Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Helikopterns användning i fotogrammetri och geodesi, av Bertil Hallert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950
61
poneringsorten genom avskärning från marken
är möjlig om radioförbindelse etableras emellan
fotograf och markpersonal. Helikopterns
start-och landningsmöjligheter medge, att den kan
stationeras inom eller omedelbart intill
fotograferingsområdet så att väderleksförhållandena
över fotograferingsområdet kunna kontrolleras
betydligt effektivare än hittills vid
flygfotografering. Därmed bör fotograferingens effektivitet
och ekonomiska förutsättningar gynnsamt
påverkas i jämförelse med hittills föreliggande
förhållanden. En betydlig ökning av
exponeringstiden i jämförelse med hittills använda data är
möjlig om helikopterns vibrationer bättre kunna
dämpas. Därmed skapas förutsättningar för
konstruktion av exempelvis vidvinkliga objektiv med
goda optiska egenskaper eftersom ljusstyrkan
bör kunna hållas lägre.
De hittills konstaterade nackdelarna äro i
första hand sammanhängande med maskinens lilla
format. Stabiliteten i luften är tämligen låg och
även små förskjutningar av tyngdpunktens läge
inverka på maskinens läge i luften. Maskiner
av större typ innebära med all sannolikhet
gynnsammare förutsättningar för flygfotografering
än de hittills inom landet befintliga. Eftersom
helikoptern såsom maskintyp är av tämligen
ungt datum (i sin nuvarande utformning endast
omkring 10 år), är dess konstruktion ännu icke
att beteckna såsom i alla avseenden fulländad.
Täta översyner måste genomföras liksom smärre
ändringar av konstruktionen. Detta medför att
flygkostnaden ännu är tämligen hög och för
närvarande uppgående till omkring 500 kr/h.
Maskinen kan med hänsyn till sin förhållandevis
låga marschfart (max. omkring 170 km/h) icke
anses såsom lämplig för flygfotografering i små
skalor över stora områden t.ex. för den nu
pågående flygfotograferingen av Sverige i skala
1 : 20 000. Flygkostnaderna torde emellertid i
framtiden komma att avsevärt sänkas då
maskintypen nått en högre grad av fulländning.
Registrering av trafiktekniska förhållanden
I samband med en av de utförda
fotograferings-flygningarna gjordes försök att med filmkamera
fotografera trafiken på vissa punkter. Avsikten
var att pröva i vilken omfattning vissa
förhållanden inom trafiken kunde statistiskt undersökas,
t.ex. fordonshastigheter, indelningen i körfiler
m.m. Vid försöken användes en vanlig
smalfilmskamera. Exponeringsintervallen valdes olika
men huvudsakligen användes 24 bilder per
sekund. På detta sätt fotograferades ett antal
platser i staden där trafiken är livlig t.ex.
Stureplan och Nybroplan. Tre bilder med ett
exponeringsintervall av V2 s ha uttagits och visas i fig. 6.
Av bilderna framgår direkt, hur
fordonshastigheter lätt kunna beräknas sedan bildens skala
bestämts. Vidare erhåller man en god uppfatt-
Fig. 6. Trafikbilder, tagna med en vanlig filmkamera från
helikopter över Stureplan; bilderna äro uttagna ur
filmremsan så att tidsintervallet är 1!t s.
ning om trafikförhållandena ur olika
synpunkter. Sannolikt bör på detta sätt vissa slag av
trafikräkningar tämligen bekvämt kunna
företas och vidare kunna exempelvis
parkeringsförhållandena inom ett område registreras vid
bestämda tidpunkter.
Den stora fördelen med helikopter för dessa
slag av flygfotograferingar är dess ringa
hastighet samt att låga flyghöjder kunna användas.
På grund av dessa omständigheter kan
fotograferingen utföras även vid mulen väderlek, vilket
kan vara till fördel för bildläsningen eftersom
slagskuggor kunna dölja viktiga detaljer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
