Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 13 augusti 1949 - Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1948, av WS - Robotläsare, av sah - Byggutställningen Bygge och Bostad - TNC: 14. Teknikens ordförråd, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
518
TEKJiTSK TIDSKRIFT
Tabell 4. Bytesbalansen ären 1946—1948 i Mkr
1946 1947 1948
1. Import av varor ................. ..... 3 390 5 220 4 870
2. Export av varor ................. ..... 2 550 3 240 3 960
Handelsbalansens saldo ......... ..... —840 — 1980 — 910
3. Fraktnetto ........................ ..... 550 510 460
4. övriga tjänster m.m., netto ..... ..... 200 30 —
Bytesbalansens saldo ............ ..... — 90 — 3 440 — 45 0
rummet har drabbat konsumtionsvarorna och i viss mån
även råvarorna, även om dessa dock har bibehållit sin
andel av den totala importen. Maskinimporten däremot har
icke minskats, och importen av bränsle har t.o.m.
betydligt ökats. Hur bytesbalansen med utlandet har förändrats
under de tre senaste åren framgår av tabell 4.
Underskottet i bytesbalansen har medfört, att valutareserverna
fortfarande har tagits i anspråk, men inte i den
omfattning som underskottet i bytesbalansen skulle tyda på. Detta
torde i huvudsak sammanhänga med att importen 1948 i
viss utsträckning var förskottsbetald och att betalningarna
för importen därför inte uppgick till samma belopp som
värdet av de importerade varorna. Valutareservens
minskning drabbade huvudsakligen vår pundbehållning, medan
behållningen av guld och dollar t.o.m. visade en viss
ökning. Någon ytterligare minskning av valutareserven
förutses inte.
En bild av de senaste årens prisutveckling i Sverige ger
följande indextal över levnadskostnaderna och
grosshandelspriserna (1935= 100) varav framgår, att priserna
påtagligt stabiliserades under senare delen av 1948:
1916 1947 1948
Hela Hela Kvartal
året året 1 2 3
Levnadskostnader 151 156 163 164 166
Grosshandelspriser 186 199 210 216 217
Efterkrigsårens svenska budgetpolitik har bl.a. gått ut
på att genom överbalansering av budgeten verka
återhållande på allmänhetens köpkraft. Överbalanseringen har
vunnits dels genom höjning av de indirekta skatterna, dels
genom en restriktiv utgiftspolitik, överskotten i
driftbudgeten har möjliggjort, att kapitalbudgeten (dvs. i
huvudsak de statliga investeringsutgifterna) i övervägande
grad har kunnat finansieras med löpande inkomster. För
budgetåret 1949/50 förutses en överbalansering av
driftbudgeten med icke mindre än 721 Mkr, vilket väntas helt
täcka kapitalbudgetens medelsbehov (Komm. Medd. apr.
1949). WS
Robotläsare. I amerikanska jordbruksdepartementets
bibliotek har installerats en elektronselektor, som granskar
75 000 mikrobilder i minuten, sorterar ut dem som handlar
om ett visst ämne och reproducerar dessa antingen på
en filmremsa eller som förstoringar på papper för direkt
läsning.
Selektorn är en utveckling av "Memex", ett några år
gammalt förslag av Vannevar Bush, som var chef för den
amerikanska forskningen under kriget. Principen är att
varje filmrutas kanter förses med en kod i form av
punkter, som med hög hastighet avläses av ett batteri fotoceller,
vilka sedan genom elektroniska anordningar ordnar
utsorteringen av de sökta filmrutorna. Bushs maskin krävde
en fotocell för vart och ett av de 270 lägen i vilka en
kodpunkt kunde vara placerad, vilket gjorde anordningen
för dyr för praktiskt bruk. Nu har man emellertid
förenklat systemet så att sex fotoceller räcker för urvalet.
Blivande kommersiella utvecklingar av maskinen kommer
att kosta omkring 15 000 De skall kunna sortera ut
120 000 eller flera dokument i minuten (timmen?) och för
flera ämnen samtidigt. Rechercher i patentärenden, vilka
nu tar veckor, skulle en sådan maskin kunna klara av på
några timmar (Sci. Amer. maj 1949). sah
Ryggutställningen Rygge och Rostad öppnas den 20
augusti 1949 i Svenska Mässans lokaler i Göteborg.
