Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 28 oktober 1950 - TAPline — den transarabiska oljeledningen, av J Gunnar Amnéus och Lennart Danielson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lft- oktober 1950
975
Fig. 9. Trailern lastas på dragvagnen för återfärden.
trailers som specialkonstruerats för transport av
rördelar och annan tung utrustning i svår
terräng sändes ner för utprovning i Arizona, där de
släpade laster under liknande förhållanden som
i Arabiens öknar.
Även personbilarna är specialkonstruerade med
hänsyn till öknens krav; bland annat har de
lastbilsväxellådor. Bilarna är rödmålade för att
lättare kunna upptäckas vid flygspaning.
Däcken är en synnerligen betydelsefull faktor
vid ökentransporter, och de stora lastbilarna är
utrustade med 10—12 lagers däck av
dimensionerna 14,00 X 20, med undantag av framhjulen
som i regel är 16,00 X 20. Ännu större däck
kommer emellertid till användning i öknen. Fig. 11
visar några som används vid flyttning av
borr-torn mellan arbetsplatserna inom oljefälten. De
är nära 3 m i diameter, väger 3,5 t vardera och
kan ta 40 t last. De är de största däck som hittills
tillverkats, över sandiga områden hålls ett tryck
i däcken av endast 1,1 kp/cm2 för att erhålla
största möjliga dragkraft. Däcksfrågan är ett så
allvarligt problem att ökenvägarna regelbundet
måste avpatrulleras av särskilda
däcks-ambulanser. Vid en punktering slängs det trasiga däcket
på sidan av vägen och samlas upp av
ambulanserna, som givetvis också får gripa in när något
fordon blivit stående därför att däcken tagit slut.
2 150 km svetsar
TAPline-bolaget är inte organiserat för
byggnadsarbetenas utförande utan har endast
konstruerat TAPline och den materiel som används
vid arbetena och skall, när ledningen
färdigställts, driva den och svara för underhåll och
reparationer. Byggandet uppdrogs åt olika
entreprenörer; den ena fick hand om den östra delen
av TAPline, ca 1 300 km, samt lossningshamnen
Ras el Misha’ab, den andra om västra delen, ca
420 km, samt ändstationen vid Medelhavet.
Materiel, som direkt tillhörde byggandet av
ledningen, tillhandahölls av entreprenörerna efter
beställarens godkännande.
Fig. 10. Lossningen av de 9—10 rördelarna går på några
minuter.
När alla förberedelser vidtagits och de inledande
arbetena avslutats var allt klart att sätta igång
ett ingenjörsarbete, som är ett av de största som
företagits i modern tid. .
Sedan de teleskopförpackade rördelarna om
9,54 m längd avlevererats av Skyhook vid
Persiska viks-hamnen dras längderna ur varandra
med en speciell maskin och sammansvetsas tre
och tre i en automatisk bågsvetsmaskin.
Maskinen är utrustad med en riktanordning, som
pneumatiskt och automatiskt riktar in och
pressar rören mot varandra och svetsar med
kontinuerlig elektrod mot ett vattenkylt mothåll av
koppar. Fyra sådana maskiner används och ger
i medeltal vardera fyra kompletta svetsar i
timmen. Omkring 120 000 sådana svetsar skall
utföras, varav 20 % undersöks med gammastrålar.
Genomsnittliga felprocenten har varit 0,4.
Rörlängderna lastas så på lastvagnarna i
kon-vojer om sju enheter med infödda förare men
under en amerikansk transportbefälhavare och
körs så ut till linjen. Transportlängderna är
enorma och en del lastbilar måste göra fram- och
återresa på upp till 1 900 km för att leverera sin
last. En sådan färd brukar ta upp till fem eller
sju dagar. Nattkörning får icke förekomma —
Fig. 11. Däck, använda vid förflyttning av borrtorn utan
demontering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
