Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 20 maj 1950 - Hur precisionsmåttsatser tillverkas, av sah - Värmeisoleringsmaterial av linavfall - En okanterlig livbåt - Keramikfolier - För start av kalla bilmotorer - En flytdocka - Elektriska räknemaskiner för värmeströmsundersökningar, av Wll - Kvicksilverångkraftverk, av Wll - Automatiskt start- och regleringsdon för gasturbiner, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.480
TEKNISK TIDSKRIFT
slipas till en planhet av 0,05 tu på 100 mm med hjälp av
aluminiumoxid med 0,25 y. kornstorlek, som krossas så fint
att den inte längre har någon skärande verkan.
Läpp-skivornas finish är närmast jämförlig med optisk
noggrannhet.
Slutläppningen görs med aluminiumoxid med 0,05
partikelstorlek, hållen i suspension i en tung smörjolja så att
konsistensen motsvarar tjock grädde. Den största
försiktighet iakttas så att alla maskindelar, och över huvud taget
allt som kommer i kontakt med maskinen eller passbitarna
är ytterst rent och alldeles fritt från främmande slipmedel.
Det fina slipmedlet sliter genom rullningsverkan bort
ojämnheter i ytan på så sätt, att slipartiklarna först
angriper topparna i ytans ojämnheter, så att hela ytan
kommer ned i samma plan. Allt eftersom dessa toppar slits
bort, blir kontaktytan större och läppskivornas specifika
tryck minskar, samtidigt som slipmedlet brytes ned. Dessa
två faktorer förorsakar en gradvis minskning av
slipangreppet, vilket resulterar i en praktiskt taget repfri yta.
Avsyning och kalibrering
Vid slutavsyningen jämföres passbitarna med arbetslikare,
vars noggrannhet är kända på 0,02 u när. Jämförelsen sker
i elektroniska eller optiska komparatorer där varje
gradering av skalan änger 0,05 „«. Före jämförelsen har
passbitarna och likarna doppats i fotogen under minst en
timme för att få samma temperatur. Avsynarna bär
bomullshandskar för att undvika värmestrålning från händerna
och de hanterar passbitarna med tång.
Alla passbitarna kalibreras tre gånger av tre olika
av-synare, vilka icke känner till den föregående
kalibreringens resultat. Om avvikelsen mellan de tre avsyningarna är
större än 0,075 /i omkalibreras passbiten en fjärde gång.
Planheten hos en passbit av A-kvalitet måste hålla sig
inom 0,01 Denna kontroll äger rum med hjälp av
optiska plantolkar (Tekn. T. 1946 s. 657). Parallelliteten
mellan ytorna undersökes genom jämförelse med en
arbetslikare. Med hjälp av en plantolk och en enfärgad
ljuskälla kan kontrollen lätt ske. Ytjämnheten kontrolleras i
en ytjämnhetsmätare och skall hålla sig inom 0—0,3
rms (0—0,03 profildjup).
Slutligen graderas blocket i den lägsta kvalitetsklass, som
den har fått under de sex proven. sah
Litteratur
1. German measuring instruments BIOS fin. Rep. 1659 it. 9.
2. Gierlich, R: How gage blocks are made, Amer. Machinist 94
(1950) s. 85.
Värmeisoleringsmaterial av linavfall tillverkas i
Holland. Av det tidigare värdelösa avfall, som erhålles vid
häckling av lin, tillverkas ett värmeisoleringsmaterial, som
i många fall kan ersätta kork. I Nederländerna skall 9 000
t/år linavfall nyttiggöras på detta sätt.
En okanterlig livbåt i USA rätar upp sig själv från
kap-sejsat läge i hög sjö och länsas automatiskt på några
sekunder. Dieselmotorn håller sig i gång.
Keramikfolier, 0,01 mm tjocka, pressas direkt från
pulver vid 1 200 kp/cm2. Efter bränning används de för
elektriska ändamål.
För start av kalla bilmotorer användes plastkapslar,
innehållande eter och etylalkohol, vilka införs i ett rör
på instrumenttavlan. En kolv tvingar vätskan in i cylindern
där den tänds och förvärmer brännkammaren. Apparaten
kostar 15 $ och kapslarna 9 ct styck.
En flytdocka på 500 t skall installeras för färjtrafiken
på Nyassa-sjön, Afrikas tredje till storleken. Sjöns nivå
varierar 5 m i 20-årsperioder, varför en landdocka är
utesluten.
