Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 17 september 1949 - Radialkompressorer, av Carl Ingmar Dalhammar - Statligt forskningsinstitut i USA, av sah - Reseberättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
622
TEKNISK TIDSKRIFT
nom dessa åtgärder har vi kunnat hålla
ytterdiametern på kompressorhuset endast 1,85
gånger större än inloppets diameter.
Proportionerna framgår rätt bra av fig. 20. Vi tror
emellertid icke att förhållandet 1,85 är någon undre
gräns. Vi har uppgifter om prov i USA med ett
diameterförhållande på kompressorhjulet av 1,20
och fortfarande god verkningsgrad. Själva har
vi kört prov med hjulet avsvarvat till
diameter-förhållandet 1,32 och erhöll då samma
verkningsgrad vid samma periferihastighet som med
diameterförhållandet 1,37. Vi kommer att
fortsätta proven med minskat diameterförhållande,
men kan ännu icke säga hur långt man kan nå.
Prestanda
Vid fullvarv och inloppstrycket 1 at a erfordras
en effekt av ca 10 000 hk för att driva den här
beskrivna och avbildade kompressorn. Genom
strypning på inloppet kan effektbehovet vid
provning nedbringas till omkring 3 000 hk. Vi
förfogar tyvärr ännu icke över någon provrigg
med denna effekt — den som vi har är på 500 lik.
All utprovning av kompressorn har därför måst
ske vid körning av den kompletta
reaktionsmotorn, vilket är en långsam och besvärlig
provmetod, som ej heller kan ge alla önskade
uppgifter. Luftmängden kan nämligen varieras
endast inom ett mycket begränsat område och
därför kan någon fullständig karakteristik för
kompressorn ej erhållas.
Provkörningen i motorn med den kompletta
kompressorn har hittills givit följande resultat.
Kompressorn lämnar ett avsevärt högre tryck
än det från början beräknade, och
verkningsgraden är något bättre än väntat; i slället
fölen verkningsgrad av 72 % vid tryckförhållandet
5,2:1 har vi nått ca 74 %, och vid
tryckförhållandet 4:1 ca 78 %. Dessa verkningsgrader är
emellertid ganska låga, om de jämföres med vad
som uppnåtts med enstegs radialkompressorer
i England och USA. Orsaken ligger till stor del
i hjulinloppen, och vårt aktuellaste arbete är att
förbättra dessa.
Motorn har körts upp till tryckförhållandet 6:1
utan någon känning av pumpning. Kompressorn
har samtidigt sådana egenskaper, att motorn är
lättstartad och fri från störningar även vid låga
varv. I början av utvecklingsarbetet hade vi
mycket besvär med pumpning. Kompressorn
kunde ställas in så att den var fri från
pumpning vid höga varv, men egenskaperna vid låga
varv var för dåliga och det var svårt att starta
motorn. Å andra sidan kunde kompressorn
ställas 0111 så att motorn var mera lättstartad, men
då erhölls pumpning vid höga varv. Efter en
omkonstruktion av diffusörerna har dessa
svårigheter övervunnits. Omkonstruktionen utfördes
innan vi kom fram till de ovan omnämnda
beräkningsmetoderna, men innan den ändrade
kompressorn blev färdig för prov hade vi
kon-trollräknat belastningstal etc. Vi fann att
belastningstalen på vissa gitter var väl höga, men ej
orimliga. Kompressorn visade sig också fungera
bra, men man kan säkert vinna en del i
verkningsgrad även genom justeringar på
diffusor-partiet.
De bästa resultat i bränsleförbrukning, som har
offentliggjorts för utländska reaktionsmotorer,
ligger vid 1,05 1,0 kg bränsle per kp dragkraft
och timme. Trots den måttliga
kompressorverkningsgrad som hittills nåtts erhåller vi tack vare
det höga trycket en bränsleförbrukning, som är
väl jämförbar med dessa utländska siffror.
Bränsleförbrukningen kan med säkerhet sänkas
ytterligare genom de ovannämnda
förbättringarna på kompressorn och givetvis även genom
förbättringar på motorns övriga delar.
Motorns vikt och volym i förhållande till
dragkraften är fullt jämförbar med de bästa av oss
kända motorerna. Frontarean är mindre i
förhållande till dragkraften än på någon annan
av oss känd motor med radialkompressor, och
är endast obetydligt större än på motsvarande
motorer med axialkompressor. Diametern på
motorer med axialkompressor bestämmes
nämligen i allmänhet ej av kompressorn, utan det
är för närvarande brännkammarpartiet, som på
dessa motorer har den största diametern.
Litteratur
1. Howell, A R: The Present Basis of Axial Floiv Compressor
Design. Rep. Memor. aeronaut. Res. Comm. 1942 nr 2095.
2. Howell, A R: Aerodgnamics of the Gas Turbine. J. roy.
aeronaut. Soc. juni 1948.
3. Zweifel: Die Frage der optimalen Schaufelteilung bei
Beschau-felungen von Turbomaschinen, insbesondere bei grosser Umlenkung
in der Schaufelreihen. Brown-Boveri Mill. dee. 1945.
4. Bidard: Quelques considérations sur 1’aérodynamiitue des grilles
d’aubes. Energie aug. 1943.
Statligt forskningsinstitut i USA. Amerikanska
kongressen liar beslutat sätta upp en "National Science
Foundation", vars uppgift skall vara att främja forskning vid
universitet och laboratorier. För detta ändamål skall
stiftelsen hålla ett register över vetenskaplig och teknisk
personal samt förmedla sådan, utdela stipendier för
grundforskning till ett beräknat värde av 2,5 M$/år, samt
kontraktera om vetenskaplig forskning med universitet och
laboratorier (stiftelsen får icke själv driva laboratorier
eller anläggningar). Den årliga kostnaden under första
året beräknas till 15 M$, sedermera till 25 M$.
Stiftelsens arbete skall uppdelas på fyra avdelningar:
medicin; matematik, fysik och tekniska vetenskaper; biologi;
träning och förmedling av vetenskapsmän. I spetsen för
stiftelsen skall stå en "National Science Board" med 24
medlemmar, utnämnda på sedvanligt sätt av presidenten och
konfirmerade av senaten för sex år i sänder, samt en
direktör, som är direkt ansvarig till presidenten. I lagen stadgas
uttryckligen, att stiftelsen och dess arbete skall stå under de
vanliga patentlagarna (Business Week 25 juni 1949). sah
Reseberättelser. Till KTH:s bibliotek har inkommit
följande reseberättelser, som är tillgängliga för intresserade:
COLt-ENBERG, O: Kemiunderoisning i Schweiz (juni—juli
1948). 12 s.
AmxiRiEN, M: Äldre och nyare arkitektur i Italien (mars
—april 1949). 30 s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
