Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1951 - Program i arbetsinstruktion, av Sten Uddenberg - Kraftverksindustrin i USA spår för framtiden, av Lr - Flygradiotelefonnät runt jorden, av sah - Bilars självförtyngning, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
TEKNISK TIDSKRIFT
direktören till yngste instruktör, accepterar och
uttrycker sitt gillande av de framförda
synpunkterna, men ytterst få tillämpar dem. De
flesta människor erkänner tydligen för sig själva,
att de kan planera sitt arbete bättre, men ytterst
få tar de krafttag som behövs för att
åstadkomma en förbättring.
Litteratur (svensk)
1. Grabe, S: Arbetsledarutbildning inom företagen. Tekn. T. 79 (1949)
s. 325.
2. liljedahl, N: Nya impulser i arbetsledarutbildningen. SLT-Nytt
1949 h. 5—6 s. 4—6.
Kraftverksindustrin i USA spår för framtiden. För att
vara beredd på vad framtiden har i sitt sköte har man i
USA gjort en grundlig utredning om kraftbehovens
utveckling under de närmaste 15 åren ("blueprint for the
future") och de konsekvenser denna utveckling medför
i form av nya anläggningar för kraftproduktion och
kraftöverföring. Som bakgrund härtill har prognoser uppställts
för den allmänna ekonomiska utvecklingen och
befolkningstillväxten.
Amerikas ekonomi förutsäges en kraftig utveckling under
de närmaste 15 åren. Den nationella politiken strävar efter
full sysselsättning för en snabbt stigande arbetsstyrka och
internationellt har Amerika åtagit sig mycket stora
förpliktelser. De stora utgiftsbehoven för det kalla kriget och
för välfärdsprogrammet inom landet väntas medföra en
fortsatt långsam inflation. Arbetarlönerna väntas stiga med
i genomsnitt 3 %/år, medan produktionen ökar med 1,7
%>/år, dvs. med 30 %> fram till år 1965. Befolkningen
väntas under samma period växa med 12 °/o.
De mest kraftslukande industrigrenarna väntas utvecklas
starkare än den totala produktionen. Den kemiska
industrins produktion förutsättes således stiga med ej mindre
än 100 % ("kemins århundrade"). Olje- och
kolproduktionen stiger med 50 °/o, järn- och stålindustrin med 35 %,
metallindustrin med 50 °/o och pappersindustrin likaså
med 50 °/o.
Den totala kraftproduktionen väntas stiga från 291 000
MkWh/år till 750 000 MkWh/år under 1965, dvs. en årlig
stegring på 6,5 %>. Detta är ungefär samma ökningstakt
som de senaste 20 åren. Den största stegringen väntas
inom detaljförbrukningen (jordbruk, bostäder m.m.) med
7.7 °/o/år. Under perioden 1930—4950 var den
genomsnittliga stegringen inom denna grupp dock större, ca 9,5 %>/år.
Television, klädtorkning, matlagning, vattenvärmning,
uppvärmning och belysning väntas kräva de största
kraftbeloppen inom hushållen, men även användningen av
kylskåp, djupfrysning, luftkonditionering, diskmaskiner m.m.
kommer att öka. Den genomsnittliga förbrukningen per
abonnent väntas öka från 1919 kWh/år under 1950 till
4 792 kWh/år under 1965, dvs. en stegring på 150 °/o,
medan antalet abonnenter växer med 21 °/o. Småindustrin och
handeln väntas öka kraftförbrukningen med 170 °/o eller
6.8 % per år. Detta sammansätter sig av en ökning av
antalet abonnenter med 38 °/o och en praktiskt taget
fördubblad förbrukning per abonnent från 9 346 kWh/år till
18 000 kWh/år. Kraftförbrukningen inom storindustrin
väntas öka något långsammare än under 1940-talet men
snabbare än under 1930-talet. Totalt ökas förbrukningen
från 1950 till 1965 med ca 100 °/o, vilket motsvarar 5 °/o/år.
Jämfört med ökningen av industriproduktionen under
samma period, ca 38 °/o, innebär detta att en fortsatt
elektrifiering av arbetsprocesserna är att vänta.
