Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 4. 27 januari 1951 - Nya metoder - Prepakt-betong
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
60
TEKNISK TIDSKRIFT
Stenmaterialet transporterades till arbetsplatsen med
järnvägsvagnar och tömdes ner i formen genom öppningar i
vagnarnas botten. Stenen, som här utgjorde ca 65 % av
betongens fasta volym, placerades på detta sätt mycket
snabbt och billigt och behövde icke hanteras från upplag
till blandare och kärror.
Fig. 5. Pumpbatteri för cementbruk.
Fig. 6. Nybyggnad av bropelare nära Wilbern (111.).
Fig. A. Gjutning av bropelare;
t.v. tippning av stenmaterial
i formen direkt från
järnvägsvagn; t.h. injicering av
bruk.
Bruket injicerades genom horisontella kanaler med
början nedifrån. Intagsrören satt tre och tre på ca 1 m
avstånd i höjdled. Ett horisontellt vinkeljärn, som går genom
hela fyllningen, är svetsat till varje röranslutning. Genom
att stenarna ej packar in sig i vinkeljärnen, som har
vinkelspetsen uppåt, bildas en kanal, som gör det lättare för
bruket att tränga in i stenfyllningens inre. Från en
"vånings" intagsrör pumpas bruket något förbi nästa vånings,
innan slangarna skiftas. Vid uppehållen härför pumpades
bruket tillbaka i samlingskärlet, fig. 5, så att
cirkulationen bibehölls.
En annan nykonstruktion visas i fig. 6. Pålar,
grundplatta och bropelare göts på platsen med Prepakt-metoden.
Stenmaterialet fylldes i borrade hål och bruk injicerades.
U.S. Army Engineers, som projekterar alla dammar för
flodkontroll i USA, har gjort omfattande försök för att
utreda metodens lämplighet vid byggandet av nya
dammar, slussar och bropelare. Slutsatserna av experimenten
är ännu ej publicerade.
För närvarande pågår i oljehamnen i Malmö ett
reparationsarbete på betongpålar och inom kort kommer
Prepakt-nietoden att tillämpas även på andra arbeten i Sverige.
Det är för tidigt att yttra sig om, vilken roll
Prepakt-metoden kommer att få i framtiden, men ett användbart
hjälpmedel är det redan (C Alberts i reserapport 3072/1950 till
K. Komnierskollegium).
Litteratur
1. Davis, R E, Clinton, E & Needlands, W T: Rehabilitation of
Barker Dam. ASCE Power Div. Annual Meeting New York jan.
1948; ref. i Civ. Engng febr. 1948.
2. Cooper, S C: Difficult bridge reconstruction job completed
without interruption of railway traffic. Engng Contract. Rec. febr.
1948.
3. Keener, B K: Erosion cause-s invert break in Boulder Dam
spillivay tunnel. Engng News-Rec. 18 nov. 1943.
4. Disney, C P: Something neiv in bridge-picr design. Railway Age
17 jan. 1948.
5. Kelly, J \V & Keatts, B D: Two special methods of restoring
and strengthening masonrg structures. Amer. Concrete Inst. febr.
1946.
6. Downs, L V: Floating caisson facilitates repair of Grand Coulee
spillway bucket. Civ. Engng apr. 1950.
7. Cook, Ii K: Two tests structures of Prepakt concrete completed
at Vicksburg Experiment Station. Civ. Engng mars 1950.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
