Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1950 - Aktuella materialproblem inom elektronrörstekniken, av Herbert Steyskal och Rolf Gezelius - Elektrolytiska termistorer, av RG - Transportabel TV-länk, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
TEKNISK TIDSKRIFT
katoden k är inlödd i katodhållaren h, som
samtidigt bildar den ena tilledningen för
glödströmmen. Glödströmskretsen slutes genom
glödspiralen s och mittledaren m. Detaljerna a och b
utgöres av två kovarringar och c av en kovarfläns
med uppvikt kant d som tjänar till att fästa
hela enheten vid anodblocket; g och f utgör
glassammansmältningar. Hopsättningen av
denna enhet omfattar följande arbetstempon:
av-fettning av a, b och h, hoplödning av a och b
med h i vätgasatmosfär, avlägsnande av
överflödigt lod och eventuell polering av kovarytan,
rening och avfettning av a -|- b -f- h, glödgning
av a -f- b -|-h och c i vätgas, utförande av
glas-förbindningarna g och f, betning av arbetsstycket
för avlägsnande av oxid, kontroll av
vakuumtätheten, påsvetsning av glödspiralen s, kemisk
rengöring av katoden k, hoplödning av k med h
i vätgas med hjälp av högfrekvens, urglödgning
av k i vätgas, beläggning av k med
emissionsmaterial. På analogt sätt fullbordas uppbyggandet
av de andra enheterna, varvid ofta tillkommer
galvanotekniska förfaranden för förbättring av
ytkonduktansen.
Oftast förser man enheterna med flänsar
enligt fig. 9(c) för att möjliggöra den slutliga
hopsättningen utan att äventyra
glasförbindningar och emissionsmaterial. Lämpligen utföres
förbindningen av flänsarna genom
högfrekvens-lödning i skyddsgas. Genom en kortvarig
strömstöt bringas själva kanten på flänsarna till
lödtemperatur utan att värmen når in mot
glas-insmältningarna. Soin förut nämnts kan
hopfog-ningen av enheterna med fördel även ske med
guldlödning i fast fas. Förbindning av flänsarna
genom gassvetsning kan icke rekomenderas.
Litteratur
1. Espe, W & Knoll, M: Werkstoffkunde der
Hochvakuumtech-nik, Berlin 1936.
2. Ledin, S: Material inom hügvakuumteknikcn, i "Kurs i
vakuumteknik", Stockholm 1946.
3. Umblia, E: Sammansmältning av glas och metaller, Industritidn.
Norden jan. 1949.
4. Schleimann-Jensen, A: Tillverkning av elektronrör, Tekn. T.
1941 s. E 49.
5. Svala, G: Klystroner och magnetroner, Tekn. T. 1946 s. 449.
6. Co ne, E F: The manufaclure of oxygen free high conductivity
copper, Metals & Alloys 1937 h. 2 s. 33.
7. Carson Daxzell, r: OFHC-copper in electronic tubes,
Electronics apr. 1949.
8. Berylliumkoppar, Tekn. T. 1949 s. 113.
9. Collins, G B: Microwave magnetrons, s. 650, 682, New York 1948.
10. Robinson, F E: The development of neiv materials, Marconi
Rev. 1949 s. 108.
11. Sealing glass to kovar, Bull. 145 Stupakoff Ceramic and
Manu-facturing Co, Latrobe (USA) 1945.
12. The welding encyclopedia, New York 1947 s. 368.
13. Goodman, J S: Dissimilar metals joined by step brazing
,methods, Mäter. & Meth. aug. 1948.
14. Willshaw, W E m.fl.: The high power pulsed magnetron,
J. Inst. electr. Eng. 1946 del 3 A s. 985.
15. Law, R R m.fl.: Developmental television transmitter for 500—
.900 Mc, RCA Rev. 1949 s. 643.
16. Hollway, D L: The manufacture of a reflex klystron, J. Rrit.
Hnst. Radio Eng. 1948 s. 97.
17. Pask, J A: New techniques in glass to metal sealing, Proc. Inst.
Radio Eng. 1948 s. 286.
18. Donal, J S: Sealing mica to glass or metal to form a vaccum
tight joint, Rev. sci. Instr. 1942 s. 266.
19. Naturforschung u. Medicin in Deutschland, vol. 15 del 1 s. 122,
169, Wiesbaden 1948.
