Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 12 november 1949 - Förädling av linolja, av Karl Magnusson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 november 1949
833
färg enligt Gardner 9,5 erhålles med 6 delar
fur-furol per del olja:
% jodtal syratal färg
extrakt ......... ...... 59,6 196,5 1,0 7,5
raffinat ........ ...... 37,3 141,3 1,2 8,0
biprodukt ...... ....... 3,1 177,0 48,0 svart
Med 7,3 delar furfurol per del linolja ökas
extraktutbytet till 78,5 % (jodtal 195,6) och
sjunker raffinatutbytet till 21,5 % (jodtal 121,7).
M W Kellogg & Co, USA, publicerade sin
"So-lexolmetod"" enligt vilken flytande propån
användes som extraktionsmedel. Metoden bygger
på att propån vid lägre temperatur löser all oljan,
som sedan faller i fraktioner vid stigande
temperatur. Under det att man med furfurol bara
kan få två fraktioner kan man med propån få
så många som helst. Ur rå sardinolja med jodtal
185 och syratal 2,0 kan man t.ex. få 35 % med
jodtal 240, 47 % med jodtal 160, 9 %
vitaminkoncentrat, 5 % stearin med jodtal 50, 3 %
färgad fraktion med jodtal 250 och 1 % fria
fettsyror med jodtal 180.
Snabbtorkande oljor med högt jodtal kan
alltså utvinnas ur sekunda utgångsoljor genom
extraktion med furfurol eller propån. De så
erhållna snabbtorkande oljorna ha dock det felet,
att de ge en skör film. De svagt omättade och
mättade glyceriderna, som tjänstgjorde som
mjukgöringsmedel i ursprungsoljorna, ha
borttagits och måste ersättas med andra. Som ett
lämpligt mjukgöringsmedel har föreslagits
de-hydratiserad ricinolja.
Vid rumstemperatur omestrade oljor
Som tidigare nämnts är det önskvärt att finna
en metod att omgruppera fettsyraresterna i
tri-glyceriderna. Försök pågå i denna riktning, men
de ha ännu ej lett till praktiskt utnyttjande.
Lovande resultat ha erhållits vid omröring av
oljan med en suspension av Na-alkoholat i xylol
under flera dygn vid en temperatur, som
successivt får falla från 50° till 10°. De
utkristalliserade mättade glyceriderna avskiljas. Eckey och
Formo10 ha nått ännu bättre resultat genom att
tillsätta 2,5 % glycerin till blandningen av olja
och Na-alkoholat.
Isomeriserade (konjugerade, aktiverade) oljor"
Redan vid standoljekokning sker en viss om än
obetydlig förskjutning av de isolerade
dubbelbindningarna till konjugerat läge,
dubbelbind-ningsvandring. Mera utpräglad är denna vid
genomblåsning av linolja med luft vid 300°
(Linyl-kokning). Ännu större blir
dubbelbindningsvand-ringen, om svaveldioxid användes som
katalysator. Den bästa katalysatorn är den av Northern
Regional Research Laboratory, USA, lancerade
nickel-kol-katalysatorn, som medger tillverkning
av lågviskösa isomeriserade oljor. En utmärkt
katalysator för tillverkning av
snabbpolymerise-rade standoljor är /3-metylantrakinon.
üimera sijror’-
Genom spaltning av standolja och
avdestille-ring av de monomera syrorna erhålles diinera
syror som återstod. Estrar av dimera syror torka
utmärkt men ställa sig för dyra som målaroljor.
De dimera syrorna kondenseras i stället med
alifatiska diaminer till nylonliknande produkter,
som användas som packningsmaterial.
Alkohohjs
Om glycerinen i linolja utbytes mot
pentaeryt-rit eller annan högvärd alkohol (furfurylalkohol,
polyallylalkohol)12 erhålles mera snabbtorkande
oljor. Alkoholysen sker i närvaro av en lämplig
katalysator (Ca-naftenat) och ett
azeotropbildan-de lösningsmedel, som borttar reaktionsvattnet.
Likaså kan polyvinylestrar tillverkas genom
om-estring av linolja med polyvinylacetat eller
genom omestring av diglycerider av linolja med
polymetylmetacrylat.
Förstärkta oljor ("reinforced oiis")
Till förstärkta oljor höra förutom de
välbekanta alkydhartserna även en grupp, som utgöres
av additionsföreningar mellan halvtorkande eller
torkande oljor och omättade polybasiska syror.
Hit höra bl. a. "maleic treated oiis". De tillverkas
lätt genom standoljekokning i närvaro av
ma-leinsyreanhydrid och användes bl.a. för att öka
målaroljors pigmentvätande förmåga. Största
intresset ha de dock tack vare sin kemiska
uppbyggnad, som gör dem lämpade för diverse
kombinationer. Maleinsvran är adderad till en
dubbelbindning hos fettsyraresten på så sätt, att
ma-leinsyrans karboxylgrupper förbli fria. Adderas
metalloxider till de fria karboxylgrupperna får
produkten ett oljeeget kemiskt bundet sickativ.
Genom addition av kromofora grupper erhållas
oljor av olika färg. Om isoamylalkohol adderas
till de båda karboxylgrupperna och den ena
alkoholgruppen sedan ersättes med alkali, får man
en olja, som är spädbar med vatten och
synnerligen lämpad för tillverkning av emulsionsfärger.
Kopolymeriserade oljor
Många av de monomerer, som användas inom
gummiindustrin såsom styrol, butadien och
me-tylmetakrylat kunna bindas vid linolja och ge
upphov till oljor med utmärkt hårdhet,
alkali-fasthet och torkförmåga. Dessa oljor befinna sig
ännu på utvecklingsstadiet, men det finns
anledning att hoppas mycket av dem.
Vretanoljor"
En utomordentligt viktig uppfinning gjordes år
1937 av forskare vid Farbenfabrik Bayer,
Leverkusen, som utvecklade Wurtz isocyanatsyntes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
