Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 27 augusti 1949 - Böcker - Anmälan: Ha vi råd att bygga trähus? av Torsten Nilsson - Anmälan: Ten lectures on Swedish architecture, av sah - Anmälan: [Stadsingeniørens Direktorat] Beretning og Regnskab 1947—48, av K Å - Anmälan: Varmeisolasjon av ildfaste boligbygg, av M Blomqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 augusti 1949
569
Böcker
Ha vi råd att bygga trähus, av Harry Blomqvist.
Nordiska Bokhandeln, Stockholm 1948. :)0 s., 26 fig., 80 s.
tab. 3,25 kr.
Förf. har med donna skrift gjort ett inlägg i den aktuella
diskussionen om trähusens resp. stenhusens för- och
nackdelar, speciellt ur ekonomisk synpunkt. En beräkning
av materialåtgång och arbetskostnader har gjorts för
ytter-och innerväggar samt bjälklag i trä-, tegel- och
lättbetonghus, utförda såsom en- resp. lV^-plans enfamiljshus,
tvåplans tvåfamiljshus samt flerfamiljshus. Kostnaderna har
beräknats för hus uppförda i städerna Malmö, Örebro,
Stockholm och Luleå. Erhållna värden är sammanförda i
elt omfattande men redigt uppställt tabellsystem.
Kostnadsberäkningen visar bl.a. alt för samtliga orter med
undantag av Luleå blir byggnadskostnaderna i medeltal
något lägre för stenhusen än för trähusen. Av utredningen
framgår även alt t.ex. trähus med utvändig oljemålad
panel iir något dyrare än putsade och kalkfärgade, något
som man vanligtvis ej tänker sig, samt att vid övergång
från trähus till stenhus åtskilliga miljoner kronor kan
erhållas för därigenom frigjorda kvantiteter trävaror för
export.
Skriften har självfallet väckt genmäle från intressenter
för trähusbyggandet, och ändock har förf. nöjt sig med
alt endast påvisa skillnaderna i anskaffningskostnaderna
för hus av olika material. Utredningen hade vunnit på, om
hänsyn även tagits till faktorer som bestämma drift- och
underhållskostnaderna, såsom amorteringar, reparationer,
brandförsäkringar etc. Dessa faktorer är endast
omnämnda, men hade deras inverkan siffermässigt
genomförts, skulle kostnadsskillnaden mellan trä- och stenhus
ha blivit ännu större. Torslen Nilsson
Ten lectures ön Swedish architecture, utgiven av
Svenska Arkitekters Riksförbund. Byggmästarens Förlag,
Stockholm 1949. 116 s., ill. 6,50 kr.
Denna trevliga volym innehåller bearbetningar av
anföranden, vilka hölls inför en grupp engelska arkitekter
som besökte Sverige 1946. N Ahrbom behandlar den nya
svenska arkitekturen, Alva Myrdal befolkningsutveckling
och sociala reformer, S Lindström, 11 Mjöberg, E von
||ols|en, S Markelius och (i Sidenbladh stadsplaneringens
problem ur olika synpunkter, F Lindegren
Bostadsundersökningen, Lena Larsson husinredningsproblem, S
Wallander HSB, och E Sundahl Kl":s arkitektverksamhet.
Saklighet är det allmänna intryck som inan får av boken,
vilken bör ge en god och riktig överblick över de olika
aspekterna av svensk arkitektur och stadsplanering av i dag.
Tyvärr lider boken av samma fel som de flesta
trycksaker som vi utger för engelsk och amerikansk publik.
Även när översättningen som här är ovanligt korrekt ur
grammatikalisk synpunkt, är den så pass bunden av det
svenska originalet, att en brittisk läsare måste få ett
irriterande intryck av en text, som visserligen är felfri,
men som ändå inte låter som hans eget språk; en
amerikansk läsare å andra sidan torde få samma känsla som
den som är inbjuden till ett cocktailparty, men som ingen
talar med. Och ändå hör denna översättning — det måste
understrykas — till de bättre! Likaså är bildmaterialet
ovanligt golt, men om man inte kände till svårigheterna alt
sammanställa ett så pass bra material, vore man frestad
att anmärka på, att i väl många fall har den näst bästa
bilden kommit med.
När kommer nu det välbehövliga standardverket om
svensk arkitektur, skrivet direkt för engelsk och
amerikansk publik? Eller skall vi vänta till dess de utländsk.’
tidskrifterna lar hand om saken - såsom de kanske mera
påpassliga danskarna har låtit Architectural Review
(november 1948) och Architecture d’Aujourd’hui (juni 1948)
göra? sah
1947—48 Beretning og’ Kegnskab, utgiven av
Stads-imjeniørens Direktorat, Köpenhamn 1949. 88 s., 57 fig.
