Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Hänt inom tekniken - Svenska Arkitektföreningen - Understöd från Skeppsbyggarnas hjälpfond - TNC:s årsberättelse 1948—1949, av W S - Industrimotiv i konsten, av B Tranæus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/I januari 1950
63
sik — allt på den unikt höga nivå, som är kännetecknande
för en äkta Ärland. Nytt för året var, att icke ett enda
ord sades om arbetet på Byggnadsstyrelsen, om man inte
dit skall hänföra repliken: "Är det inte underligt, att man
säger att det går på Guds försyn när någonting går åt
helvete?" Liksom de föregående 35 (eller var det 36)
gångerna blev det en stor kväll, som helt präglades av ett annat
bevingat ord i spexet: "Det värsta med ålderdomen, det är
inte att man är gammal utan att man är ung."
Understöd från Skeppsbyggarnas hjälpfond. Ett
mindre belopp kan såsom understöd under 1950 utbetalas åt
behövande medlemmar eller f.d. medlemmar av STF:s
avd. Skeppsbyggnadskonst och Flygteknik. Ansökan,
åtföljd av åldersbevis, uppgift på inkomstförhållanden,
referenser samt övriga handlingar, som kan styrka sökandens
behov av understöd, insändes till avdelningens styrelse
fr.o.m. den 1 februari 1950. Förslag kan även inges av
två avdelningsledamöter. Ansökningshandlingarna skall
inlämnas i förseglat kuvert med påskrift: "Avser understöd
från Skeppsbyggarnas hjälpfond". De är konfidentiella och
brytes inför avdelningens styrelse.
TNC:s årsberättelse 1948—1949 meddelar bl.a., att
korrekturet till den fyrspråkiga ordlista, som utarbetas på
grundval av Internationell elektroteknisk ordbok, har
granskats av sakkunniga i Danmark och Norge; det tredje
korrekturet bearbetas för närvarande med hänsyn till
önskvärd överensstämmelse mellan de olika språkens
termer. Arbetet med den Verkstadstekniska nomenklaturen
är slutfört och publicrat i TNC-16, Verkstadsteknisk
ordlista; antalet uppslagsord är ca 4 000 och ungefär hälften
av termerna är försedda med upplysningar av det ena
eller andra slaget. Arbetet med den trätekniska
nomenklaturen, som legat nere under den tid då den
verkstads-tekniska ordlistan slutredigerades, har återupptagits.
Svenska Plastföreningens nomenklaturkommitté har
sammanställt och sänt TNC preliminärt manuskript till en ordlista
på hittills ca 500 termer för plastindustrin; slutligt
manuskript kommer att överlämnas till TNC i början av 1950.
Svenska Färg- och Fernissindustrins
Forskningslaboratoriums ordlista på ca 1 000 termer på svenska, engelska
och tyska bearbetas f.n. av TNC. Den kommer att
publiceras som TNC 14 och får namnet Färg- och lackteknisk
ordlista. På eget initiativ har TNC börjat en utredning av
nomenklatur för färglärans olika begrepp. Utredningen har rönt
stort intresse även i grannländerna, eftersom stor förbistring
råder på detta tämligen nya vetenskapsområde, vilket har
intresse för färgämnesindustri, grafisk industri,
textilindustri, fotografer, konstnärer och flera andra yrkesgrupper.
Telegrafstyrelsen har för granskning sänt en förteckning
över de tjänstebeteckningar som finns upptagna i verkets
allmänna förvaltningsbestämmelser. TNC har gjort vissa
ändringsförslag och förklarat sig villig att medverka vid en
allmän översyn över de statliga verkens beteckningar av
detta slag; en sådan översyn tycks nämligen vara behövlig.
