Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 41. 11 november 1950 - Vispat gummi, av SHl - Silikongummis användning vid låg temperatur, av SHl - En halvhård plast, av SHl - Skumplaster, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1034
TEKNISK TIDSKRIFT
användningar för vispat gummi är till stoppning av
teaterstolar, mattunderlägg och diverse småartiklar, såsom
axelstoppningar i kläder, pudervippor osv. (Enl. uppgifter från
Peter W Sherwood, USA.) SHl
Silikongummis användning vid låg temperatur.
Sili-koner är organiska föreningar, i vilka några atomer ersatts
av kisel och syre (Tekn. T. 1948 s. 641). Då dessa material
är synnerligen resistenta mot hög temperatur — de
behåller sin elasticitet och sitt elektriska motstånd ända upp till
200°C — har de visat sig synnerligen lämpliga till slangar
och packningar i flygplan och som isolationsmaterial i
kablar. På senare tid har emellertid även uppstått ett
starkt behov av gummi, som ej förlorar sin elasticitet
vid låg temperatur (Tekn. T. 1949 s. 946).
National Bureau of Standards har undersökt
möjligheterna att använda silikoner vid låg temperatur genom
bestämning av dess omvandlingstemperatur av andra
ordningen. Härmed menas den temperatur, vid vilken en tydlig
ändring av längd-temperaturkurvan sker. En sådan kan
iakttas hos alla sorters gummi och plaster och kan
betraktas som en diskontinuitet hos temperaturderivatorna
av volym och andra storheter.
En omvandling av andra ordningen skiljer sig från den
vanliga av första ordningen däri, att ingen skarp ändring
av volym eller entalpi sker. Under
omvandlingstemperaturen upphör emellertid den typ av molekylarrörelse, av
vilken gummis speciella egenskaper beror. Materialet
uppför sig då i allt väsentligt som en vanlig fast kropp,
och i praktiken inträffar detta redan något ovan
omvandlingstemperaturen. För naturgummi ligger t.ex. denna vid
— 70°C, men materialet är sällan användbart under — 55°C.
Vid undersökningen placerades en gummibit mellan en
interferometers kvartsplattor. När temperaturen ändrades,
krympte eller svällde gummibiten, varigenom avståndet
mellan plattorna ändrades och interferensringarna försköts
i kikaren. Temperaturen registrerades och det antal ringar,
som passerade en fast punkt i kikaren, räknades inom
temperaturintervallet — 196 till 100°C.
Det studerade silikongummit var av typer, som finns
i handeln, och alla utom två var vulkaniserade och innehöll
fyllämnen. Flera av proven var särskilt avsedda för
användning vid låg temperatur. Blott små skillnader i
omvandlingstemperatur erhölls, och man kan härav dra
slutsatsen, att vulkanisering och fyllämnen har mycket liten
betydelse. En typ av lågtemperaturgummi skilde sig
emellertid från alla andra däri, att dess volymändringskurva
blev praktiskt taget rätlinjig från 100°C till
omvandlingstemperaturen — 132°C. Under denna var dess termiska
utvidgningskoefficient mycket lägre och närmade sig den
för en vanlig fast kropp.
Alla de övriga proven hade också en omvandlingspunkt
av andra ordningen nära — 132°C, men de hade dessutom
en av första ordningen mellan — 65 och — 75°C. Den
senare yttrade sig genom att ett stort antal
interferensstrim-lor passerade i kikaren vid en relativt liten
temperaturändring. Denna effekt anses bero på en betydande
volymminskning genom delvis kristallisering av det amorfa
silikongummit. Denna åtföljs av ett hårdnande, som
förhindrat ett framgångsrikt utnyttjande av materialet under
ca — 50°C. Det finns dock tydligen en typ, som är använd {+-+}
bar ned till — 100°C (Nat. Bur. Stånd techn. News Bull.
aug. 1950). SHl
En halvhård plast. Under nästan 100 år har man
saknat en plast, vars egenskaper ligger mellan gummi och
ebonit. I USA har man nu lyckats framställa en produkt,
som kallas Enrup och väntas bli ett viktigt råmaterial
för gummiindustrin. Den nya produkten lär nämligen fylla
ett angeläget behov av ett hållfast material, som motstår
nötning och kemikalier och kan framställas med
böjligheter, varierande mellan det elastiska, mjuka gummits och
den spröda ebonitens.
