antogs; skillnaden är 450 Mkr. Däremot
ökade den offentliga konsumtionen med 50 Mkr och vidare
torde en 100 Mkr lagerökning ha ägt rum, medan
prognosen räknade med att lagerökningen (som år 1947
uppskattades till 500 Mkr) helt skulle upphöra. Investeringarna
-— räknade i 1947 års priser — minskade med endast 350
Mkr mot antagna 450. Slutligen har prisstegringarna på
konsumtionsvaruområdet uppskattats till ett 50 Mkr högre
belopp än i prognosen. De sist angivna faktorerna —
konsumtionsvaruefterfrågan, offentlig konsumtion, lagerökning,
minskade investeringar och prisstegringar på
konsumtions-varuområdet — resulterade sålunda i en minskning av
efterfrågeöverskottet i förhållande till prognosen på 450 —
— 50 — 100 — 100 + 50 .= 250 Mkr.
Som komplettering av denna schematiska bild av utfallet
må ytterligare några uppgifter anföras. Under 1948
började ansträngningarna att öka exporten och minska
importen bli märkbara, och årets sista kvartal kunde rent av
uppvisa ett exportöverskott på 96 Mkr. För hela året
uppstod emellertid ett importöverskott på 910 Mkr, som dock
innebar en minskning med mer än hälften mot 1947, då
det utgjorde 1 980 Mkr. De värdemässiga ändringarna i
utrikeshandeln (tabellerna 2 och 3) beräknas motsvara
en minskning av importvolymen med ca 12 % och en
ökning av exportvolymen med ca 5 %. Denna gynnsamma
utveckling var till en del även beroende på "terms of
trade". Exportpriserna steg sålunda under 1948 med ca
16 %, medan importprisernas stegring stannade vid ca 6 %.
Dock är att märka, att under hösten 1948 prissänkningar
började göra sig gällande på vissa exportvaror, framför
allt på pappersmassa. Importens och exportens
sammansättning visar, att importminskningen under 1948 i främsta
Tabell 2. Importens sammansättning ären 1946—1948
1946 1947 1948
Mkr »/o Mkr »/o Mkr °/o
Konsumtionsvaror ......... 908 26,8 1 146 21,9 799 16,2
Råvaror ................... 1 741 51,4 2 680 51,3 2 479 50,1
Maskiner .................. 261 7,7 573 11,0 653 13,2
Bränslen och drivmedel .. 414 12,2 726 13,9 935 18,9
övriga varor .............. 62 1,9 97 1,9 80 1,6
Samtliga varor 3 386 100,0 5 222 100,0 4 916 100,0
Tabell 3. Exportens sammansättning ären 1946—1948
1946 1947 1948
Mkr %> Mkr »/o Mkr °/o
Trävaror .................. 291 11,4 349 10,8 451 11,4
Pappersmassa ............. 586 23,0 877 27,1 992 25,0
Papper, papp m.m....... 353 13,9 490 15,1 581 14,6
Järnmalm, oädla metaller
459 18,0 575 17,7 701 17,7
Maskiner och instrument.. 352 13,8 394 12,2 516 13,0
Transportmedel ........... 114 4,5 178 5,5 276 7,0
övriga varor .............. 392 15,4 377 11,6 448 11,3
Samtliga varor 2 547 100,0 3 240 100,0 3 965 100,0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
