- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 80. 1950 /
64

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 28 januari 1950 - Hänt inom tekniken - Industrimotiv i konsten, av B Tranæus - Nordisk Byggnadsdag 5 - En internationell matematikerkongress - En utställning av vetenskapliga instrument och apparater - Konferens om gummi - TNC: 2. Tempus i protokoll, av J W

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

64

I TEKNISK TIDSKRIFT

larholm är en välkänd grafiker, som för rätt länge sedan
gjorde ett antal etsningar för Maskin AB Karlebo, till vilka
olika yrkesmän inom verkstadsindustrin stått modell.
Dessa arbetare från Separator, Atlas-Diesel, Bolinders,
Hus-qvarna, Volvo m.fl. företag är utmärkt uppfattade och
väl utförda. Helge Zandén har själv varit arbetare och
därigenom lärt känna industriella miljöer inifrån. Han är
främst bekant som skildrare av Falu gruva, där han
studerat arbetet under jord. På Tekniska Museet utställde han
ett par oljemålningar därifrån samt en interiör av stora
monteringshallen vid Aseas Ludvikaverk. Den sistnämnda
visade, att stora skönhetsvärden kan utvinnas av sådana
nyttoprodukter som transformatorer.

Denna utställning är upptakten till en av Tekniska
Museet planerad generalinventering av industrimotiv i konsten.
Museets arkivchef är därför tacksam för anvisningar på
hittills okända förekomster av sådana.

Till sist ett par personliga reflexioner. Karlebo säger i
företalet till Bönnows ovannämnda bok, att den bl.a. vill
främja en nyttig och åskådlig upplysning om teknik och
industri. Detta tror jag vara alldeles riktigt: så i växande
som konstintresset är här i landet, kan industriella motiv
utan tvivel bidra till en välbehövlig utbredning av vad
jag en gång döpt til industrikunskap. Att tekniska verk
och industrimiljöer kan erbjuda konstnärer tacksamt stoff
framgår i någon mån av de ovan gjorda antydningarna om
motivvalet för de sextons exposition. Ytterligare må pekas
på skyskrapornas monumentalitet, de vackert svängda
linjerna hos fartygsskrov, den tämda kraften hos
framrusande lok, ljusreklamernas brokiga färgspel, fyrarnas blänkar
mot en ödslig havshorisont, hamnkranarnas gigantiska
stålskelett m.fl. inspirationskällor. B Tranæus

Nordisk Byggnadsdag 5 hålles i Stockholm i maj 1950
och kommer liksom tidigare (Tekn. T. 1949 s. 665) att
omfatta tre kongressdagar. Till motto för byggnadsdagarna
och för den utställning som anordnas i samband med dem,
har valts "Bygg Bättre". Utställningen avser att visa de
nya rön och erfarenheter, som har gjorts i de nordiska
länderna på byggnadsområdet och som har haft till följd
dels förbättrade material, konstruktioner, hjälpmedel och
arbetsmetoder, dels ökad kunskap om samhällets och
familjens funktioner. Utställningen kommer att omfatta
en principiell avdelning, en materialavdelning och en
avdelning för den färdiga bostaden. Utställningslokal blir
S:t Eriksmässans hallar, och för alla
utställningsorganisatoriska arrangemang svarar S:t Eriksmässan.

En internationell matematikerkongress hålles i
Cambridge (Mass.) 30 augusti—6 september 1950. Fritt vivre
kan påräknas. Närmare upplysningar erhålles hos docent
Bo Kjellberg, Matematiska institutionen, Uppsala.

En utställning av vetenskapliga instrument och
apparater, som årligen anordnas av Physical Society, hålles i
år 31 mars—5 april i Imperial College of Science and
Technology, London. I samband med utställningen
anordnas en serie föredrag.

Konferens om gummi. Institution of the Rubber
In-dustry anordnar en konferens om gummits dynamiska
egenskaper och provning av dessa den 17 mars 1950 i
London. Förtryck av de sex föredragen kan erhållas mot
4s 6d från institutionen, 12, Whitehall, London, S.W. 1.

