Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 8. 24 februari 1951 - Produktionsanalys för bedömanden om optimal produktion, av Ludvig Sterky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17 februari 1951
w. 147
Fig. 2. Samband mellan s-kurva och f.
där P = total tillverkning av produkten (kg/år)
I — produktens nettointäkt (kr/år)
i = produktens specifika nettovinst
(kr/kg)
f — produktens nettoförsäljningspris
(kr/kg)
s = produktens totala självkostnadspris
(kr/kg)
F = totala fasta kostnader (kr/år)
a = proportionell produktionskostnad
(kr/kg)
b = medelkoefficient för progressiva
produktionskostnader samt
n = medelexponent i specifika
superproduktionskostnaden.
Dimensionen för b framgår av ekv. (3); n är
dimensionslös. Med index o markeras optimala
betingelser.
Uppenbarligen kan f vara mindre än s, varvid i
och 1 blir negativa. Detta motsvarar förluster
men inverkar icke på den matematiska
giltigheten. Även för en tillfälligt bedriven
förlustbringande tillverkning är det av stort intresse
att känna de optimala betingelserna.
Enligt det inledande resonemanget har
självkostnaden här begränsats till att visa tre
karakteristiska termer. Sambandet mellan
exponenterna m och n finner man i ekv. (4). Ekv. (3) är
grafiskt återgiven i fig. 1, som visar s som
funktion av P. Totalkurvan, eller s-kurvan, präglas
kanske framför allt av den liksidiga hyperbel,
som de fasta kostnaderna uppvisar i detta
diagram. Att s-kurvan alltid passerar ett minimum
beror på förekomsten av progressiva kostnader.
I figuren är n visserligen > 1, men s-kurvans
allmänna karaktär förändras icke, så länge n är
positiv, vilket följer av definitionen för
progressiva kostnader. En s-kurva har för all produktion
— oavsett vad den gäller — i stort sett denna
karaktär, ehuru man svårligen hittar identiska
s-kurvor för olika produkter eller samma s-kurva
för två fabriker, tillverkande samma produkt.
Den tillverkning, som svarar mot lägsta
självkostnad, betecknas i det följande med Psmin.
Kriterium på optimal produktion
Varje ansvarig chef vill i första hand bedriva
optimal produktion utan att göra kostsamma
ändringar. Detta verkar vagt och obestämt,
varför kriteriet härför bör närmare undersökas. Helt
naturligt spelar härvid nettoförsäljningspriset f
en roll, eftersom nettointäkten I också är en
funktion av f. För att förenkla betraktelsesättet
något kan man först anta, att f ej är någon
funktion av P. Denna begränsning betyder föga vid
grafisk analys, och dessutom torde det vara
ytterligt få fall, då man i praktiken känner
försäljningsprisets variation med den egna
fabrikens tillverkning. Det är därtill vida vanligare,
att ett fast marknadspris råder för
produktkvaliteten i fråga och att den egna produktionen
är en så ringa del av den totala, att en ökad egen
försäljning icke varaktigt förändrar det rådande
marknadspriset.
Dessa förhållanden visas i fig. 2, där fn
åskådliggör normala eller goda tider och fd
förhållandet, sådant det kan te sig under en depression;
s-kurvan är densamma som i fig. 1. Man ser
härav, att ett röjande av en faktisk uppgift om den
egna självkostnaden icke avslöjar någonting om
motsvarande produktions storlek. Normalt
svarar ju mot varje s-värde två värden på P.
Den specifika nettovinsten i definieras av ekv.
(2), och ur fig. 2 är det lätt att utläsa, att den
produktion, som svarar mot största specifika
nettovinsten, Pimoxär identisk med Psmin. Under
en depression infaller av samma skäl
produktens minsta specifika nettoförlust vid Psmin. Vid
bedömning av ordinataskillnaderna bör man
alltid komma ihåg, att s-kurvan inrymmer samtliga
på produkten hänförbara fasta kostnader.
Fabriksledaren bör emellertid inte hysa alltför
stort intresse för vinsten per kg tillverkad
produkt, utan fastmera eftersträva ett sådant sam-
Fig. 3. 1-kurvans samband med i-kurvan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