Elektriska räknemaskiner för
värmeströmsundersök-ningar. Numeriska beräkningar av instationära
värmeströmmar är som bekant mycket komplicerade och rent
matematiska lösningar kan man endast erhålla för ett
fåtal specialfall. En möjlighet till lösning av många problem
har man emellertid genom analogin mellan värmeström
och elektrisk ström. C L Beuken i Maastricht föreslog 1934
att man skulle utnyttja denna analogi och han byggde först
en enkel modell och senare en mer fullkomlig
analogimaskin för sådana beräkningar. Den senare är byggd med
15 grupper motstånd och kondensatorer. Motstånden kan
varieras mellan 100 och 1 111 000 ohm i steg på 100 ohm,
och kapaciteten på kondensatorerna kan varieras mellan
0,1 och 161 uF i steg på 0,1 /iF. Noggrannheten för
motstånden och kapaciteten är ± 1 %. Maskinen drives med
300 V likström från ett ackumulatorbatteri.
En liknande maskin har av Paschkis byggts vid Columbia
University, New York City, men man har här fullkomnat
metoden ytterligare, så att kapaciteten kan ändras under
mätningen, varjämte man har gått över till registrerande
mätinstrument. Även i Tyskland byggdes en dylik apparat
(av W Fischer i Essen 1938).
Maskinen i Maastricht har huvudsakligen blivit använd
för studium av olika problem vid intermittent drivna
elektriska ugnar speciellt för den keramiska industrin, men
maskiner av denna typ kan även komma till användning
1 många andra fall där man har att göra med instationära
värmeströmmar (H Gelissen i Ind. Heating mars 1948).
Wll
Kvicksilverångkraftverk. Ett kvicksilverångkraftverk,
Schiller Station, togs i januari 1950 i drift i Portsmouth,
New Hampshire. Kraftverkets effekt är 40 000 kW,
fördelad på två 7 500 kW kvicksilverångturbiner och en
25 000 kW vattenångturbin. Kvicksilverångan alstras i två
pannor på vardera 450 t/h, som kunna eldas med
kolpulver eller bunker C olja. Kvicksilverångans tryck är
9 at ö och temperatur 516°C. Avloppsångan från
kvicksilverturbinerna kondenseras i kondensorångpannor, där
vattenångan genereras. Vattenångan har ett tryck av 44,5
at ö, motsvarande ångbildningstemperaturen 258°C.
Vattenångan överhettas i slingor inbyggda i
kvicksilverångpannorna och har före turbinen trycket 42 at ö och
temperaturen 440°C. Kondensorångpannorna är icke så
känsliga för matarvattnets kvalitet som vanliga ångpannor, där
större risk för överhettning av materialet föreligger.
Kraftverkets värmeförbrukning vid oljeeldning beräknas till
2 320 kcal/kWh vid oljeeldning och 2 375 kcal/kWh vid
kolpulvereldning, motsvarande totalverkningsgraderna 37,1
och 36,2 %. Anläggningskostnaden är ungefär 13 M$, vilket
kan synas vara högt för 40 000 kW, men i denna kostnad
ingår kostnader för mark, hamn, bränsleförråd m.m.
tillräckligt för en fyra gånger så stor anläggning (Mechan.
Engng mars 1950). Wtt
Automatiskt start- och regleringsdon för gasturbiner.
Den första automatiska startanordningen för gasturbiner
har konstruerats av General Electric. De funktioner, som
donet har att utföra vid start är följande: vrida runt
turbinen; sätta i gång startmotorn tills turbinen kommer upp
i hastighet och luftkompressorn börjar verka; öppna
bränslekranen; tända bränslet; låta turbinen accelerera
till fullt varvtal under egen kraft; koppla om bränslet från
startdieselolja till bunker C-olja. Under drift styr
regleringsdonet turbinen på samma sätt som en ångturbin styrs
av regulatorn. För stanning av turbinen utföres följande
operationer: bränsleomkoppling till dieselolja för att rensa
ledningarna från bunker C-olja; gradvis minskning av
bränslet tills lågan slocknar; eventuell nedbromsning av
turbinen. Skyddsanordningar är inkopplade för att
möjliggöra nödfrånslag vid onormala värden på temperatur,
lufttryck eller bränsletillförsel (Mechan. Engng febr. 1950).
sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