En av de viktigaste användningarna för Enrup är till
billiga kugghjul med hög hållfasthet, som kan ersätta
metallhjul i svarvar och andra maskiner. De kan gjutas i
ett stycke med små toleranser och behöver därför ej
arbetas. Sådana kugghjul lär ha använts över ett år på
platser, där vanliga metallhjul slitits ut på några veckor.
Enrup uppges vidare vara särskilt lämpligt till delar för
tvättmaskiner, då det motstår inverkan av de moderna
tvättmedlen mycket bra.
Den nya plasten påstås ha utmärkt draghållfasthet,
motståndskraft mot nötning och mot olja, lösningsmedel,
syror och svaga alkalier. Den har låg specifik vikt och
goda dielektriska egenskaper, kan härdas genom
upphettning och är sedan stabil vid hög temperatur. Enrup kan
lätt gjutas i komplicerade former och har en
stöthållfast-het, som lär vara överlägsen de flesta för närvarande
saluförda plasterna (Mech. Engng aug. 1950). SHl
Skumplaster i typer från korkliknande till
svampliknan-de material finns i handeln eller har tillverkats i halvstor
skala. Alla består av en massa luft och relativt litet plast.
De har ovanliga och intressanta egenskaper och många
potentiella användningsområden. En skumplast, av
poly-styren, har rönt så stor efterfrågan, att tillverkningen icke
kan fylla behovet.
Polystyrenskum, som i USA kallas Styrofoam, är ett
snö-vitt material. Det framställs genom att blåsa upp
poly-styren till 40 gånger ursprunglig volym; tätheten blir
härigenom blott 0,026 g/cm3. Styrofoam saluförs i grova
"stockar" och i plattor, som kan svarvas, sågas eller
borras. Det fick först användning till flottar och livbälten
under kriget på grund av sin låga specifika vikt och
osänkbarhet. Den enda tillämpningen grundad på dessa
egenskaper är nu flottörer i vattenbehållare till WC.
Efter kriget har man utnyttjat Styrofoams utmärkta
värmeisolerande förmåga, mest i kylanläggningar, då dess
hållbarhet sträcker sig från 80 till —160°C; dess
värmeledningsförmåga är 0,93 cal/m2, s, °C per cm tjocklek. Det
ojämförligt största användningsområdet är dock till stora
reklamföremål av många slag. Styrofoam säljs även som
juldekorationer och sönderskuret i småbitar som underlag
för blomsterlökar och som stöd för skurna blommor i vaser.
Fenolskum kom i marknaden 1945. Det uppges ha en
täthet på 0,048—0,16 g/cm3 och en värmeledningsförmåga
på 0,7—1,0. Nytillverkat är det skärt, men färgen
mörknar så småningom till brun. En intressant egenskap hos
fenolskum är, att det kan framställas på
förbrukningsplatsen. De ämnen, varav det görs, kan levereras i satser,
så att skummet kan tillverkas t.ex. mellan dubbelväggarna
till en byggnad eller ett kylskåp. Trots dessa goda
egenskaper har det hittills fått mycket liten avsättning, men
man tror, att det så småningom skall finna en marknad,
troligen som packmaterial.
Vinylskum framställs för närvarande i halvstor skala i
USA under namnet Plasti-Gell. Det har en täthet på 0,04—
0,19 g/cm3, en värmeledningsförmåga på 0,7—0,85 och är
elastiskt. Materialet framställs i plattor eller i gjutna
produkter. Dessa görs i vanliga gjutpressar, varvid formarna
är mindre än den färdiga detaljen skall bli. Plasti-Cell
utvidgar sig nämligen, när det tas ur formen men
bibehåller nog dennas fason. Man tror, att det kan konkurrera
med gummisvamp t.ex. till flöten och fendertar.
Karbamidskum framställs under namnet Flotofoam. Det
uppges ha en täthet på 0,013 g/cm3 och en
värmeledningsförmåga på 0,62 och är ett härdbart plastskum
innehållande 99,15 vol.-% luft. Flotofoam tillverkas i plattor eller
spån och är framför allt avsett för värmeisolation. Det
används också av en tillverkare av kylskåp, som anser det
överlägset glasull.
Hittills har tydligen blott en skumplast, polystyrenskum,
slagit igenom och fått en god marknad, men det anses, att
flera av de övriga har stora möjligheter att göra sig
gällande i framtiden (Mod. Plastics okt. 1950). SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
