Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 3 december 1949 - Kopplingsöverföring i stora kraftnät, av L Ragnar Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
916
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Brytelement för 200 kV
tryckluftsbrytare.
spänningen Emax, medan stationsspänningen
fortsätter sin sinuskurva. Vid f2 uppnås högsta
möjliga spänning över brytaren, som är
summan av stationsspänningen och linjens
laddningsspänning. I det här fallet blir
spänningen över brytaren alltså dubbla amplitudvärdet
av stationsspänningen eller 2 Emax. Det
förutsattes, att brytaren icke klarar denna
spänning, utan en återtändning sker i brytaren. Nu
blir stationen och linjen hopkopplade medelst
brytarljusbågen, och kretsen, som påtryckes
denna spänning 2 Emax, svänger med en frekvens,
som i stort sett är bestämd av stationens
induktans och linjens nollföljdskapacitans.
Vågfenomenen på linjen kan man i regel bortse ifrån,
varför man med god approximation kan ersätta
linjen med en kondensator. På fig. 1 är
frekvensen mycket stor och dämpningen försummad,
varför kretsen svänger med en amplitud, som
är lika med återtändningsspänningen, och 3 Emax
uppnås efter en halvperiod av denna svängning.
Då går den högfrekventa strömmen genom noll
och brytaren har en möjlighet att släcka sin
ljusbåge. På fig. 1 är det förutsatt, att den gör det.
Linjen är nu uppladdad till en spänning 3 Emax>
som den bibehåller till nästa spänningsmaximum
över brytaren, som inträffar en driftfrekvent
halvperiod senare. I detta maximum sker en ny
återtändning med åtföljande brytning, och
resultatet blir, att linjen lämnas kvar på spänningen
5 Emax. På detta sätt kommer spänningen att
byggas upp till mycket höga värden. Fig. 1 visar
mycket idealiserade förhållanden. Vanligen är
frekvensen efter återtändningen betydligt lägre,
så att den driftfrekventa spänningen hinner
ändra sig under första halvperioden av
insvängningen. Härigenom kan ej spänningen 3 Emax
uppnås. Vidare är det i regel otänkbart, att
brytaren skall kunna bryta i den första
högfrekventa nollgenomgången, eftersom
spännings-påkänningen på brytaren blir mycket stor. Detta
kommer att närmare behandlas i det följande.
En absolut nödvändig förutsättning för att det
beskrivna förloppet skall kunna äga rum är
givetvis, att spänningshållfastheten mellan
bry-tarkontakterna ökar med tiden. En oljebrytare,
som under jämförelsevis lång tid ökar sitt
kontaktavstånd, har stigande spänningshållfasthet
och hos dessa brytare kan i allmänhet spän-
ningen byggas upp. Teoretiska betraktelser och
prov1’2’3’4’5 visar emellertid, att
överspänningarna vid oljebrytare ej överstiger ett visst högsta
värde. Oljebrytarna kommer ej att närmare
behandlas utan i stället undersökes hur en
tryckluftsbrytare beter sig, då den skall bryta en
tomgående linje. Tryckluftsbrytare för hög
spänning är i regel försedd med ett antal
seriekopplade brytelement, som schematiskt visas i fig. 2.
För Aseas 200 kV brytare användes normalt sex
brytelement. För att få jämn
spänningsfördelning över alla elementen finns motstånd med
hög resistans, kopplade parallellt med varje
brytelement. Brytelementen har en fast och en rörlig
kontakt. Den rörliga kontakten rör sig under
brytförloppet endast 25 mm och uppnår sitt
ändläge efter ungefär 1 halvperiod, dvs. 0,01 s.
Efter denna tid blir således
överslagshållfastheten mellan kontakterna i det närmaste
konstant. Denna konstanta hållfasthet har en annan
inverkan på återtändningsförloppet än
oljebrytarnas stigande hållfasthet. Om nämligen en
återtändning inträffar i en tryckluftsbrytare
efter det att kontakterna nått sina ändlägen, kan
man med mycket stor sannolikhet räkna med
att brytaren kommer att återtända varje gång
denna spänning på nytt uppträder över brytaren.
Direkt jordat nät
Fig. 3 visar återtändningsförloppet, då en
tryckluftsbrytare av den här beskrivna typen bryter
en tomgående linje i ett direktjordat nät. Man
kan i detta fall med direktj ordning utgå från att
de tre faserna under sina brytförlopp blir täm-
Fig. 3. Irwerkari på återtändningsförloppet av
trycklufts-brytarens konstanta hållfasthet vid brytning av tomgående
linje.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
