Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Ramsågblad med stukade tänder, av Julius Andersson, Cyrill Schaub och Åke Simonsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
516
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. A.
Förhållande
mellan
delning och
matning för
stukade
sågblad.
stukningens utförande valt delningen så stor
som möjligt, dvs. 23 mm.
För att undersöka i vad mån tanddelningen
inverkar på ytfinheten har en liknande serie blad,
jämte förkromade skränkta blad med 18 nnn
delning, provats. Brädbitar ur toppändan har
avsågats och deras yta har sedan bedömts i sämst
och bäst; proven har borttagits undan för undan.
Bedömningen har skett från båda sidor av
bräderna. Av undersökningen (fig. 5) framgår, att
man får fullt godkänd yta med 23 m-m delning.
Man har även ifrågasatt, om en bröstvinkel av
15° är den lämpligaste. Det ligger nära till hands
att tro, att en större vinkel skulle vara
lämpligare enär tänderna då lättare borde avskära
fibrerna i sågspårets botten. Prov har därför utförts
med 10°, 15°, 20° och 25° bröstvinklar.
Besul-taten av dessa försök kan ej föreläggas i
kurvform enär spridningen blir för stor. De större
vinklarna ser ut att ge stocken benägenhet för
självmatning, vilket gör att matningen blir
ojämn och ryckig, så långt dödgången i
matningsanordningen medger. Ytutseendet blir ej
heller bättre, vilket man även kunde vänta sig,
då tändernas sidskär blir mera snedställda. Vid
en bröstvinkel av 10° stöter bladet å andra sidan
ifrån sig stocken för hårt.
Om man vill ha en lugnt arbetande ram och
ett rakt och tolkrätt virke, skall bröstvinkeln
väljas så, att matningstrycket blir just så stort,
att dödgång i matningsanordningen undviks.
För stort matningstryck resulterar i krokgång.
Man har sålunda ej funnit anledning att ändra
på bröstvinkeln, 15°.
Fig. 5. Förhållande mellan delning och ytfinhet vid
sågning i delningsram av 1" furublock med 25 mm verklig
matning; o skränkt blad, - stukade blad.
Fig. 6.
[-Nettoeffektförbrukning-]
{+Nettoeffektför-
brukning+} för
ett rampar
(345 rim) vid
sågning med
––skränkta
och -
stukade blad.
Bruksegenskaper
Effektåtgången för stukade blad i jämförelse
med skränkta har även undersökts (fig. 6). De
skränkta och stukade bladen var av den
tjocklek, som normalt används (2,0 resp. 1,6 mm).
Effektförbrukningen för stukade blad synes
vara ca 10 % lägre än för skränkta. Denna
mindre effektåtgång motsvarar den ungefärliga
minskning av bladtjockleken, som stukningen
medger. Energiåtgången ser sålunda ut att vara
densamma per volymsenhet bortarbetat trä.
Då en exakt bestämning av
nettoeffektförbrukningen vid ramsågning är mycket svår att
genomföra och mätningen därför kan anses vara
behäftad med vissa fel bör ovanstående uppgifter
tas med en viss reservation.
Utslitningsprov i jämförelse med förkromade
blad har även utförts, och det har därvid
framkommit, att de går väl så länge i posterna som
de förkromade. En markant skillnad mellan
stukade och förkromade blad är, att de förra
oftast utdöms på grund av ytfel och de senare på
grund av krokgång och tolkfel hos det försågade
virket. Detta förhållande bekräftar de
amerikanska uppgifterna att stukade blad går rakare
genom kvistar och vres än skränkta blad. Den
stukade tanden kan ej fjädra undan på samma
sätt som den skränkta.
De stukade bladens varaktighet är lika stor som
de skränktas. Enär sliparen ej behöver stuka om
ett blad oftare än var tredje eller fjärde
skärpning, ligger det mera i hans intresse att skärpa
så, att icke extra stukningsarbete blir följden.
Enligt hittills gjorda erfarenheter åtgår ca 0,25
nnn för varje avslipning inklusive det material,
som förbrukas vid stukningen. Om ej spiksågning
inträffar, kan man således räkna med tolv
driftstimmar per millimeter förbrukad bladbredd.
En sammanfattning av de
undersökningsresultat som framkommit, ger vid handen, att Ett
rätt utformat stukat ramsågblad ger ca 10 %
mindre spånförluster än ett skränkt blad, ger
mera rakt och tolkrätt virke, har lika lång
livslängd som ett förkromat, skränkt och ger en yta,
som är lika god eller bättre än den det skränkta
ger. Tandens utformning har fastställts så att en
viss standardisering av bladen kan göras. Samma
tanddelning och skärvinklar används för
kant-ram och delningsram och för både fruset, torrt
och flottat timmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