Medan kraftproduktionen väntas stiga med 160 °/o under
15-årsperioden 1950—1965 antas den installerade
generatoreffekten öka från 69 MkW till 197 MkW, dvs. med
185 °/o. Detta beror dels på att belastningens
utnyttjningstid sjunker från 5 100 till 4 500 h, dels på att effektreser-
ven stiger från 12,5 °/o till 18 °/o. Atomenergin synes ej få
någon betydelse för kraftproduktionen under de närmaste
15 åren, utan de konventionella bränslena dominerar. Trots
en kraftig utbyggnad av vattenkraften kommer
ångkraftverken även i fortsättningen att stå för ca 3/4 av den totala
kraftproduktionen. Den tillverkande industrin anses trots
de mycket stora behoven av tung kraftverksutrustning fullt
kapabel att möta efterfrågan.
De stigande arbetslönerna kommer att öva ett starkt
tryck på kraftverksindustrin för billigare och effektivare
nyanläggningar. Aggregatstorleken fortsätter att växa, och
år 1965 väntas enheter på 250 MW. De allt större
enheterna ställer ökade krav på hjälputrustningens
driftsäkerhet. Stationernas planering göres mera överskådlig
och automatiseringen ökas. Hopkoppling av ångpanna och
turbin till ett skilt aggregat får större användning.
Kraftstationsutrustningen placeras i stor utsträckning utomhus,
varigenom dyrbara byggnader inbesparas. Ångtryck och
ångtemperatur fortsätter att stiga.
Överförings- och distributionssystemen kommer att
utvecklas efter samma linjer som hittills. På
storkraftsystemen kommer högre spänningar att införas, framför allt
vid överföring av vattenkraft på långa avstånd. På
vidsträckta nät, som huvudsakligen försörjs från
ångkraftstationer, anses 230 kV däremot tillräcklig ännu ganska
länge. Överföringskostnaderna väntas snarast sjunka
genom användande av högre spänningar. Distributionsnäten
växer ej lika starkt som kraftavsättningen. De större
abonnenterna övergår till matning från högre spänning, och de
befintliga näten förstärkes genom anordnande av nya
tryckpunkter. Bättre utnyttjning av speciellt
transformatorernas belastningsförmåga erhålles genom
temperaturkontroll. Anläggningskostnaderna nedbringas genom
övergång till standardutförande på transformatorstationerna
(Electr. World 22 maj 1950). Lr
Flygradiotelefonnät runt jorden. I november 1950 slöts
den sista länken i Pan American World Airways
radiosystem för förbindelse mellan marken och flygplan i
luften, genom öppnandet av denna tjänst på sträckan Basra—
Karachi—New Delhi. På en sträcka av över 30 000 km
runt jorden löper nu en kedja av 32 på mellanvågsbandet
arbetande markradiostationer, vilka är belägna på 16
kontinenter och öar.
Det var först i juni 1950 som Civil Aeronautics
Administration lämnade officiellt tillstånd till undantagslös
användning av radiotelefoni på alla transatlantiska router.
På USA:s inhemska linjer har radiotelefoni varit
standard från början, men på internationella linjer har
radio-telegrafin hittills hållit sig kvar, huvudsakligen på grund
av vissa tekniska problem samt språksvårigheterna.
De förra, som sammanhänger med de stora avstånden
samt de på olika ställen och vid olika tider olika
mottagningsförhållanden, har nu bemästrats. Tack vare
engelskans allt mera befästa ställning som världsspråk, särskilt
efter senaste kriget, har även språksvårigheterna klarats
upp. Man kan därför anse, att radiotelefoni nu helt har
slagit igenom som flygets kommunikationsmedel (enl. Pan
American World Airways). sah
Bilars självförtyngning är en fråga som har blivit
aktuell i samband med diskussionen om Volvo PV444:s
tjänstevikt. Då en bil användes, samlas grus och smuts på
olika ställen under och inuti vagnen, och klädseln och
andra delar tar åt sig fukt i viss utsträckning. Detta gör,
att bilen ökar i vikt praktiskt taget konstant.
Ett exempel på denna självförtyngning visar en PV
444-vagn, på vilken typbesiktning utfördes i februari 1947 och
vars egenvikt då var 920 kg. Hösten 1950 var vikten
957 kg, således 37 kg högre än då vagnen levererades.
Vagnen har stått i varmgarage. Hade den icke gjort detta,
skulle självförtyngningen troligen ha varit ännu större —
enligt Volvos erfarenheter ca 45 kg (enl. Volvo). WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