20. Vattek, H: Vakuumdichte Keramik-Metallverbindungen,
Fein-mechanik u. Präzision 1942 s. 165.
21. Bondley, J H: Metal ceramic brazed seals, Electronics juli 1947
s. 97.
22. Wellinger, R D: Ceramic wall tubes, Electronics juni 1949
s. 20, 168.
23. Pierce, J R: Rectlinear eleclron flow in beams, J. appl. Phys.
1940 s. 548.
24. Field, M m.fl.: Cathode design procedure for electron-beam
tubes, Electr. Comm. 1947 s. 101.
25. Becker, J A: Phenomena in oxide coated filaments, Phys. Rev.
1929 s. 1323.
26. Michaelson, H B: Melal-oxide interface in oxide coated
cathodes, Sylvania Techn. jan. 1919 s. 16.
27. Hermann, G & Wagener, S: Die Oxydkathode del 2 s. 24,
Berlin 1944.
28. Biquenet, C & Mano, C: L’électrophorèse dans la construction
des cathodes pour tubes de radio, Le Vide 1947 s. 291.
29. Thien-Chi, N: Metallurgie des Poudres, Ann. Radioelectr. 1949
s. 233.
30. Mc Gormack, R: A standard diode for electron tube oxide
coated cathode core material approval test, Proc. Inst. Radio Eng.
1949 s. 683.
31. Morgan, F H m.fl.: Zirconium carbide as a thermionic emitter,
J. appl. Phys. 1949 s. 886.
32. Jones, T J: Electron emission from oxide coated cathodes under
electron bombardment, Nature 161 (1948) s. 846.
33. Production and use of getter materials in German radio valves,
Brit. Int. Obj. Sub-Comm. Rep. 1834 (1948).
34. Espe, W: Neiv getter materials for the high vacuum technique,
Powder Metallurg. Bull. 1948 s. 100.
35. Dorgelo, E: Einige t"chnologische Probleme bei Aufbau von
Senderröhren. Philips techn. Bev. 1941 s. 257.
36. Fast, J D: Metalle als Fangstoffe, Philips techn. Rev. 1940 s. 221.
Elektrolytiska termistorer. En termistor med i vissa
avseenden fördelaktiga egenskaper kan enkelt tillverkas
genom att placera två platinaelektroder i vattenglas, t.ex.
en platinatråd i vardera skänkeln på ett med vattenglas
fyllt U-rör. Halveringstemperaturen, dvs. den
temperaturändring som behövs för att halvera motståndet hos
termis-torn, är hos denna cell 7,2°C vid 27°C, vilket betyder att
den är ca tre gånger känsligare än kommersiella termistorer.
Förutom enkelhet i tillverkningen och den höga
temperaturkoefficienten är fördelarna framför vanliga termistorer
att högre spänning, upp till 240 V växelspänning kan
användas, samt att kalla motståndet lätt kan ställas in på
önskat värde genom att avståndet mellan platinaspetsarna
varieras. Nackdelarna är mindre temperaturområde, med
maximum under 100°C, samt större tröghet jämfört med
vanliga termistorer. Ofta kan användandet av en
elektrolytisk termistor innebära en förenkling av mätkretsen.
Andra elektrolyter har provats för termistorändamål, men
hittills har vattenglas visat sig lämpligast (Rev. sci. Instr.
sept. 1949). RG
Transportabel TV-länk. I Storbritannien har för BBC:s
räkning konstruerats en transportabel televisionslänk för
förbindelse på 4 000 Mp/s inom optiska räckvidden, dock
på högst 50 km avstånd. För överföring på längre avstånd
användes liknande utrustningar som mellanförstärkare, i
vilka den utsända frekvensen avviker från den mottagna
med 40 Mp/s; detta sker för att undvika interferens.
Utrustningen består av paraboliska antenner med 1,2 m
diameter, vilka kan monteras på taket till den lastbil, på
vilken utrustningen transporteras. Modulatorn är
monterad ovanpå antennerna i hermetiskt tillslutna burkar, från
vilka vågledare går till antennernas fokus. Härigenom kan
sändar- och mottagarantennerna genom en koaxialkabel av
önskad längd sammankopplas med mottagar- och
sändar-utrustningen, vilka är monterade på stativ i transportbilen
tillsammans med kraftutrustningen (Engineer 4 aug. 1950).
sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
