Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 36. 7 oktober 1950 - Tekniska hjälpmedel i modern meteorologi, av Lauri A Vuorela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 oktober 1950
875
Fig. 5.
Frostpunkts-hggrometer.
tropopausen varierar den relativa fuktigheten
som bekant vanligen mellan ca 15 och 100 %,
men strax ovanför tropopausen avtar dess värde
starkt och är ca 1 000 m ovanför tropopausen av
storleksordningen 1 %. Dessa observationer har
stor vetenskaplig betydelse, emedan
stratosfärens temperatur är starkt beroende av
vatteninnehållet, eftersom vattenångan som bekant
starkt absorberar vissa våglängder av
solstrålningen. Mätningarna visar nu, att
vatteninne-’hållet i lägre stratosfären endast är ca 1/B0 av
tidigare antagna värden och stöder antagandet,
att ozon spelar mycket större roll som
tempera-turreglerande faktor i stratosfären än man
tidigare trott. Observationerna har utförts när
tropopausens medelhöjd har varit ca 10 km.
Orsaken till den ringa fuktigheten är åtminstone
för närvarande till största delen okänd fråga.
Ett dylikt instrument arbetar enligt principen,
att en bestämd temperatur alltid motsvaras av
ett bestämt maximitryck för vattenångan då
jämvikt råder i förhållande till antingen en
vattenyta eller en isyta. Omvänt motsvaras ett
bestämt ångtryck alltid av en bestämd
temperatur vid mättning i förhållande till vatten eller
isytan. Denna jämviktstemperatur kallas
antingen för daggpunkt eller frostpunkt, beroende
av ytans art. På stora höjder förekommer endast
det sistnämnda alternativet. Apparaten består av
en termosflaska, innehållande bensin (fig. 5).
Vätskan kan avkylas med kolsyresnö. Ovanför
flaskan befinner sig en liten koppar- eller
aluminiumkopp, mot vars insida en avkyld
bensinstråle kan sprutas med en handpump. Härvid
bildas eventuellt lätt rimfrost på koppens yttre
yta. En i koppen nedsänkt
inotståndstermo-meter eller termoelement visar den motsvarande
temperaturen. Rimfrostens mängd observeras
med tillhjälp av en fotocell genom att en
ljusstråle riktas snett mot koppens översida. En del
av det genom rimfrosten spridda ljuset fokuseras
till fotocellen. Koppens temperatur kan genom
yttre ventilation och en liten uppvärmningsspiral
bestämmas så, att fotocellens milliamperemätare
visar konstant värde, vilket betyder, att
rimfrostens mängd varken växer eller avtar och att
jämvikt således råder. Den motsvarande
temperaturen är lika med frostpunktsteinperaturen
och tillhörande ångtrycket fås ur tabeller. Den
relativa fuktigheten kan slutligen beräknas med
mättningstrycket vid rådande lufttemperatur,
som observeras särskilt. Apparatens enda
nackdel är, att man åtminstone hittills ej har kunnat
använda den vid radiosonder.
Med flygplan, utrustade med ett sådant
instrument, har engelsmännen utfört åtskilliga
uppstigningar ända upp i stratosfären. Det kanske
märkligaste observationsresultatet är, att luften
i lägre stratosfären är ytterst torr. Ända till
Höjdvindsobservationer
Utom kännedomen om atmosfärens fysikaliska
egenskaper är kunskaper om luftens rörelser i
högre luftlagren av största vikt för den moderna
meteorologin. Metoden att med pilotballonger
bestämma vinden på höjden har numera ersatts
med metoder, som baserar sig på radiopejling
eller radarteknik (Tekn. T. 1947 s. 573). Den
äldre radiopejlingsmetoden, som liknar det för
ortbestämning vid sjö- och flygtrafiken använda
förfaringssättet, utnyttjades under hela kriget i
Tyskland och är fortfarande delvis i bruk i
Schweiz. Tre pejlstationer bildar en triangel,
från vars insida uppsläppes en sändare med fritt
stigande ballong. Sändaren pejlas oavbrutet och
Fig. 6. Aggregat med riktantenn för pejling au
ballong-sändare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
