Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 42. 19 november 1949 - Järnhand eliminerar hanteringsarbete, av YSn - Pressning av polerat stål, av sah - TNC: 21. Eller, och/eller, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Mekaniskt styrd
järnhand monterad pä
dragpress med
knäleds-styrd tillhållare.
Armrörelsen kan ske med hjälp av en luftcylinder eller
på rent mekanisk väg med kam eller länkar. Fig. 2 visar
en typisk anordning vid dragpressar med knäledsstyrd
tillhållare. Här är en kam fästad på vippaxeln. Kammen
påverkar en rulle på armen. Förloppet blir då följande. När
pressverktyget är slutet befinner sig glidrullen vid
kammens ändpunkt. Då pressliden lyfter med stansen, vrider
sig vippaxeln med kammen motsols. Ingenting händer
med järnhanden, förrän verktyget öppnats ca 150 mm, då
arbetsstycket gripes. 1 detta ögonblick börjar glidrullen
löpa upp på kamstigningen, varvid armen svänges ut. När
rullen nått kammens högsta punkt, är armen i sitt
yttersta läge, där käftarna lossar greppet och släpper
arbetsstycket. Pressen börjar sedan sitt nedåtgående slag,
varvid vippaxeln vänder, och armen svänger tillbaka
till utgångsläget med griphuvudet strax utanför
verktyget. Vid andra presstyper kan armen få sin rörelse
från en kam, som i stället anbringats på tillhållaresliden.
I andra läll återigen kan det vara lämpligast med en
länkrörelse mellan pressliden och armen. Denna anordning
fordrar bl.a. en del extra arrangemang för stötdämpningen.
Själva griporganet på järnhanden, lig. 3, manövreras
alltid pneumatiskt. Griphuvudet löper i ett spår, och för att
inte käftarna skall komma in i verktyget vid fel tidpunkt
och förstöra detta, är det så ordnat att huvudet måste
glida tillbaka och komma i kontakt med en
gränsläge-brytare, innan pressen kan slå. När verktyget har öppnat
ungefär 150 mm, påverkar en gränslägebrytare
luftventilen för manövrering av handens luftcylinder, så att
cylindern skjuter fram käfthuvudet ca 150 mm. Ett stopp
åstadkommer samtidigt att den undre käften går mot den
övre. Arbetsstycket hålles sedan fast under det armen
rör sig bakåt till den punkt, där utlösning sker genom en
annan gränslägebrytare, vanligen placerad på pressens
överdel (Machinist 5 mars 1949). YSn
Pressning: av polerat stål. Det händer ibland, att man
av plåt måste tillverka detaljer, vilka skall poleras men
vars form är sådan, att poleringen kräver antingen
speciella slipverktyg eller ett tidsödande och dyrbart
handarbete. I USA har man nu löst saken så, att plåten poleras
på förhand och överdras med en påsprutad plasthinna.
Efter pressningen dras hinnan av, vanligtvis med en
tryckluftsstråle.
Man har även försökt få fram en hinna, som skulle
skydda arbetsstycken vid smidning; även om själva hinnan
är hållbar, har det dock visat sig, att den underliggande
finishen icke tål smidesarbetet (Business Week 10 sept.
1949). sah
TNC
21. Eller, och/eller
Pengar eller livet! — Elva av ringarna är till storlek eller
material alltför olika de övriga. -—■ Vid denna årstid får
man i skogen höra snöskatan eller björktrasten.
I dessa tre exempel har "eller" tre olika betydelser.
Rånaren menar: Antingen lämnar ni pengarna utan krångel,
eller mister ni livet; välj ettdera! Däremot är det troligt
att både storleks- och materialavvikelser förefinnes hos
samma ring i några av de elva fallen. Snöskata och
björktrast är två nainn för samma fågelart. "Eller" kan alltså
i de tre exemplen förtydligas till a) antingen — eller,
b) eller —■ eller bådadera, c) eller vilket är detsamma.
Till framhållande av betydelsen b på kortaste sätt
användes ibland ordsammankopplingen och/eller. "Elva av
ringarna är till storlek och/eller material alltför olika de
övriga." — "Ursprungsuppgift, dvs. namn och/eller märke
för ifrågavarande företag, ..." — "Gruvstöttorna skola
huggas av furu och/eller gran." — "Travarna skola vara
så lagda att varje trave kan avsynas från båda sidorna och
utan hinder stapelmätas och/eller skalmätas."
I likhet med vad som framhölls i fråga om "respektive"
i förra TNC-spalten har detta "och/eller" visat sig
innebära en stark lockelse för vissa författare, som använder
det till överdrift. Oftast kan det ersättas med endera av
de båda konjunktionerna. I de fyra sist nämnda exemplen
går det bra med "eller", utom i det sista där "och" torde
vara bättre. Författarnas ängsliga förmodan att "eller"
alltid måste betyda antingen — eller, eller löper risk att tydas
på detta sätt, är ogrundad. Så ofta det av satsens
innehåll är rimligt att betydelsen kan vara: eller — eller
bådadera, skall man ha rätt att fatta meningen så. I första
exemplet i uppsatsens början framgår den verkligt
dis-junktiva betydelsen, antingen —- eller, av själva
bryskheten i uttryckssättet. I andra exemplet, liksom i det
tredje om man inte vet att det är fråga om en och samma
fågelart, är det fullt rimligt att båda möjligheterna antas
kunna inträffa samtidigt: några ringar kan ha båda slagen
av avvikelse, och man kan möjligen få höra båda
fågelarterna samtidigt. Då har man också rätt att tolka "eller"
på motsvarande sätt; i logiken kallas denna mera toleranta
eller-innebörd för implikation. Avser en författare
"antingen —■ eller" bör han också skriva det, och menar han
"eller vilket är detsamma", "eller med andra ord", "dvs.",
bör han ånge detta.
I särskilt viktiga fall kan det naturligtvis finnas skäl att
uttrycka sig ännu tydligare. "Eleven har rätt att deltaga
antingen i matematik- eller i kemiundervisningen, men
icke i båda." — "För denna leverans godkännes även
utförande med trä (i st.f. metall) som material i lock eller
handtag eller i bådadera." Det är i exempel av sistnämnda
slag som man ofta får se och/eller. Men skiljetecknet är
oskönt, och stilistiskt är bela uttryckssättet en styggelse.
Dessutom är uttrycket ofta inte alls så lätt att tolka som
dess användare tänkt sig. Kosta hellre på texten några ord
mera, i sådana fall där det verkligen är av nöden. J W
Fig. .1 Järnhandens gripuerktyg, förskjutbart i ett spdr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
