Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 2 september 1950 - Prov på seriekondensatorn i 200 kV nätet, av Gunnar Jancke och Karl-Fredrik Åkerström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 september 1950
757
vid detta prov. Oscillogram av spänning och ström i en
fas visas i fig. 6. En dämpad underton synes tydligt.
Spänningstopparna är ej så höga som beräknat. Såsom angetts
i Tekn. T. 1949 s. 91 har beräkningarna grundats på
kortslutning i ogynnsammaste fasläge, dvs. då spänningen går
genom noll. Emellertid visar samtliga oscillogram från
proven, att kortslutningarna inletts i de olika faserna, när
spänningen varit nära sitt maximivärde. Undertonens
amplitud blir därvid endast ca 40 % av det teoretiskt
största värdet, varjämte sammanlagringen mellan grundton
och underton blir god under de första halvperioderna.
Vid en andra provserie har samlingsskenebrytaren i
Stadsforsen varit tillslagen, och kortslutningsströmmen
genom seriekondensatorn har därför matats från hela
nätet. Provet motsvarar kortslutning på den kompenserade
ledningen nära seriekondensatorn vid normal driftläggning.
Fig. 7 visar spänning och ström vid ett av proven.
Skydds-gnistgapen i två faser har tänt samtidigt, när spänningen
över batterit uppnått det inställda värdet 85 kV. Den tredje
fasen har fått kortslutningsström först något senare på
grund av tidsskillnad i de tre polerna hos
Stadsforsen-brytaren. Spänningen över denna batterifas uppnådde
endast ca 20 kV, då gnistgapständning skett genom
överinducerad spänning från de andra urladdningskretsarna.
Den fjärde slingan i Alfta-oscillografen visar strömmen i
en fas i en strömtransformator inkopplad mellan de båda
batterigrenarna. I samband med urladdningen erhålles
övergående ström i denna krets. För att det härifrån
matade reläskyddet skall kunna ges önskad strömkänslighet
har det fördröjts ca 0,5 s.
Vid den sista provserien efterliknades förhållandena vid
lyckad snabbåterinkoppling efter fel på den kompenserade
ledningen. Härvid inkopplades ledningen på sådant sätt,
att hela nätet matade en ljusbågskortslutning vid Alfta.
Linjebrytaren i Stadsforsen bröt efter kortslutningstiden
120 ms, varvid ljusbågarna slocknade såväl i
seriekonden-satorns skvddsgnistgap som i kortslutningstället på
ledningen. Under det spänningslösa intervallet frånslogs
samlingsskenebrytaren i Stadsforsen. Vid snabbåterinkoppling
medelst linjebrytaren matades därför en metallisk
kortslutning vid Hallsberg endast från de båda generatorerna
i Stadsforsen. Kortslutningseffekten utgjorde ca 110 MVA,
vilket ger ungefär samma spänning över seriekondensatorn
som erhålles vid inkoppling med normal
ledningsbelastning. Vid den första inkopplingen med fullt nät bakom
erhölls som sig bör tändning i de tre fasernas
skyddsgnist-gap. Efter återinkopplingen erhölls återtändning i ungefär
halva antalet fall, när spänningslösa intervallet var 250 ms.
Spänningen över batterit översteg därvid ej halva normala
tändspänningen för gnistgapen. Dessa hade således ej
hunnit avjoniseras tillräckligt.
Det spänningslösa intervallet har ökats till 400 ms,
varvid sannolikheten för återtändning i skyddsgnistgapen
torde vara mycket liten. Seriekondensatorns reläskydd har
vidare ändrats. Vid tändning i ett gnistgap fungerar
över-strömsreläer matade från strömtransformatorer i
urladdningskretsen. Reläerna ger tillslagsimpuls till
kondensator-brytaren med fördröjningen 0,5 s. Detta gör att
konden-satorbrytaren ej behöver arbeta vid normalt ledningsfel, då
Fig. 6. Oscillogrammet visar spärrningen över och
strömmen genom seriekondensatorn i en fas under förhållanden
som motsvarar kortslutningar utanför den kompenserade
ledningen.
Fig. 7. Oscillogrammet visar strömmen i den kompenserade
ledningen och spänningen över seriekondensatorn vid
kortslutning mitt på den kompenserade ledningen. Den
nedersta kurvan visar strömmen i ekvipotentialskyddet.
bortkoppling sker i ledningsändarna efter ca 0,1 s. Tänder
däremot gnistgapen obefogat, exempelvis efter en
snabbåterinkoppling, tillslås kondensatorbrvtaren och kortsluter
gnistgapen. Efter 5 s frånslås brytaren automatiskt, så att
seriekondensatorn återinkopplas. Skulle gnistgapet därvid
åter tända, sker definitivt tillslag av brytaren.
Drifterfarenheter
Av kondensatorbatterits 1 150 enheter blev under
idrift-tagnings- och kortslutningsproven två förstörda. Antalet
kortslutningar motsvarade vad man i normal drift kan
vänta under ett flertal år. Resultatet måste därför
betecknas som synnerligen gott. Det är troligt, att man skulle
kunna utnyttja kondensatormaterialet något hårdare i
en framtida anläggning. Kondensatorerna belastas under
större delen av sin drifttid avsevärt under sin märkeffekt
och belastningsströmmen är nära övertonsfri. Om man
tilllåter 10 % högre påkänning, minskar
anläggningskostnaden med ca 15 %.
Den ökning av spänningslösa intervallet, som har skett
för förhindrande av gnistgapsåtertändning vid
snabbåterinkoppling, betyder i det här aktuella fallet föga ur
stabilitetssynpunkt. För framtida anläggningar måste dock
gnistgap utformas, som ej återtänder.
Drifterfarenheterna från de månader, seriekondensatorn
hittills har varit i drift, har varit synnerligen gynnsamma.
Den kompenserade ledningen har tagit på sig ca 20 !%
högre belastning än tidigare, vilket kommit väl till pass,
då en av de parallellgående 200 kV ledningarna tagits ur
drift för ombyggnad. Ledningens maximibelastning har
stigit till 166 MW, medan tidigare högsta registrerade
värdet utgjorde 140 MW. Kontrollmätning av batteridelarnas
kapacitans har visat, att någon förändring, som kunnat
tyda på felaktiga element, ej uppstått. Inga barnsjukdomar
har observerats. Detta tyder på att de tillämpade
dimensioneringsprinciperna i stort sett varit riktiga. Det torde
ej vara för optimistiskt att anta, att seriekondensatorn i
framtiden blir en allt vanligare anläggningsdel i vårt
storkraftnät.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
