Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 21 januari 1950 - Ny fotosättmaskin, av sah - Hemgjord järnlunga, av sah - Böcker - Workshop equipment, av H Hallendorff - Conveyors and related equipment, av Erik Nothin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950
55
Ny fotosättmasjvin. De hittills byggda
fotosättmaskiner-na (Tekn. T. 1949 s. 28, 434) har huvudsakligen varit
om-konstruktioner av konventionella sättmaskiner med gjutna
typer. I USA har nu demonstrerats den första sättmaskin,
som utgör en förutsättningslös konstruktion på teknikens
nuvarande ståndpunkt. Maskinens namn är Lithomat.
Den består av fyra grundelement: en elektrisk
skrivmaskin, ett minne av samma typ som användes i
matematikmaskiner, en utslutningsanordning för att jämna ut
radlängden och en kamera. Texten skrivs rad för rad på
skrivmaskinen, där bokstäverna kodas och sändes till
minnet, samtidigt som utslutningsanordningen håller reda på
det utrymme som varje bokstav intar. Medan nästa rad
skrivs ut på maskinen, levererar minnet föregående rads
bokstäver till kameran, där en roterande glasskiva,
innehållande bokstäverna, belyses just i det ögonblick då den
önskade bokstaven passerar linjen mellan ljuskällan och
den fotografiska filmen. Utslutningsanordningen ser till att
bokstäverna exponeras jämnt fördelade över radlängden.
Prototypen kan sätta 20 tidningsrader per minut, dvs. tre
gånger så mycket som en vanlig sättmaskin. Hastigheten
kan ökas ytterligare om man använder två skrivmaskiner,
som producerar hålremsor, vilka matas in i själva
sättmaskinen. De vertikala och horisontala begränsningar för
satsen, soin metalltyper medför, existerar inte hos
foto-sättmaskinen. Avståndet mellan bokstäverna kan regleras
på 0,01 mm när, alltså betydligt noggrannare än med
typer. Sättaren ser den färdigskrivna raden innan den
fotograferas, vilket minskar felmöjligheterna. Den fotografiska
bilden är mycket skarpare än avdrag av en vanlig sättning.
I sin slutliga utformning kommer fotosättmaskinen att
ha skivan ersatt av en trumma med 20 stilgarnityrer.
Genom linser kan från varje garnityr fås 18 olika stilgrader.
Någon kostnad har icke angivits men uppfinnarna
försäkrar att sättningskostnaderna kommer att ligga avsevärt
lägre än med nuvarande metoder (Bus. Wk 1 okt. 1949).
sah
Hemgjord järnlunga. I staden Muncie (Ind.) i Förenta
Staterna uppstod en svår barnförlamningsepidemi, som
gjorde det nödvändigt att snabbt få fram järnlungor. En
industrinian, J H Reichart, som fore den 23 juli 1949
aldrig hade sett en järnlunga, lyckades då på tre dagar
bygga en sådan, med hjälp av andra företagsamma
människor på orten och en tidskriftsartikel, skriven 1940.
Att försöket lyckades får i viss mån tillskrivas det
ekonomiska sinnelaget hos en sjuksköterska på stadens
sjukhus, som hade sparat på några 200 1 spritfat. På ett av
dessa fat skars det ena och på det andra båda bottnarna loss
och faten hopsvetsades med de öppna ändarna mot
varandra. På sidorna skar man sedan ut fyra armöppningar
och tre fönster, vilka försågs med flänsar med
svamp-gummitätningar resp. plexiglasfönster. På insidan
fast-svetsades två skenor till stöd för den plywoodbräda, som
patienten ligger på; öppningen för huvudet gjordes av
plywood med centrumhål och en krage av svampgummi.
Lungan uppställdes på en enkel svetsad ställning, inuti
vilken monterades en dammsugare, vilken lämnade vakuum
och tryck för andningsrörelserna. En roterande ventil
konstruerades och tillverkades, vilken släpper på vakuum
under 2 s och tryck under 1 s. En manometer tillverkades
av ett glasrör till neonskyltar, fylldes med färgat vatten
och försågs med empiriskt graderad skala.
Då berättelsen om denna hemgjorda järnlunga spreds
genom pressen blev Muncie översvämmad av telefonsamtal,
telegram och brev från andra håll, där
barnförlamnings-epidemiernas omfattning överskred tillgången på
järnlungor. En komplett beskrivning på järnlungan, fig. 1,
jämte en variant, där luften levereras av en bälg som
drives antingen av en 0,3 hk motor eller för hand, trycktes
då inom några dagar och distribuerades till intresserade
(Iron Age 22 sept. 1949). sah
Böcker
EXHAUST a INTAKE
Fig. 1. Konstruktionsritning till järnlunga.
Workshop equipment, Its design, construction and use,
av I Bradley & N F Hallows. Chapman & Hall, London
1949. 220 s., 206 fig. 13 sh 6 d.
Denna bok beskriver de små verkstädernas, även
ama-törverkstadens utrustning. Förf. beskriver utan formler
eller närmare diskussion t.ex. av sådana begrepp som
skärvinklar de vanligaste verktygen och
verktygsmaskinerna. Bland mätdonen representerar mätklockan högsta
precisionen. Kapitlet drivsystem för verktygsmaskiner
avhandlar uppställning av förbränningsmotorer på flera
sidor men ingenting om skydds- och manöveranordningar
för elektriska motorer. Flera sidor ägnas också
anordnandet av taktransmissioner och beräknandet av
rem-skivediametrar. Samtliga omnämnda verktygsmaskiner är
av bords- eller lätta golvmodeller. Handverktygen ägnas
stor uppmärksamhet.
Med hänsyn till att man här vänder sig till amatörer
men icke ansett sig ha plats att gå in på beskrivningar av
själva bearbetningsmetoderna och att alltså den verklige
nybörjaren måste skaffa ytterligare en lärobok om han vill
komma hobbyverkstadens möjligheter riktigt in på livet via
böcker synes det anm. som om föreliggande boks
möjligheter i vårt land vore rätt begränsade. H Hallendorff
Conveyors and related equipment, 2:a uppl., av Wilbur
G Hudson. John Wiley, New York — Chapman & Hall,
London 1949. 468 s., 262 fig. 7 $.
Första upplagan av boken utkom år 1944 och förf.
framhåller, att åtskilliga förändringar under åren 1944—1949,
t.ex. införandet av plast, specialgummi för transportband,
tillverkning av detaljer av pressat metallpulver, flera
nykonstruktioner m.m. motivera utgivandet av den nya
upplagan.
I en inledande allmän avdelning redogöres för diverse
varuslag, som kräver särskild hänsyn vid transport.
Exempelvis nämnes, hur svavel utvecklar statisk elektricitet vid
friktion mellan partiklarna under ovarsam lossning och
hur uppladdningen stundom kan ge anledning till
gnistbildning, t.ex. vid störtning av svavlet i ett fartygs
lastrum. Bland andra, ur transportsynpunkt besvärliga
godsslag nämnes cement, gyttja, kopra, aluminiumoxid m.fi.
och det anges, hur dessa bör behandlas vid transport.
Utförliga tabeller anger de vanligaste varuslagens vikt och
transportegenskaper. I andra tabeller anges för de olika
transportapparaterna de godsslag, för vilka dessa bäst
lämpar sig. I den synnerligen utförliga beskrivningen av
olika apparater lämnas rikhaltiga uppgifter i tabeller och
grafiska framställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
