- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
47

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 3. 20 januari 1951 - Nybyggt - Hur en atomreaktor är byggd, av sah - Holländska högsjöbogserare, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

13 januari 1951

47

fylld med horisontellt liggande uranstavar till en radie av
1,75 m, medan den yttre zonen laddas med urandioxid.
Uranstängerna har en diameter av 23 mm och är 30 cm
långa; de är besprutade med en tunn aluminiumhinna för
att hindra spridning av klyvningsprodukter. Urandioxiden
förekommer i form av komprimerade tabletter med 4 cm
diameter och 5 cm längd; de är inslagna i papper och
lagda sex i taget i tunna aluminiumburkar, så att man får
30 cm långa patroner med en vikt av 2.6 kg. Allt som allt
innehåller Gleep 12 t uranmetall och 21 t urandioxid.

Strålningsskyddet, som är av betong, är 1,5 m tjockt i
sidorna och 1,2 m i taket. Mellan grafitblockets sidor och
strålningsskyddet finns ett mellanrum på ca 1 m, vilket
gör det möjligt att komma åt patronerna för att ta ur dem
vid behov. På ena gaveln av skyddet finns ett hål fyllt med
grafitblock som bildar en kvadratisk termostapel med
1,5 m sida och 2 m längd. På reaktorns tak finns ett
liknande hål, där en andra termostapel kan byggas upp vid
behov. Gleep är vidare försedd med sju öppningar på
7,5—20 cm för utförande av experiment. En av dem är
t.ex. avsedd för tillverkning av radioisotoper, en annan för
mätning av ändringar i reaktorns reproduktionskonstant
då större materialkvantiteter införes i reaktorn.

Inuti reaktorn finns ett enkelt ventilationssystem, som
kan leverera 130 m3/min luft. Dess uppgift är att bortföra
radioaktivt argon från reaktorn och kyla uranpatronerna.
Ventilationssystemet håller trycket inuti reaktorn under
atmosfärstrycket, så att läckning av radioaktiv gas till
byggnaden hindras. Ventilationsluften sugs ut av en fläkt på
reaktorns tak och släpps ut genom en 18 m hög skorsten,
där den blandas med ytterluften till betryggande låg
koncentration.

För reglering av reaktoreffekten finns fem
dämpningsstavar av kadmium, fyra för grovreglering och en för
finreglering. De kan föras in och ut ur reaktorn med hjälp
av elmotorer, belägna utanför reaktorn och
fjärrmanövre-rade från kontrollrummet, där stavarnas lägen på 1 mm
när kan avläsas på instrumenttavlor. Dämpstavarna är
kalibrerade, så att reproduktionskonstanten noggrant kan
bestämmas med ledning av deras läge. Då alla stavar är
utdragna är reaktorns effektiva reproduktionskonstant
2 X 10"3.

Två satser på vardera tre dämpstavar är avsedda att
avbryta reaktorprocessen vid nödfall. De hålles i utdraget
läge av magnetiska kopplingar, som utlöses så snart
reaktoreffekten stiger över ett högsta tillåtet värde.

Reaktorns avgivna effekt — maximalt 100 kW — mätes
i sex joniseringskamrar med 5 1 volym, innehållande
bor-trifluoridgas vid ett tryck av 207 torr. Tre av kamrarna
användes för effektregleringen och tre för
nödfallsavstäng-ningen. De kan införas i reaktorn i tre lägen: det ena är
avsett för mätning av effekter upp till 1 kW, det andra
inför en faktor 10 i neutronflödet och det tredje en faktor
100.

Temperaturen i reaktorn kan mätas i fyra punkter genom
resistanstermometrar. Två av dessa är fastsatta vid
uranstänger nära reaktorns centrum, en är inbäddad i en
uran-dioxidpatron och den fjärde i en grafitcylinder, som är
nedsänkt i reaktorn. Temperaturen registreras
kontinuerligt i kontrollrummet. Skulle temperaturen i uranstängerna
stiga över 60°C träder nödavstängningen automatiskt i
funktion.

Inflytandet på reproduktionskonstanten av temperaturen
i reaktorn har uppmätts till — 2,9 X 10"5 per °C. Den
negativa temperaturkoefficienten sätter en gräns för den
temperatur som reaktorn kan nå i händelse av fel på
regleringssystemet; denna gräns ligger, som man lätt kan räkna
ut, vid 70°C, den högsta temperatur som reaktorn kan nå
innan reproduktionskonstanten går ned till noll och
reaktionsprocessen avbrytes. Inflytandet på
reproduktionskonstanten av trycket inuti reaktorn då ventilationssystemet
är i gång är även det en negativ koefficient, nämligen
— 6,5 X 10"6 per mB (Engineer 15 dec. 1950). säll

Fig. 1. En stor flytclocka under bogsering från Indien till
La Plata-floden. Bogseraren "Witte Zee" tillhör liksom
"Röde Zee" rederiet L Smit & Co.

Fig. 2. Diesel-högsjöbogseraren "Röde Zee" med 2 000 ihk
propeller maskineri.

Holländska högsjöbogserare. Holland är känt för sitt
skeppsbyggeri, som i förhållande till landets storlek är
mycket betydande. Även sjöfarten är för Holland en
viktig och inkomstbringande näring. Till sjöfarten kan också
bogseringsverksamhet räknas liksom i viss mån bärgning.
Förutom pråmsläp bogseras flytdockor, pontonkranar,
mudderverk m.m. ofta långa distanser över haven (fig. 1).

Hollands kanske största bogserarflotta äges av L Smit
& Co. i Rotterdam, som även bedriver
bärgningsverksamhet. Flottan har under 1950 utökats med högsjöbogseraren
M/S "Röde Zee" (fig. 2), en av världens kraftigaste i sitt
slag. Den bär samma namn som ett av bolagets
föregående bogserfartyg, som byggdes 1938, men sänktes med
man och allt 1944. Den nya "Röde Zee" är levererad av
J & K Smit’s Scheepswerven i Kinderdijk och har
huvuddimensionerna:

längd överallt ........................160’

mallad bredd ........................ 29’

mallat djup .......................... 15’

"Röde Zee" framdrives av en sexcylindrig enkelverkande
t våtakt 2 000 ihk dieselmotor av R & W-typ, tillverkad på
licens av N. V. Machinefabriek & Scheepswerf van P Smit Jr.
i Rotterdam. Förutom tre hjälpdieselmotorer med
generatorer har fartyget ett flertal pumpar, däribland en kraftig
bärgningspump. Bogserutrustningen omfattar bl.a. 20"
trossar och en 51lt" vajer, den senare med 85 000 kg
hållfasthet och upprullad på en stor trumma. Bogservinschen, som
kan manövreras från bryggan, är tillräckligt kraftig att
hala in släpet, även då fartyget går för full maskin framåt.

"Röde Zee" har en aktionsradie av 15 000 nautiska mil
(Compass bd 11 nr 2). N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free