Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 22. 2 juni 1951 - Uppgiften framför oss, av Fritz Zwicky
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 juni 1951
465
Uppgiften framför oss
Professor Fritz Ztvicky, Pasadena, USA
Lekmannen tror ofta att (let räcker med att
man har ett verkligt gott uppslag av
vetenskaplig eller teknisk art för att man skall kunna
övertyga varje någorlunda klok människa om dess
värde, och sålunda få tillfälle att omsätta
uppslaget i praktiken. Detta är emellertid långt ifrån
sant. Särskilt om det nya uppslaget inte gäller
en specifik produkt utan kräver konstruktion i
stor skala av många element, eller syftar till helt
nya, generella metoder, då kommer de hinder
som möter uppfinnaren att bli mycket stora.
Alla dessa hinder bottnar i okunnighet, tröghet
eller — farligast av allt — den avund som ibland
framkallar ett nästan sabotagemässigt motstånd.
En lekman skulle säkert bli ytterst förvånad, om
han gjorde klart för sig i vilken utsträckning
mänskliga hämningar hindrar utvecklingen
inom vetenskap och teknik, även då det gäller
framsteg vars värde borde vara uppenbara för
envar. Då det gäller vetenskaplig och teknisk
planering i stor skala, växer dessa svårigheter
till överväldigande proportioner.
Det är just planering i denna skala som jag
här skall behandla på basis av ett nytt
betraktelsesätt, som enligt min åsikt ger en lämplig
vetenskaplig grund till denna planering. Inom biologi
och språkvetenskap är morfologin läran om form
och struktur, och därför har jag kallat den nya
metodiken morfologiskt tänkande, eftersom den
handlar om tänkandets form och innehåll.
Innebörden av det morfologiska tänkandet är för
övrigt, som framgår av det följande, relativt
enkel att fatta, även om dess systematiska
tillämpning kräver en avsevärd träning.
Det morfologiska tänkandets mål är
åskådliggörande och analys av alla tänkbara lösningar
till ett givet problem, utan hänsyn eller referens
till värdeskalor. Inga fördomar av vare sig
tekniskt, personligt eller kollektivt slag får stå i
vägen för den morfologiska analysens
fullständighet och för det påföljande förverkligandet av de
lösningar, som bäst lämpar sig för att nå ett
föreskrivet mål.
Jag skall längre fram diskutera den
morfologiska metodens tillämpning på några specifika
problem, såsom åskådliggörandet av alla
tänkbara drivanordningar vilka utnyttjar kemisk
Bearbetning av föredrag i American Rocket Society den 30
november 1950.
001.89
621.45
energi, eller klassificeringen av alla tänkbara
typer av teleskop. Man finner att uppgifter av detta
slag icke är oöverstigliga, i många fall inte ens
särskilt svåra. Icke heller är det tekniska
förverkligandet av den bästa lösning som man har
funnit allt för svårt.
Även om det gällde ett så ofantligt problem som
en rekonstruktion av planetsystemet, varvid
utnyttjandet av reaktionskrafter skulle spela en
dominerande roll, skulle vi utan vidare kunna
börja arbetet i morgon. Vi har redan nu alldeles
tillräckliga kunskaper för att vara säkra på, att
mycket litet av det arbete som vi nu skulle
uträtta skall senare befinnas ha gjorts förgäves.
Huvudproblemet här är nämligen inte av teknisk
natur, utan har sina rötter i begränsningar i det
mänskliga sinnelaget och i samhällsstrukturen.
Detta exempel visar, att elimineringen eller
neutraliseringen av motståndskällorna är av primär
betydelse för den, som har fått intresse för
planering i stor skala. Det svåra ligger i analysen av
detta motstånd. Hindren är så stora, att en
realistisk uppskattning av konventionella metoder att
angripa problemet visar hur maktlösa dessa är.
Själv har jag också kommit till slutsatsen, att
det för ändamålet är nödvändigt att utveckla
tänkesätt och handlingsmetoder, som är
mäktigare än alla andra hittills kända.
När jag därvid har kommit fram till vad jag
kallar den morfologiska metoden, är det därför
att denna har möjlighet att bli av avgörande
betydelse i offensiven mot mänskliga hämningar,
samtidigt som den har visat sig bli synnerligen
värdefull vid lösningen av tekniska och
vetenskapliga problem av allmän natur*.
Den morfologiska metodiken
Enligt definitionen innebär den morfologiska
metoden en utredning av alla lösningar till ett
givet problem. Förfaringssättet är i stora drag
följ ande:
Det första steget är, att en exakt formulering
uppställes av det problem som skall lösas. Vi
kan t.ex. önska studera alla slag av rörelse eller
alla tänkbara kraftmaskiner, alla teleskop,
pumpar, kommunikationsmedel osv. Om problemet
* Den morfologiska metoden kan givetvis tillämpas även på
ekonomiska, sociala och politiska problem. Hur aktuell en sådan
tillämpning än är, måste den dock förbigås i detta sammanhang.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
