Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 24 december 1949 - Redlertransportörer, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1000
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Tvärsektion av
horisontaltransportör, avsedd för
framdragning i kurvor i
sidled; 1 vertikal bult till
kedjelänk, 2 glidbana för
transportkedja, 3 medbringare, i
fals för skjutbart lock.
Fig. 6. Schematisk bild av
vertikaltransportör med
horisontell inmatningsdel
(beteckningar enl. fig. 1).
förmåga är medbringarna vid stigande och vertikala
Redlertransportörer revbensformigt utbildade i U- eller
O-form, fig. 7 och 8 (den i fig. 8 visade kedjan användes för
särskilt "tunnflytande" gods). Stundom, speciellt i USA,
utbildas medbringarna i vertikalredlern till plattor eller
skövlar, som fastnitas vid kedjans länkar, fig. 9. En ny
engelsk kedjetyp för vertikalredlern med centralt
placerade draglänkar visas i fig. 10.
Bland specialtransportörer må nämnas amerikanska typer
med vrid- eller nedfällbara medbringare samt den helt
nya amerikanska Hudsontransportören, fig. 11. Kedja och
medbringare är här ersatta med en spiralfjäder 6 och den
rektangulära redlertrumman med ett järnrör i.
Transportgodset fylles i vid 5 och tas ut vid 3. Spiralfjädern drives
från motorn 2 med tandkedjan / över tandhjulet 7.
Användning och arbetssätt
Bedlertransportören lämpar sig särskilt för transport av
finkornigt massgods, såsom stenkol, koks, aska, slagg,
spannmål, mjöl, kaffe, bönor och andra frön, sågspån,
kokflis, gjutsand, cement, ett flertal kemikalier m.m. Då
Iransporten sker i belt sluten kanal, erhålles gott skydd
mot spillförluster, mot dammbildning i lokaler och fukt-
Fig. i. Horisontaltranspoitör med skilda inmatningsställen
och inställbara luckor för reglering av godsmängden.
bildning i transportgodset. Eftersom smörjning blott
erfordras vid tandhjulen, dvs. utanför den egentliga
transportören, undvikes risken av godsets förorening under
transporten. Frånvaron av snabbgående delar och det
slutna byggnadssättet innebär vidare gott skydd mot
gnistbildning och eldfara.
Redlertransportören tar helt ringa plats i anspråk och
kräver ej särskilda matningsanordningar. Dess
konstruktion förhindrar överbelastning, vilket i förening med den
enkla smörjningen medför bekväm skötsel, icke minst
beträffande renhållningen. Kraftförbrukningen är mycket
måttlig (vid vertikaltransportören är den dock något högre
än för en likvärdig skopelevator på grund av friktionen
mellan godset och redlertrummans väggar).
På senare tid har redlertransportören även börjat
användas för mätning av det transporterade godsets volym.
Avvikelsen från det verkliga värdet uppgives därvid ej
överstiga 1 %. Vid känd vikt av transportgodset och
mindre stränga krav på noggrannhet utnyttjas denna
egenskap hos redlertransportören som ersättning för
kontinuerliga vägapparater, exempelvis i pannhus. En annan
egenskap hos redlertransportören, den att medge inmatning av
godset på flera ställen, har numera börjat utnyttjas för
transportens kombination med blandning av godset.
Ovan nämndes cement bland för redlertransport lämpliga
ämnen. I W Hudsons bok "Conveyors and Related
Equip-ments" (New York 1949) uppges emellertid på s. 123, att
cement är mycket besvärligt att hantera vid sådan
transport. Häremot må framhållas, att man enligt den förut
citerade "The Material Handling Manual" i
redlertrans-portörens hemland England nyligen med stor framgång
börjat använda den för cementtransport. Bl.a. uppges (på
s. 134), att där finns redlertransportörer för
cementtransport med en kapacitet av 160 t/h vid horisontell och av
90 t/h vid vertikal transport, den senare kvantiteten vid
en uppfordringshöjd av 25 m.
Det ringa utrymmesbehovet och transportörens
användbarhet för alla stigningsförhållanden har medfört, att den
ofta användes för interna transporter av massgods vid
företag, där bristen på utrymme och andra förhållanden
skulle försvåra inbyggandet av andra mera skrymmande
apparater eller där den starka stigningsvinkeln skulle
kräva två skilda transportanordningar, en för den
horisontella eller svagt stigande transportriktningen och en annan
för den vertikala eller starkt stigande riktningen.
Exempel pä redleranläggningar
I fig. 12 visas en typisk redleranläggning för
koltransport, där det från järnvägsvagn i ett under spåret beläget
schakt lossade kolet av redlern transporteras direkt till
Fig. 7. Vertikaltransportör med tvä av trummans sidor borttagna. Fig. 8. Kedja för vertikaltransportör.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
