Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Statistisk kvalitetskontroll, av J M Juran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1199
Fig. 4. Tjockleksvariation
hos gummiduk, framställd
en ny kalander.
man, att det egna företaget använde samma
manglar för att framställa gummiduk och gjorde
därför en undersökning av dettas utförande,
fig. 4. Man fann, att variationerna där var långt
större, ca 85 g/m2, och att därigenom summan
av det gummi som förstördes var enormt. Man
undersökte också jämnheten hos plastduk
framställda genom samma process, fig. 5. Här fann
man stor likformighet, särskilt hos det material
som manglats på en ny valstyp. På detta sätt
kom man alltså fram till den maskin, som bäst
var lämpad för ändamålet.
Fig. 6 visar en liknande studie för en helt
annan industri, nämligen textilindustrin. Här
mätte man vikten på 88 olika garnändar, levererade
av en kardmaskin. Garnen bör helst ha samma
vikt; om de är olika, d.v.s. om tunga och lätta
garner uppträder intill varandra i det färdiga
fabrikatet, blir detta strimmigt, vilket gör att
materialet måste säljas till ett lägre pris. Man
fann, att garn, producerade vid maskinens ända,
alltid var tjockare än garn producerade vid
maskinens mitt. Ehuru den exakta orsaken till
detta ännu ej är känd lyckades man konstruera
en anordning, som matar materialet till
maskinen på sådant sätt, att garnen blir mera
likformiga, vilket visas i den undre delen av figuren.
Tyger vävda av dessa mera likformiga garner är
i utseende vida överlägsna tyger vävda av
mindre likformiga garner.
Av dessa undersökningar har man kunnat få
fram följande slutsatser:
om provet är bra eller dåligt,
om tillverkningsprocessen gjorde ett gott eller
dåligt arbete vid tidpunkten då provet togs,
om de produkter som icke provades var goda
eller dåliga vid samma tidpunkt och med samma
tillverkningsprocess (den statistiska
provtagningens princip),
om tillverkningsprocessen var likformig,
om de tillverkade delarna kommer att bli goda
eller dåliga (kontrollavsyning).
Genom alla dessa undersökningar går tanken,
att en produkt berättar om processen, och att vi
kan mäta processen genom att mäta produkten
och sedan analysera resultaten av dessa
mätningar. Man kan av fig. 7 se, att vi av
mätningarna icke endast lär känna arbetsstyckena, utan
också processen som framställer styckena, och
därigenom även andra stycken som framställs i
samma process men ännu ej är uppmätta. Dess-
Fig. 5. Tjockleksvariation hos plastduk, framställd i en ny
kalander.
Fig. 6. Viktvariationer hos gam, framställda i en
kardmaskin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
