Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 38. 21 oktober 1950 - Moderna högtrycksångpannor, av Kurt Heinrich - TV i Brasilien och på Cuba - Tvättspruta för rengöring av lok, av G Weiborn - Underjordiskt jättetransportband, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
956
TEKNISK TIDSKRIFT
Man får i detta sammanhang inte förbise, att
då det gäller de stora amerikanska pannorna,
antalet enheter är relativt litet. Den
genomsnittliga pannstorleken för alla nyanläggningar inom
den offentliga försörjningen och inom industrin
är endast obetydligt större än i Tyskland. I
Amerika börjar för närvarande den åsikten
alltmer göra sig gällande, att med storlekar över
400 t/h någon sänkning av priset per t ånga icke
mera står att vinna, och att reservhållningen
fördyrar driften av dylika mammutpannor. Därför
föredrar man även för större kraftverk i Amerika
pannor med en effekt av 180—250 t/h.
I nära sammanhang med användningen av höga
tryck står strävan till högre ångtemperaturer. På
senaste tiden har man i Amerika tagit i drift ett
antal pannor med 565°C vid 150 at;
mellanöverhettningen sker till 535°C vid 28 at. I dessa
anläggningar räknar man med en
värmeförbrukning av 2 600 kcal/kWh uteffekt. En stegring av
trycket till 160 at och en höjning av
överhettningstemperaturen till 600° C med
mellanöver-hettning till samma temperatur skulle ytterligare
medföra en förbättring. Dylika anläggningar har
dock knappast ännu utförts, varför
värmeförbrukningen ännu är osäker.
De utomordentligt gynnsamma värden, som
man har kommit till i Amerika, torde även bero
på de stora kraftverkens jämna och höga
belastning. Man kör där med 8 och 10
förvärmnings-steg och förvärmer matarvattnet till 240° C.
I Tyskland pågår för närvarande
undersökningar över hur olika material lämpar sig för
600° C drifttemperatur. Så höga temperaturer
förefaller att kunna behärskas på
materialteknikens nuvarande ståndpunkt. Ibland är det
t.o.m. lättare att bygga en
högtemperaturöver-hettare för höga tryck än för låga. Som material
för sådana kommer i fråga höglegerade,
auste-nitiska kromnickelstål med ca 18 % Cr och
8—10 % Ni och dessutom legerade med W och
Ti resp. V och Ni, vilka vid 600°G har en
kryphållfasthet av 15—18 kp/mm2.
I och med att temperaturen ökas har man dock
även ur tillverkningsteknisk synpunkt att vänta
många nya materialproblem.
Ångpannetecknikens framtida utveckling ställer
oss alltså inför nya uppgifter, för vilka en
värdefull grund redan har lagts genom det
pionjärarbete, som har utförts inom högtryckstekniken.
Det är endast en början. Även inom
turbintek-niken måste en liknande utveckling komma till
stånd, så att även de många små
industrianläggningarna med små effekter kan övergå till högre
tryck och högsta möjliga temperaturer.
TV i Brasilien och på Cuba sättes i gång under de
närmaste månaderna. Sändare skall installeras i Rio de
Ja-neira och Sao Paulo i Rrasilien, och likaledes i två städer
på Cuba.
Fig. 1. Tvättspruta för rengöring av lok.
Tvättspruta för rengöring av lok. Vid Statens
Järnvägar har på senare år gjorts åtskilliga försök att
rationalisera putsningsarbetet på lok. Om arbetet skall utföras
för hand blir det dyrbart, tidsödande, svårt att få effektivt
och dessutom tråkigt. En rationell lösning av problemet
har nu efter utländsk förebild kommit till stånd genom
införandet av en transportabel apparat, som besprutar
loket med en tvättvätska.
Tvättsprutan, fig. 1, består av en injektor, placerad
ovanpå en behållare med tvättlösning och försedd med
anslutningar, dels för ånga från loket eller från ångledning, dels
för vatten från vattenledning. Apparaten, som väger 180
kg, har ett kraftigt utförande och saknar helt rörliga delar.
Den kan med lätthet på sina två hjul transporteras till
önskad plats.
Försök har visat, att råolja är det bästa tvättmedlet.
Oljan, som suges in i injektorn från behållaren, bildar med
vattnet en homogen emulsion, som löser smutsen och
överdrar de putsade detaljerna med en fet hinna, som
skyddar dem mot rost. Trycket på det inkommande
vattnet är 4—7 kp/cm2 och lämpligt ångtryck 8—10 kp/cm2;
i munstycket erhålles då en temperatur av 80—85°C och
ett tryck av 12—15 kp/cm2. Munstycket levererar ungefär
1 1/s emulsion.
Putsningen av ett medelstort lok tar ungefär 40 min och
mängden tvättvätska blir ca 2,5 m3; härav är ungefär
10 % ånga, eller 250 kg, och vidare åtgår 10 1 råolja. En
jämförelse mellan kostnaderna för utvändig putsning av ett
medelstort lok för hand och med här beskriven metod
visar en sänkning från 24 till 7 kr. Samtidigt blir
putsningen effektivt utförd och dessutom är arbetet mera
lustbetonat.
Putsningsmetoden lämpar sig även för t.ex. varv,
maskinverkstäder, större garage, traktor- och
reparationsverkstäder etc. En förutsättning är dock, att man har tillgång
till ånga med ett tryck av 8—10 kp/cmE och vatten av
normalt vattenledningstryck. G Weiborn
Underjordiskt jättetransportband. En kolgruva i West
Virginia är avskuren från järnväg och flodtransporter av
en bergskedja. Olika transportmetoder — järnväg, lastbil,
linbana, transportband — undersöktes, med resultat att
den senare transportmetoden visade sig ge de lägsta
kostnaderna per ton.
Det nu installerade transportbandet är över 3 km långt
och går genom en tunnel under berget. Det består av ett
ändlöst stållinearmerat gummiband med en totalvikt av 122
t. Randets transportkapacitet är 300 t/h kol vid en
hastighet av 100 m/min. Randets längdvariationer upptas av en
motviktsbelastad sträcka som är endast 6 m lång (Rus. Wk
5 aug. 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