Redogörelsen inledes med en speciell artikel om
Köpenhamnsregionens grönområden. I denna presenteras det
arbete, som bedrivits under tio år av en kommitté, tillsatt
för att underhandla med myndigheter och markägare för
genomförandet av ett tidigare upprättat förslag till
grönområden i Köpenhamnsregionen. Stort arbete har nedlagts
på att skapa gång- och cykelstigar från stenstaden ut
genom rekreationsområdena. Staten har ställt 3 Mkr. till
förfogande för anläggandet av stigarna. Köpenhamns
kommun får sedan erlägga 25 % av anläggningskostnaden till
statskassan och övriga berörda kommuner smärre belopp
i proportion till invånarantalet. Administrationen övergick
för några år sedan till Ministeriet för offentliga arbeten
och en stor del av systemet är redan färdigt. 1 många fall
har anläggandet av stigar möjliggjorts genom att mark
exproprierats för detta ändamål, liksom också för
badplatser och andra rekreationsområden. Slutligen omtalas,
att man enligt regionplanens direktiv förbereder att
anlägga skogar i det för närvarande skoglösa landskapet
mel-land Köpenhamn och Roskilde.
Större delen av själva årsberättelsen behandlar
trafikförhållanden, vissa stadsplaneproblem samt arbeten för
avloppsrening. Av trafikredogörelsen framgår bl.a., att
cykeltrafiken i Köpenhamn under året varit 19 % större
än 1946—1947 men 20 % mindre än 1938—1939, vilket
till stor del kan hänföras till de rådande
materialsvårigheterna. 1 samband med ökningen av antalet cyklister
märkes en mindre nedgång i antalet resor med spårvagn
och buss sedan 1946—1947. Vidare redogöres för
parke-ringsförhåUanden, vilka illustreras med diagram över
parkeringstider etc. Frågan i vilken utsträckning lokaltrafiken
bör vara avgörande för utformningen av cityområdets
gatunät diskuteras. Det påpekas, alt innan restriktioner
införes, bör varje gatas speciella förhållanden undersökas.
Småindustri och butiker är nämligen ofta hänvisade att
göra av- och pålastningar från fordon, som är parkerade
på gatan. Man bör därför icke utan absolut tvingande skäl
beröva fastighetsägarna en sedan gammalt hävdvunnen rätt
att använda gatumarken för dylika ändamål.
I ett annat avsnitt presenteras Raadhuspladsens nya
utformning. Idétävlingen om platsens framtida utformning
för några år sedan gav inte någon tillfredsställande
lösning. Då inte heller frågan om tunnelbanestation och
garage under platsen var uppklarad, gjordes emellertid en
provisorisk omläggning i samband med borttagandet av de
tyska betongbunkrarna. Det omtalas vidare, att man till
följd av förbud att använda cement till brobyggnader inte
kunnat igångsätta broarbeten, men ett projekt till liy
Langebro med professor Gottlob som arkitektonisk
rådgivare presenteras.
1 redogörelsen för Köpenhamns avloppsrening beskrives
<en försöksanläggning med tre olika typer av biologiska
filter. Vidare omtalas, att man gjort provborrningar i
Östersund för ett projekt att föra avloppet längre ut i sundet.
Årsberättelsen avslutas med en redogörelse för
Direktoratets räkenskaper under arbetsåret. K Å
Varmeisolasjon av ildfaste boligbygg, av Kristian K
Pkestrud. Oslo byes vel’s boligundersökelse, bd 3. Johan
Grundt Tanum, Oslo 1949. 199 s., 81 fig. 12 kr.
Boken utgör en översikt över värmeisolations- och
fuktproblem, som uppträder i byggnader, uppförda av eldfasta
material. Den är ett koncentrat av före 1945 publicerade
uppsatser på detta område, företrädesvis i Norge och
Sverige och även i viss mån i andra länder med liknande
klimatförhållanden.
Första kapitlet innehåller en allmän översikt över
beräkningar av väggisolationer och fuktighetens vandringar i
porösa material. Beräkningarna illustreras med exempel
och uppritning av temperatur- och ångtryckskurvor enligt
Holmgrens metod, som går ut på att i stället för att rita
upp väggen med de olika materialtjocklekarna i viss skala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