TNC

2. Tempus i protokoll

Som exempel på verbens tempus vid skildring av en nu
aktuell situation skall här väljas meningen: "Han har
redan stigit upp, sitter just till bords och skall snart få
besök." Motsvarande situation i det förgångna skulle ut-

tryckas: "Han hade redan stigit upp, satt just till bords
och skulle just få besök." Om man i stället vill utmåla
för sig en framtida sådan situation kan antingen resultatet
bli: "Han skall då redan ha stigit upp; han skall just då
(kommer just då att) sitta till bords och skall snart
därefter få besök", eller också använder man genomgående
samma tempus som för den nu aktuella situationen: "Han
har då redan stigit upp osv."

I protokoll från ett sammanträde får man ofta redogöra
för vad olika personer sagt, vilket i regel sker genom
indirekt anföring med anföringsverbet i imperfekt; han sade
att. .. Utsagan kan gälla den då aktuella situationen eller en
då förgången eller en då framtida situation. Med anknytning
till nyssnämnda exempel kommer man till de tre fallen:
"Han sade att brodern redan hade stigit upp, just satt till
bords och snart skulle få besök." — "Han erinrade sig
att han föregående dag kl. 8 redan hade stigit upp, just
satt till bords och snart skulle få besök" (alltså samma
tempus som i första fallet, eller:) "att han föregående dag
kl. 8 hade suttit till bords." — "Han förmodade att han
följande dag kl. 8 redan skulle ha stigit upp, och att han
just då skulle sitta till bords och snart därefter få besök."

Om det av en person yttrade har giltighet under
obegränsad eller åtminstone överskådlig tid framåt kan — och
bör i regel — detta framhållas genom användning av den
nu aktuella situationens tempusgrupp: "Kontrollanten
betonade att eftersom n är något större än 3 beräkningen
inte kunde vara riktig." — "Sekreteraren påpekade att
föreningens stadgar inte tillåter sluten omröstning." — "Herr
N anmärkte att världen alltid har velat bedragas, och att
den alltid skall finna villiga bedragare."

Felaktigt är däremot att använda den nu aktuella
situationens tempusgrupp bara därför att den stämmer
överens med protokollskrivarens egen tempusuppfattning vid
den tidpunkt då han skriver färdigt sitt protokoll, kanske
omedelbart efter sammanträdet. "Ordföranden uppgav att
han följande vecka skulle fara till Malmö. Han kommer (!)
då att diskutera frågan med revisorerna." Skriv: Han
skulle då diskutera ... — "Han svarade att första upplagan
var slut men att behov av ny upplaga föreligger (!),
varför en sådan omedelbart skall (!) tryckas." Skriv: förelåg,
skulle tryckas. Det sagda innehåller nämligen inga
sanningar som står sig under all överskådlig framtid, utan
tillhör kanske redan det förflutna när protokollet läses upp
vid nästa sammanträde.

Förr användes i stor utsträckning konjunktiv för att
utmärka indirekt anföring, och detta bruk lever ännu kvar
i kanslistil. "Han uppgav att första upplagan vore slut
och att behov av ny upplaga förelåge." Konjunktiv har
emellertid en annan och mera livskraftig användning,
nämligen den att uttrycka modalitet, t.ex. önskan, villkorlighet
eller tänkt möjlighet. Dess presens uttrycker då oftast en
önskan framåt i tiden, "länge leve jubilaren", medan
imperfekt främst syftar på nutiden (eller framtiden), "vore
jag inte sjuk så låge jag inte här", och förgången tid kräver
pluskvamperfektum, "tänk om du hade varit hemma när
han kom". Denna förskjutning framåt i tempusbetydelsen
gör att konjunktiven i indirekt anföring i protokoll kan
förlora sin åsyftade tydlighet. "Detta vore en rimlig
begäran", kan, om det kommer efter ett anfört yttrande,
tolkas som ett omdöme nu av den skrivande lika väl som
ett fortsatt yttrande då av mötesdeltagaren. Därtill
kommer att de flesta verb saknar typiska former för
konjunktiv, och som dennas användning fordrar konsekvens och
även bjuder på andra svårigheter kan för indirekt
anföring i vanliga mötesprotokoll indikativ i allmänhet vara
att rekommendera.

En egenhet för den stilart som användes i protokoll är att
hjälpverbet i perfekt och pluskvamperfekt, alltså har och
hade, gärna utelämnas i bisats. "Tillträde beviljas ej förrän
avgift erlagts." — "Tillträde beviljades ej förrän avgift
erlagts." Detta skrivsätt kan ofta göra satsen smidigare
och får anses fullt tillåtligt. J W

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:35:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1950/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free