- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
915

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - Kopplingsöverföring i stora kraftnät, av L Ragnar Bergström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 december 1949

915

Kopplingsöverspänningar i stora kraftnät

Civilingeniör L Ragnar Bergström, Ludvika

Kopplingsöverspänningar uppstår vid slutning
eller brytning av en krets och varierar starkt i
fråga om amplitud och varaktighet. Jämfört med
atmosfäriska överspänningar, som vanligtvis har
en bestämd polaritet, har
kopplingsöverspänningar oscillatorisk natur med frekvenser
varierande från mycket höga värden till värden i
samma storleksordning som driftfrekvensen. De
kopplingsöverspänningar som här skall
behandlas är sådana, som uppstår i vissa fullt normala
brytfall, nämligen vid brytning av tomgående
linjer och vid brytning av stora induktanser.
Denna inskränkning är emellertid ej allvarlig,
eftersom de allra flesta kopplingsöverspänningar
härör från dessa brytfall. Vidare koncentreras
uppmärksamheten på mycket högspända nät och
på hur de nya tryckluftsbrytarna beter sig med
avseende på kopplingsöverspänningar.

Vid konstruktion och utprovning av en brytare
är det allt överskuggande problemet att få den
att bryta en viss bestämd bryteffekt med god
marginal. Kan den färdiga brytaren bryta
märk-brytströmmen vid den önskade spänningen,
skulle man kunna tro att lägre strömvärden ej
behövde vålla något bekymmer. Speciellt icke
fölen tryckluflsbrytare, vars släckningsmekanism
är oberoende av brytströmmens storlek.
Brytar-normerna visar dock, att man är medveten om
att det ej är självklart att en brytare, som klarar
en viss högsta brytström, även kan bryta alla
lägre strömvärden, och fordrar därför att prov
även skall företas med 10 %, 30 % och 60 % av
märkbrytströmmen. En oljebrytare, vars
släckningsmekanism är beroende av brytströmmens
storlek, kan ha svårigheter med att bemästra
dessa lägre strömvärden, men det är i regel
aldrig fallet med en tryckluftsbrytare. Först när
man kommer till strömvärden som ligger
betydligt lägre än dessa 10 % uppstår svårigheter.
Man måste nämligen komma ihåg, att
spänningen skall vara densamma vid de låga
strömvärdena, och det betyder, att i kretsen ingår stora
impedanser. Är den låga strömmen en följd av
huvudsakligen resistiv belastning, exempelvis
vid brytning av den aktiva belastningsströmmen,
besväras ej brytaren märkbart. Men om
belastningen består av en kapacitans, alltså t.ex. en
tomgående linje, eller en induktans, t.ex. en
shuntreaktor, kan brytaren ställa till svårigheter

621.3.015.3 : 621.316.57.064

både för sig själv och för anläggningen, där den
är placerad. Dessa brytfall kan i regel ej
undersökas i laboratorierna. Ett kondensatorbatteri,
som motsvarar en lång tomgående linje vid hög
spänning, kostar åtskilliga miljoner kronor och
tar upp ett mycket stort utrymme. För att
undersöka förhållandena vid dessa brytfall är man
hänvisad till fältprov, alltså till prov i verkliga
anläggningar. Sådana prov gjordes förra året i
Stadsforsens kraftverk på en tryckluftsbrytare
för 200 kV, och de erfarenheter man erhöll från
dessa prov ligger till grund för denna uppsats.

Brytning av tonigående linjer

Av fig. 1 framgår principen för
överspänningarnas uppkomst. (Med överspänningar menas i
uppsatsen den verkliga spänningen och ej den
del som skjuter ovanför normalspänningen.)
Figuren är behäftad med en del svagheter, men
man får dock en god uppfattning av hur en
överspänning kan byggas upp vid kapacitiv
brytning. Strömmen genom brytaren i går
genom noll vid U och ljusbågen i brytaren
slocknar. Linjen lämnas kvar uppladdad på lik-

Fig. 1. Spärrningens uppbyggnad vid upprepade
dtertänd-ningar under mycket idealiserade förhållanden vid brytning
av kapacitiv belastning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:47:58 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0927.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free