Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - Tekniken i den moderna krigföringen, av Bengt G:son Nordenskiöld - Den första atombombsreaktionen, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906
TEKNISK TIDSKRIFT
ståndare. Kriget har givit många exempel på att
stridskrafter med god teknisk utrustning kunna
vinna över numeriskt överlägsna men sämre
utrustade motståndare. Tyskarnas framgångar i
Polen 1939, Västeuropa 1940 och Ryssland 1941
—42 möjliggjordes genom försprång i insikten
om teknikens rationella utnyttjande. Krigets
första vändpunkt inträffade, då de icke lyckades
övervinna det tekniskt högtstående brittiska
flygvapnet i slaget om Storbritannien 1940. De
allierade lärde sig emellertid snabbt inse
teknikens betydelse. Man behöver icke läsa många
kapitel i de stora krigsledarnas memoarer, såsom
Churchills, Eisenhowers och Arnolds, för att
finna, att det var den tekniska mobiliseringen,
anskaffningen och fördelningen av flygplan,
bilar, vapen och fartyg, som satte sin prägel
på krigsplanläggningen och bestämde
tidsschemat. Personalproblemen voro långt enklare.
Endast tack vare teknisk överlägsenhet och
framför allt överlägsenhet i luften blev
invasionen i Västeuropa överhuvudtaget möjlig. Endast
tack vare import av teknisk utrustning och stark
stegring av den inhemska produktionen inom
undandragna områden av riket kunde
Sovjetunionen reparera 1941 och 1942 års motgångar,
dra nytta av sina enorma personalresurser och
till sist sätta den ryska ångvälten i rullning.
Endast tack vare ökade tekniska hjälpmedel på
sjön och i luften kunde England avvärja
ubåtshotet mot dess livsviktiga sjöförbindelser. Endast
med luftförsvarets tekniska resurser på marken
och i luften kunde Tyskland i ett par år
uppskjuta avgörandet i de allierades bombkrig mot
hemorten och förorsaka angriparna så svåra
förluster, att kampanjens fortsättande flera
gånger ifrågasattes. Endast tack vare amerikansk
skicklighet i luftkrigföringens teknik och
japanernas efterblivenhet på detta område kunde
avgörandet framkallas så snabbt, att invasionen
i Japan blev överflödig.
I ett framtida krig, som kommer att
kännetecknas av ett luftkrig långt svårare än förut
— med eller utan atombomber — och, på längre
sikt, med flygplan som flyga fortare än ljudet,
av robotanfall och luftinvasioner, av
kustinvasioner med specialfarkoster och av eldkraftiga,
mekaniserade lantstridskrafter, kanske av
bakteriologisk krigföring — i ett sådant krig är den
dömd till undergång, som inrättar försvaret efter
en gången tids föreställningar om
folkbeväp-ningens allena avgörande betydelse. Skillnaden i
verkningsförmåga mellan de stridskrafter, som
äro tekniskt väl utrustade och dem, som icke
äro det, är numera så stor, att kvaliteten måste
väljas före kvantiteten vid lika kostnader. Men
kvaliteten har blivit dyrare än förr, materielens
kostnader tendera att ytterligare stiga. Alla
länder, som vilja söka bevara eller förkovra sin
levnadsstandard, ställas inför svåra prov vid
valet av försvarskrafter. För ett litet land med
begränsade resurser är valet svårast. Råde
kvantitets- och kvalitetskraven kunna icke
tillgodoses samtidigt. Även om de personella
tillgångarna äro så små, att man icke kan tala om massa
eller massverkan måste likväl det lilla landet
skaffa sig ett minimum av tekniskt väl
utrustade stridskrafter, kvalitativt fullt i nivå med en
sannolik angripare, innan det försöker
förverkliga önskemålet om folkbeväpning. Det måste
också tänka på det vittomspännande behovet av
sådan arbetskraft, som håller försörjningen i
gång och reducerar verkningarna av bomb- eller
robotkrigföringen mot hemorten. En permanent
ordning med många män i vapen i fredstid
medför också ökade indirekta nationalekonomiska
förluster i ett alltmer industrialiserat samhälle.
Kostnadsresursernas begränsning framtvingar
också ett val mellan olika slag av tekniska
stridsmedel. Det är rationellt att icke tillgodose
alla krav likformigt och illa utan i stället
koncentrera sig på det verksammaste. Under
studium av de sannolika lägen, i vilka landet
politiskt sett kan komma att ställas och under vilka
försvaret kan komma att kämpa måste
fastställas vilka svaga punkter eller svaga skeden,
som känneteckna en fientlig aggression. Då
detta skett, följer bedömandet av vilka
stridskrafter, som med hjälp av sin karakteristiska
rörlighet och vapenverkan lämpa sig bäst för att
utnyttja dessa blottor genom koncentrerade
mot-anfall. Stridskrafter, som sammansatts sålunda,
äro också väl ägnade att hålla landet utanför ett
krig eller, om kriget kommer, i möjlig mån hålla
det utanför landets gränser, så att landet
besparas de fasor som i de ideologiska krigens
tidevarv följa med en ockupation. Endast genom en
fördomsfri och framsynt tillämpning av dessa
överväganden kan ett litet land fatta sådana
beslut rörande försvarets sammansättning som
ha utsikter att stå sig inför framtidens dom.
Den första atombombsreaktionen. Sedan i samband
med arbetet med atombomben dennas teori hade
utarbetats, blev det nödvändigt att prova riktigheten av
antagandet om, att en explosion skulle uppstå då en viss kritisk
massa av uranmaterialet sammanfördes. Man visste
emellertid, att en explosion icke skulle uppstå annat än vid
ett ytterst snabbt sammanförande av det klyvbara
materialet, och detta gav möjlighet till praktiska prov ända tills
en punkt strax under explosionsgränsen.
Vid dessa provningar, som utfördes vid Los Alamos,
användes ett uranblock med ett hål, genom vilket allt större
uranstycken släpptes, samtidigt som man med ett
instrument mätte den ökande neutronmängden vid passagen.
Så småningom kom man närmare och närmare den
kritiska massan och när man slutligen, under de 0,003 s som
det tyngsta dittills använda uranstycket passerade genom
hålet, fick en plötslig ökning i neutronproduktionen, visste
man att man nästa gång skulle få fram en atomexplosion.
Även detta experiment utfördes som bekant, men under
mera betryggande förhållanden (Sci. Amer. okt. 1949).
sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
