- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
62

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Helikopterns användning i fotogrammetri och geodesi, av Bertil Hallert - Hänt inom tekniken - STF:s styrelse - Svenska Arkitektföreningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

I TEKNISK TIDSKRIFT

Geodetiska arbeten

Ett antal uppstigningar ha gjorts för att
undersöka möjligheterna att använda helikopter för
vissa slag av geodetiska uppgifter. I
uppstigningarna deltogo bl.a. professor G A Rune och fil. dr
B Wideland vid Rikets Allmänna Kartverk. Rune
konstaterade bland annat att helikoptern
principiellt låter sig användas för vissa
rekognosceringsuppgifter i samband med
triangelmätningar. Det bör icke möta någon svårighet att inom
ett område direkt uppsöka den högsta punkten.
Vidare kunna siktmöjligheterna i viss
omfattning direkt undersökas genom observation från
helikoptern. Användning av kikare visade sig
dock besvärlig på grund av vibrationerna. Genom
fotografering mot horisonten i den riktning eller
de riktningar som kunna bli aktuella vid
tri-anguleringar, bör ett noggrant studium av
terrängförhållandena kunna genomföras på
arbetsrummet. Genom stereoskopisk fotografering med
lämplig bas ökas möjligheterna att bedöma
avstånd och även att detalj studera det
fotograferade området. Bestämningen av erforderliga
tornhöjder torde även väsentligt kunna
underlättas, helt enkelt genom mätning av
helikopterns höjd över marken med mätband. För
transporter av personal, instrument och även lättare
material för signalbyggen o.d. till otillgängligt
belägna punkter bör helikoptern vidare vara av
betydande värde.

Wideland konstaterade helikopterns
möjligheter till landning på mycket små ytor som
endast var obetydligt större än maskinen. För
gravimetermätningar i svårframkomlig terräng
bör alltså helikoptern vara lämpad, eftersom
transportfrågan för närvarande är det största
hindret mot att sådana mätningar genomföras i
önskvärd omfattning. Emellertid måste även de
för gravimetermätningar avsedda punkterna
höjdbestämmas med tämligen god noggrannhet.
Avvägningar kunna icke genomföras i önskvärd
utsträckning på grund av transportsvårigheter.

Barometerhöjdmätning enligt hittills brukliga
metoder ger en acceptabel noggrannhet endast
under förutsättning att tillräckligt täta besök
kunna göras på noggrant höjdbestämda
punkter och vidare att avståndet till en
självregistre-rande anordning för kontroll av det allmänna
lufttrycket (barograf) icke är för stort. Dessa
förutsättningar för en noggrann
barometerhöjdmätning föreligga som regel icke inom
otillgängliga områden och därför blir för närvarande all
barometerhöjdmätning exempelvis inom
fjällområden e.d. behäftad med betydande osäkerhet.
Helikopterns egenskaper komma väl till pass för
dessa frågor och maskinen torde kunna anses
innebära en förutsättning för noggrann
barometerhöjdmätning inom åtskilliga
svårtillgängliga områden t.ex. det inre av Norrland. Därmed
är samtidigt förutsättningen skapad för en till-

räckligt noggrann gravimetermätning, som
eventuellt kan utföras samtidigt med
barometermätningen. De instrument som måste medföras äro
relativt små och kunna beredas plats i
förefintliga maskiner.

En väsentlig hjälp vid sådana arbeten är att de
aktuella områdena redan finnas
flygfotografera-de så att lämpliga landningsplatser kunna
bestämmas på förhand. Vidare underlättas
självfallet navigeringen och arbetets planmässiga
genomförande högst betydligt om flygbilder
redan föreligga. Såsom redan framhållits bör för
sådana flygfotograferingar över stora områden
endast snabbgående flygplan av vanlig typ
användas.

Enligt nyligen erhållna uppgifter pågår en
ständig utveckling av helikoptermaskiner på flera
håll. Tämligen snart torde betydligt större
maskiner än de nuvarande finnas i marknaden men
huruvida de kunna inköpas till landet är med
nuvarande valutaförhållanden en annan fråga.
En typ av dessa nya maskiner torde vara
speciellt lämpad för geodetiska uppgifter emedan
den dels är betydligt större än de hittills vanliga
och dels emedan den är försedd med särskilda
anordningar för landsättning av personal och
instrument medan den svävar över marken.

Hänt inom tekniken

STF:s styrelse beslöt vid sammanträde den 19 januari
1950 att till arbetsutskott utse H Sterky, E Rudberg, B
Gustafsson, H Erikson, S Dahlbäck, T Porsander och M
öhrner. Till ledamöter i Kursnämnden utsågs O Åkerman,
N Lundqvist, T Porsander och G Lundin samt en
representant från vardera tekniska högskola. Till ledamöter i
Kamrathjälpsfondens nämnd omvaldes H Sterky, G Hentz
och O Åkerman, och i Sigfrid Edströms fond J S Edström,
B Ekelund och O Åkerman. Till ledamöter i STF:s
hedersdomstol omvaldes S Westerberg, R Stéenhoff och B
Ekelund.

Till representant i SIN för 1950 utsågs R Stéenhoff med
N Lundqvist som suppleant, och i Centralkommittén för
Internationella Ingenjörskongresser för 1950—52 O
Åkerman. Till representanter i Internationella Kommittén för
Mekanik för samma period valdes I Jung och C Schaub.
Till ledamöter i Skiljenämnden för trafik- och bilmål för
1950 omvaldes N Gustavsson och R Kolm.

Från KTH anmäldes 264 nya juniorledamöter och från
C TH 143.

Årsmötet 1950 hålles den 17—18 mars. Första dagen ges
en återblick över den tekniska utvecklingen under första
halvseklet, i form av föredrag om betong, elektronrör,
förbränningsmotorer, makromolekyler och nya metaller; på
kvällen anordnas samkväm med damer på Tekniska
Museet. Följande dag hålles stämma med utdelning av bl.a.
Polhemspriset, varefter hålles ett par sammanfattande
föredrag om teknikens ekonomiska och sociala
återverkningar.

Svenska Arkitektföreningen hade den 21 december 1949
premiär på Ärlands 36:e (eller var det 37:e?) julspex, enligt
programmet återgivet av en gästtrupp ur Grand Guignols
ensemble, vilken emellertid hade en förvillande likhet med
den traditionella personuppsättningen. Spexet, "Ett lyckat
skämt", melodrama i 3 akter, bjöd på skämt, poesi och mu-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free