- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 79. 1949 /
934

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 10 december 1949 - Minneskunskaper eller tillämpningskunskaper? av sah - Deformationsmätningar på glasflaskor med trådtöjningsgivare, av sm - Oljeborrning till havs, av sah - Fotografering i djupa borrhål, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

934

TEKNISK TIDSKRIFT

lämplig. Det är mycket lätt för lärarna att få en sådan
felsyn. När man förhör kanske femtio gånger om året
på vissa detaljer nötes de in så grundligt i lärarens egen
hjärna, att han slutligen inbillar sig att de hör till
allmänbildning. Han skulle veta hur snabbt de allra flesta
studenter glömmer bort dem så fort de hinner efter tentamen,
och hur sällan de får användning för dem igen i praktiska
livet.

Klart är, att man måste ha en viss grundstomme av
kunskaper i område 1 för att överhuvudtaget kunna förstå
vad man läser. Den grundstommen måste emellertid väljas
med omsorg och stöttas upp så mycket som möjligt med
tvärassociationer och anknytningar till praktiken eller
utförda experiment. Dess beståndsdelar måste väljas så, att
det finns gott hopp all de kommer till nytta under
framtida verksamhet och alltså hålls vid liv genom upprepade
påminnelser.

När man nu för sin egen tid skall söka få fram en
lösning på frågan om vetandets organisation, kan man vänta
sig de bästa resultaten 0111 man försöker se alla fakta i
ögonen. En faktor, som kan vara till stor hjälp när det
gäller att välja och vraka i kunskapsområdet, och som
man därför inte får glömma, är just den mänskliga
glömskan (L G Siixén i Elementa sept. 1949). sah

Deformationsmätning-ar på glasflaskor med
trådtöj-ningsgivare. Glasflaskors hållfasthet mot inre övertryck
är en faktor av stor betydelse inom bryggerihanteringen.
Då man tappar upp och förvarar kolsyrehaltiga drycker
på flaskor, kan övertrycket uppgå till tiotal atmosfärer,
vilket medför avsevärda belastningar. Då flaskorna
tillslutes med kapsyler, utsättes de vidare för ett betydande
axiellt tryck på grund av förslutningsmaskinernas
konstruktion.

För att undersöka flaskornas hållfasthetsegenskaper vid
dessa belastningsfall har en serie mätningar genomförts
vid AB Stockholms Bryggerier. Man har därvid begagnat
de från andra områden beprövade trådtöjningsgivarna och
uppmätt glasflaskornas formförändringar samt därav
beräknat de uppträdande påkänningarna.

Några intressanta resultat har framkommit. Sålunda
visade det sig, att glaset följer Hookes töjningslag troget
ända till brottgränsen. Några krypningsfenomen har trots
ingående försök ej kunnat påvisas, trots att man väntat sig
sådana på grund av vissa utmattningsfenomen och
flaskornas benägenhet att spontant och slumpvis springa sönder,
då de en längre tid förvarats under övertryck. Ett viktigt
rön är också, at| elasticitetsmodulen hos glaset ökar med
flaskväggens tjocklek. Detta förhållande vill man förklara
som en följd av inre spänningar, som uppstår vid
avsvalningen under flaskans tillverkningsprocess. Den lägre
elasticitetsmodulen medför större hållfasthet hos de
tunnväggiga lättviktsflaskorna som numera användes.

Den använda apparaturens enkelhet i byggnad och
handhavande gör den synnerligen lämplig för praktiska
rutinmätningar (Stéenhoff, Sandström & Bratt i Sv.
Brvg-geri-T. 1949 h. 3). sm

Oljeborrning till havs. I Mexikanska bukten utanför
Texas’ och Louisianas kuster har man påvisat mycket stora
oljefyndigheter inom ett område av mer än 150 000 km".
För närvarande pågår provborrning där från ett tjugotal
borrtorn på upp till 65 km avstånd från kusten.

Det största borrtornet, fig. 1, är monterat på en
dubbel-däckad stålplattform, som står på ett hundratal i
havsbottnen neddrivna järnpålar. Plattformen har en total yta
av närmare 4 000 nr och konstruktionen väger 2 200 t:
nedre däcket ligger 10 m över havsytan för att skydda
utrustningen mot havsvågorna, och övre däcket på 14,5 m
höjd. Plattformen uppbär en barack med
bostadsutrymmen för 54 man, behållare för 370 000 I färskvatten,
240 000 1 brännolja och 95 000 1 borrslam samt dessutom
borrtornens maskinutrustning, radiostation m.m. Från en
plattform av denna storlek kan 14 hål borras i olika rikt-

Fig. 1. Oljeborrtorn till havs.

ningar. Med ledning av erfarenheterna från detta stora
borrtorn har plattformar av halva storleken byggts, varvid
arbetsstyrkan och en stor del av utrustningen logeras
ombord på ett ombyggt landsättningsfartyg.

En faktor att ta hänsyn till vid borrtornens drift är de
orkaner och plötsliga regnbyar, som från april lill
september sveper runt Mexikanska bukten. Vid den gemensamma
basen i land finns därför en meteorologisk station, som
med hjälp av radar upptäcker regnbyar (Tekn. T. 1948
s. 673), och som i tid kan varna arbetsstyrkan på
plattformarna. Gäller varningen en orkan sättes en på förhand
intränad evakueringsprocedur i gång. Alla borrtuberna
dras upp ur hålen och surras, liksom det övriga
maskineriet. Landsättningsfartyget kastar loss sina förtöjningar
och lägges till ankars. All personal lastas på en båt, som
alltid finns inom räckhåll, och beger sig med högsta fart
mot kusten, där bilar väntar på att föra de evakuerade
något hundratal kilometer längre inåt land. Denna
evakuering brukar kunna slutföras 3—4 h innan orkanen
kommer. Behov av åtgärden har visats av, att en de
mindre plattformarna vid ett tillfälle helt förstördes, och en
del av andra har skadats av vind och vågor under
orkanernas tropiska häftighet.

Dessa oberäkneliga faktorer utgör fortfarande ett hinder
för en kontinuerlig leverans av olja från borrhålen, då de
tekniska problemen med ordnandet av tankfartygstrafik
eller läggandet av en oljeledning ännu icke är lösta (The
Lamp 1949 h. 3). sah

Fotografering i djupa borrhål. Den kamera, som har
konstruerats i USA för mikrofotogrammetriska mätningar
i djupa borrhål (se Tekn. T. 1948 s. 827), har numera
fullkomnats så, att man med den kan ta bilder vid tryck upp
till 300 kp/cnr och temperaturer upp till 100°. Detta gör
det möjligt alt ta bilder 2—3 km ned i ett gas- eller
vattenfyllt hål; man hoppas så småningom även kunna
fotografera i olje- eller slamfyllda hål genom att i
tagningsögonblicket klara ljusstrålens väg med en vattenstråle (Oil
& Gas J. 14 juli 1C49). sah

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1949/0946.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free