Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 37. 14 oktober 1950 - Syrafast emalj för kemisk apparatur, av OP Hagbarth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
906 TEKNISK TIDSKRIFT
Grund- Syra- [-Alkali-skikt-] {+Alkali-
skikt+} beständigt beständigt
täckskikt täckskikt
% % %
Fritta
fältspat ........................20,9 — 28,3
Si02 ..............................25,9 19,2 0,1
CaF, ............................6,0 3,0 7,0
Na-aluminat ..............— 5,3 —
Na-silikat ....................— 52,0 —
ri02 ..............................— 15,3 —
ZrO~ ............................— — 12,0
borax ..........................34,5 2,6 33,6
NaoO ............................4,9 — 7,0
NaN03 ........................4,7 1,1 4,0
Co203 ............................0,5 1,5 1,0
Ni203 ............................0,5 — —
Mn02 ............................1,5 — 1,5
Emalj
fritta ............................100 100 100
kaolin ..........................7,5 1,25 6,0
borax ..........................0,75 — —
bentonit ......................— 0,25 —
MgCOa ........................— — 0,25
BaCL, ............................— 0,25
vatten ..........................45 46 40
Ugnsdata
Temperatur, °C ____ 860 830 830
Bränntid, min ...... 5 3 5
punkt, vilket ernås genom tillsats av flusspat.
Grundskiktet får därigenom också goda
mekaniska egenskaper, ehuru syraresistensen
samtidigt nedsättes.
Sin korrosionsbeständighet får emalj
beläggningen genom täckskikten, som kan anbringas
på två olika sätt. Vid den våta metoden
uppslammas frittan i överskott av vatten och
sprutas på den svala järnytan, varefter apparaten
torkas och brännes vid 800—900 °C i flameldade
eller elektriskt upphettade ugnar. Frittan
smälter därvid och bildar ett sammanhängande skikt.
Metoden användes mest för stålapparater, såväl
öppna som slutna (fig. 3).
I)en torra metoden innebär, att fritta sprutas
på den upphettade apparaten, medan denna
ännu har ugnsvärme. På grund av
värmestrålning-en kan endast öppna konstruktioner emalj eras
på denna väg (fig. 4). Det är även fördelaktigt,
0111 konstruktionen har stor massa, så att den
håller värmen under besprutningen. Då endast
omkring 50 % av frittan träffar apparaten, har
man under senare år gjort försök med
elektrostatisk sprutning i luftfas, där partiklarna styrs
av en likspänning på upp till 100 000 V.
översprutningen minskas därigenom till 15—20 %,
men metoden kan blott användas för plana ytor,
då utskjutande delar blir belagda med ett
tjockare skikt15-30.
Fig. 3.
Stålbehållare au
.sluten
konstruktion,
med
överdrag av
emalj enligt
den våta
metoden.
Frittan försättes med bindemedel och vatten,
varefter ett grundskikt pålägges; detta skall
sammanbinda bäraren med följande täckskikt
och uppta spänningspåkänningar. För att
järnytan icke skall oxideras alltför kraftigt vid
bränningen måste grundemaljen ha relativt låg smält-
Tabell 1. Sammansättning hos emalj (%)
Fig. 2. Emaljerat tryckkärl av gjutjärn; ångrör et liar
utformats så att utströmmande ånga icke stöter emot
kärlväggen, i vilket fall risk för kavitationskorrosion skulle
ha förelegat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
