Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 40. 5 november 1949 - Prognos för industrins framtida kraftförbrukning, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2G november 1949
Fig. 10. Installerad drivkraft i kW per arbetare inom
industrin; 1 totalt i USA, jämte prognos till 1960, 2 totalt i
Sverige, 3 elmotorer i Sverige, i malmbrytning och
metallindustri, 5 pappers- och grafisk industri, 6 läder-, hår- och
gummivaruindustri.
av ca 1 800 h. Förutsattes den hittillsvarande expotentiella
ökningen av motoreffekten fortgå även under perioden
1946—52 och utnyttningstiden bli oförändrad, innebär
motorinstallationerna en årljg ökning av elförbrukningen
med ca 350 milj. kWh, dvs. något högre än prognosen.
ökningen av drivkraften inom industrin är en av de
viktigaste förutsättningarna för den fortsatta
rationaliseringen. Som ett grovt mått på rationaliseringsgraden kan man
kanske använda den installerade motoreffekten per
arbetare. I fig. 10 har denna storhet uppritats för hela
industrin samt för några olika industrigrupper. Värdena avser
vissa högkonjunkturår, då arbetskraften i stort sett var
fullt sysselsatt, nämligen 1916, 1929, 1939 och 1946. Totalt
har effekten per arbetare ökat från 2,1 kW/år 1916 till
5,1 kW/år 1946, och om endast elmotorer medtas från 1,2
till 4,8 kW/arbetare.
Det anses med rätta, att USA har hunnit mycket långt på
rationaliseringens väg. Det kan därför ha sitt värde att
jämföra den installerade effekten per arbetare i USA och
i Sverige. Såsom framgår av figuren ligger Sverige endast
obetydligt efter föregångslandet och har följt med väl i
utvecklingen hittills. Detta sammanhänger givetvis delvis
med industrins struktur, t.ex. pappersindustrins
dominerande ställning i Sverige. Den framlagda prognosen för
USA visar, att den fortsatta rationaliseringen måste
bedrivas med all kraft, om Sverige ej skall bli avsevärt
sämre ställt i framtiden. Att detta kommer att ställa stora
krav på elkraftförsörjningen är uppenbart.
Elkraft förbrukningen och industriproduktionen
Storindustrins kraftförbrukning sammanhänger givetvis
intimt med dess varuproduktion. Ett direkt samband har
dock visat sig svårt att påvisa, delvis på grund av det
bristfälliga statistikmaterialet för industriproduktionen. På
fig. 11 återges Industriförbundets produktionsindex sedan
basåret 1935 samt storindustrins kraftförbrukning i procent
av 1935 års värde. Något intimare samband kan ej spåras.
Reduceras emellertid kraftförbrukningen för en årlig
ökning på 2 %, som antas vara oberoende av
produktionsvolymen, erhålles en ny kurva, den reducerade
energiindex, som väsentligt bättre anknyter till produktionsindex.
Den kontinuerliga ökningen med ca 2 % per år, som ej
ger någon produktionsökning, sammanhänger bl.a. med
industriprodukternas ökade förädling, som ej påverkar
produktionsindex.
Försök att på analogt sätt konstruera samband mellan
kraftförbrukningen och produktionsindex hos enskilda
industrigrupper har ej gett tillfredsställande resultat, troligen
beroende på bristfällig produktionsstatistik. Att här finns
815
ett obearbetat arbetsfält med goda framtidsmöjligheter
torde dock vara klart. I USA användes således
energiförbrukningen såsom ett känsligt mått på
konjunkturutvecklingen.
Ovanstående undersökning skulle medge en
förutbestämning av kraftbehoven inom industrin i den mån
produktionsutvecklingen vore känd. Så är emellertid ej alls fallet,
utan den framtida produktionen bestäms i hög grad av
konjunkturutvecklingen, som i sin tur tycks vara praktiskt
taget omöjlig att förutsäga ens av de främsta specialisterna
på området. Undersökningen understryker emellertid, att
prognoser över industrins kraftförbrukning måste bli i
hög grad konjunkturkänsliga och att de endast kan gälla
under vissa bestämda förutsättningar rörande
konjunkturutvecklingen. Bedömandet t.ex. av behovet av nya
kraftstationer måste därför i viss mån även bli en fråga om de
framtida konjunkturerna. Med hänsyn till att en
"överutbyggnad" av vattenkraften är önskvärd ur ekonomisk
synpunkt, medan däremot en underutbyggnad kan ge
mycket allvarliga ekonomiska bakslag, förefaller det rimligt
att inrikta behovet av nya kraftstationer efter
kraftförbrukningens utveckling vid fortsatt högkonjunktur, så
länge inga säkra tecken tyder på ett verkligt
konjunkturomslag.
Jämförelse med den senaste utvecklingen
För att kunna bedöma utsikterna att den framlagda
prognosen skall uppfyllas, är det viktigt att noga följa
energiförbrukningens utveckling. Nu föreliggande uppgifter om
1948 års förbrukning påverkas tyvärr av vårens
ransonering och höstens exceptionellt höga reservkraftpriser. Vissa
slutsatser kan emellertid dras.
Prognosen räknade för år 1948 med en total
primakraftförbrukning inom industrin av ca 8 410 milj. kWh. Den
verkliga förbrukningen blev endast 7 775 milj. kWh. Av
detta underskott på 635 milj. kWh torde 400 à 450 milj.
kWh kunna förklaras av ransonering och höga
reservkraft-priser. Resterande underskott på 200 à 250 milj. kWh
förklaras till största delen av att pappersindustrin ej alls
kommit upp till den prognoserade kraftförbrukningen. Här
inverkar otvivelaktigt förändringen i konjunkturerna på
detta område, övriga industrigrupper torde däremot i
huvudsak ha följt prognoserna. Detta gäller t.ex. de
viktiga förbrukningsgrupperna järnverk och elektrokemisk
industri.
Att i nuvarande labila konjunkturläge bedöma den
fortsatta utvecklingen är mycket vanskligt. Så mycket
förefaller dock klart, att om högkonjunkturen trots allt står
sig, så torde de prognoserade kraftbehoven för industrin
under åren 1949—1952 komma att utnyttjas.
Litteratur
1. Upmark, E: Industrins kraltförsörjning. Svenska
Vattenkraft-fören. Publ. 1945 nr 377.
2. Holm, Y & Rydbeck, G: Elektriska maskiner och apparater,
behov och tillgäng under de närmaste ären. Svenska Vattenkraftfören.
Publ. 1946 nr 384.
3. Hall, G: Cellulosaindustrins produktionslörhällanden. Tekn. T.
1948 s. 225.
Fig. 11.
Förhållande mellan industrins totala [-elkraftförbrukning-]
{+elkraftför-
brukning+}
(exklusive [-elångpan-nor)-]
{+elångpan-
nor)+} och [-produktions-index.-]
{+produktions-
index.+}
1935 1940 1945 1950
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