Utställningen, som är den största och mest omfattande
byggut-ställningen i Sverige efter kriget, skall belysa byggenskapen
av i dag och den närmast kommande utvecklingen
beträffande planering och forskning samt nya rationella metoder,
material och maskiner. Såväl statliga som kommunala
myndigheter, vetenskapliga institutioner, facksammanslutningar,
producentorganisationer och företag deltar. Utställningens
idémässiga innehåll står under överinseende av professor
Hjalmar Granholm. En bedömningsjury har befogenhet att
utestänga sådana produkter, som kan anses olämpliga ur
kvalitets-, konstruktions- eller andra fackliga synpunkter.
I Svenska Mässans A-hall anordnas samtidigt en
principutställning i samarbete med olika myndigheter; delta
avsnitt skall senare sändas ut som vandringsutställning till
olika delar av landet.
TNC
14. Teknikens ordförråd
Hur många tekniska termer har vi i vårt språk?
Innan ett försök här göres att besvara frågan skall
resultatet av några enkla undersökningar av ordbeståndets
struktur framläggas. I de hittills utkomna häftena av
TNC 10, Ordsamling, är i runda tal endast 10 % av
termerna enkla enordstermer, t.ex. broms, medan 80 % är
sammansatta enordstermer, t.ex. handbroms, och 10 %
flerordstermer, t.ex. hydraulisk broms. Av termerna i de
båda sista grupperna är */5 tämligen självdefinierande, om
man känner betydelsen av delarna, men 1IB inte.
De sammansatta tämligen självdefinierande orden utgör
alltså, av TNC 10 att döma, ungefär två tredjedelar av
hela ordbeståndet. Det kan därför vara skäl att närmare
skärskåda denna ordtyp.
Som exempel skall här uppräknas a) de 2 förlederna:
special- och standard-, b) de 20 orden: apparat, bord, båt,
fläkt, koppling, krän, kross, maskin, motor, press, pump,
relä, sax, svarv, traktor, travers, turbin, vagn, ugn, ur,
och slutligen c) de 12 orden: detalj, förråd, konstruktion,
lager, modell, provning, reparation, ritning, serie,
tillverkning, typ, utrustning.
Om först vart och ett av de 20 b-orden kombineras med
vart och ett av de 12 c-orden får man 240
sammansättningar bc, t.ex. båtmodell. Sammansätter man var och en
av dessa med de två förledsorden a får man ytterligare
480 ord abc, t.ex. standardbåtmodell. Men inte nog
därmed. De 20 b-orden kan kombineras inbördes, visserligen
inte till det matematiskt maximala antalet 19’20i=380
ord, men till åtminstone 100 rimliga ord bb, t.ex.
pumpmotor, och dessa ger med vart och ett av de 12 c-orden
1 200 bbc-ord, t.ex. pumpmotortyp. Vi har redan nu fått
över 2 000 sammansättningar. Fortsätter vi med
kombinationerna cc, t.ex. detaljritning, bcc (över 1 000), t.ex.
relädetalj ritning, abb, t.ex. standardpumpmotor, samt vidare
ab, ac och a’cc, blir totala antalet över 3 500
sammansättningar, alla representerande fullt rimliga begrepp och inga
till formen otympligare än man annars får tolerera.
Av de 34 ursprungsorden ■— visserligen lämpligt valda
för ändamålet — kan man alltså på löpande band göra
flera termer än som finns i den nyligen utkomna
publikationen TNC 16, Verkstadsteknisk ordlista! Om man ginge
på i denna stil, men inte inskränkte sig till ett fåtal
utgångsord utan fritt utnyttjade teknikens termresurser, inses
klart att man utan svårighet skulle komma högt upp i
hundratusentalen, och med god vilja passera miljongränsen.
Det svar som bör ges på frågan, hur många tekniska
termer vi har i vårt språk, är alltså i högsta grad beroende
av hur många sammansättningar man vill ta med. Men
det finns andra variabler i räkningen, och de skall dryftas
i nästa TNC-spalt. J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
