Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 26 augusti 1950 - Olycksfall vid sprängningsarbeten 1945—1949, av Lennart Eklund och Hans Frisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
724
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Olycksfallen vid språngning uppdelade i
orsaks-grupper A—G.
exempel anföras, att endast ett enda fall av ofullständigt
avkyld gryta har kunnat konstateras under denna period.
Olycksfallen inom B 4-gruppen däremot har varit desto
talrikare. För att vinna klarhet i denna fråga bedrevs
också från och med år 1945 ett energiskt utredningsarbete,
dels från Nitroglycerin AB:s sida, dels av myndigheterna
inom arbetarskydds- och säkerhetstjänsten. Detta
utredningsarbete följdes av undervisnings- och
upplysningsåtgärder, vilkas resultat återspeglas i den sjunkande kurvan.
Huvudgruppen C "fel vid tändning av sprängskott"
upptar även undergruppen "olycksfall beroende på
begagnandet av för kort stubin". Under 1947 har denna orsak till
olycksfall minskats och under de följande åren har
minskningen i stort sett bibehållits. Att den under huvudgruppen
B omnämnda stubinutredningen och
upplysningsverksamheten ha varit en bidragande orsak härtill torde vara
otvivelaktigt2’ s.
Huvudgruppen D: "behandling av dolor och liknande"
visar jämte D 1, "borrning i dola", en stigande tendens,
övriga huvudgrupper är: huvudgrupp E: "fri skjutning"
i vilken ingår sprängning utan täckning vid
stubbsprängning, stensprängning, jordsprängning samt betong-,
järn-och issprängningar; och huvudgrupp F: "olyckor under
andra förhållanden än vid bergsprängning" såsom vid
förvaring, fyrverkeri, eldsvåda, militära övningar m.m. Grupp
F 6 upptar även olycksfall, som inträffat i smedjor,
orsakade av sprängda borr, vilka innehållit sprängämne.
Vid vässningsarbetet har nämligen borren sprängts och
orsakat dödsfall eller allvarliga skador. Dessa olycksfall
är dock fåtaliga men återkommer tämligen regelbundet,
som enstaka fall årligen. Huvudgrupp G slutligen
betecknar "olycksfall vid tillverkning av explosiva varor".
För att jämföra de olika olycksfallspåföljderna inom
huvudgrupperna hänvisas till fig. 3. Diagrammet utvisar
således antalet olika olycksfallspåföljder inom respektive
huvudgrupp under hela femårsperioden. Utöver
dödsfallsantalet, som ligger tämligen jämnt fördelat och lågt, finner
man, att de allvarligare olycksfallen b förekommit mest
på grund av fel vid laddningsarbete B, under det att de
mindre allvarliga rikligt förekommit på grund av
bristfälligt skydd A. Man bör även observera, att de allvarliga
olycksfallen på grund av "fel vid laddningsarbete"
förekommit oftare än vid den fria skjutningen under det att
förhållandet är det motsatta för de mindre allvarliga
olycksfallen.
Man kan icke heller av tabellerna utläsa, i vad mån
olycksfallen inträffat ovan eller under jord. Dock kan
man göra det uttalandet, att olycksfallen i huvudgrupp A,
"bristfälligt skydd", är betydligt färre för sprängning
under jord. Förklaringen härtill är, att arbeten med
gruvdrift, tunnelarbeten, kraftverk m.m. sker under en central
ledning och med god säkerhetstjänst, vartill kommer att
sprängstället befinner sig i fördelaktigt läge i förhållande
till intaget skydd och omgivningen i övrigt.
Slutsatser av statistiken
Vid arbeten ovan jord tillkommer särskilt en faktor, som
icke kan åskådliggöras i statistik, men som är desto
allvarligare, nämligen hetsen på arbetsplatserna. Dels
bidrar de moderna maskinella utlastningsmetoderna till att
sprängningsarbeten drivs på, dels ökas takten genom
/
Fig. 3. Olycksfallspåföljderna inom huvudgrupperna A—G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