I början av 1949 publicerades TNC O, Vägledning i TNC:s
publikationer. Den innehåller en översikt över de
språkliga problem och de tekniska intresseområden som
behandlas i publikationerna, med hänvisning till dessa, och
dessutom ett alfabetiskt register. Vägledningen kommer att
förnyas så ofta som TNC-serierens tillväxt gör det
behövligt. W S
Industrimotiv i konsten. På senhösten ägde i Tekniska
Museet en utställning rum under detta motto. I ett förord
till katalogen framhöll intendent Torsten Althin, att
konstnärers val av motiv från teknikens och industrins värld
ligger i museets intresse. Äldre bilder av sådant slag har
ofta visat sig vara dokument av betydande historiskt värde.
Museet hade genom denna utställning velat ge den
nybildade föreningen "Industrimotiv" ett handtag vid starten.
I katalogen presenterades denna organisation av konst-
Fig. 1. Skogshallsverken från Vänern, originalträstick au
Waldemar Bernhard.
närer genom sin sekreterare, fil. dr Sixten Rönnow,
museets arkivchef. Han erinrade om att Sverige numera är
ett industriland, men att antalet konstverk från detta
område är litet i förhållande till antalet från andra
motivkretsar. I detta sammanhang må påminnas om det
förnämliga verket "Svensk teknik och industri i konsten"
(Tekn. T. 1944 s. 90) som 1943 med Rönnow som
författare utgavs av Maskin AB Karlebo. Ingenjör Selim
Karlebo har vid flera tillfällen dokumenterat sitt intresse
för konst med industrimotiv, bl.a. genom att till museet
donera Stallarholms nedan omnämnda etsningar.
1 utställningen deltog 16 konstnärer. Johan Ahlbäck
visade ett 60-tal oljemålningar, teckningar etc. från olika
industrier, varibland ett stort antal bruksarbetartyper.
Gustav Alexanderson hade också hämtat många motiv från
våra bruk och gruvor, men också från skogsindustriernas
domäner, t.ex. Skutskärsverken. Albin. Amelin gav prov på
sin förmåga att fånga arbetslivet vid en färgfabrik och en
gruva i gouachemålningar. Waldemar Bernhard utställde
originalträstick av olika industribyggnader, präglade av
både saklighet och stämningsvärde. Ett prov på hans konst
återges i fig. 1. Stig Borglinds bidrag utgjordes av ett antal
grafiska blad, bland vilka man särskilt fäste sig vid
etsningar av Årstabron under byggnad, Dalkarlshyttan m.fl.
Ewald Dahlskog visade såväl målningar som intarsia med
motiv från järn- och metallverk: Bofors, Sandviken,
Finspong. Olle Hagdahl har inspirerats av Motalas
verkstadsindustrier, som givit honom stoff till hans på
utställningen visade oljemålningar och akvareller från arbetslivet i
mekaniska verkstäder. Ivar Hjertquist dokumenterade
kärleken till sin norrländska hembygd genom oljemålningar
från Graningeverken och Kramfors. Jurgen von Konow
bidrog med två stora oljemålningar, där motivet hämtats
från byggandet av Nämforsens kraftverk.
Ragnhild Nordensten är en mycket produktiv och
mångsidig konstnärinna, som utom målning behärskar de grafiska
konstarterna. Hennes exposition var också den till
utrymmet största — 37 nummer — och spände över många olika
industrimotiv: Sandviken, Wilh. Becker, Skånska Cement,
Grängesberg m.fl. Hon visade även etsningar från
Stockholms elverk och gasverk. En interiör från Värtaverkets
stora maskinhall fastnade särskilt i minnet. Hans Norsbo,
en av våra främsta grafiker, har på sistone intresserat sig
för industriella interiörer och utställde ett antal
torrnålsgravyrer från Domnarvet och Aseas Ludvikaverk av
synnerligen dekorativ verkan. Bo Notinis utställning stod i
särklass så till vida, att han visade två sandblästrade
glasfönster med tekniska motiv, utförda för resp. Asea och
Krångede samt dessutom skiss till monumentalmålning för
Domnarvet. Eigil Schwab ägnade sig tidigt åt
industrimålning — bergslagsbilderna i det stora arbetet "Sverige". Här
gav han prov på en serie för Uddeholm utförda
gouachemålningar med motiv från bolagets anläggningar. Uno Stal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
