Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Nya material - Rostfritt stål med låg kolhalt, av SHl - Böcker - Mekanisk teknologi, av G Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1951
533
Rostfritt stål med låg kolhalt. Om ett kromnickelstål
upphettas till 425—820°C, bildas kromkarbider vid
korngränserna. Detta medför minskning av kromhalten i stålet,
vars korrosionsmotstånd därför sänks lokalt. I svetsar
uppstår därför korngränsfrätning. Denna kan undvikas genom
att försätta stålet med niob eller titan (Tekn. T. 1950
s. 932). Tillgången på den förra är emellertid starkt
begränsad, och det senare kan icke införas i svetstråden på
grund av sin luftkänslighet vid hög temperatur.
I detta dilemma har man med framgång försökt den
radikala utvägen att avlägsna kolet. Dettas löslighet i austenit
är 0.02 %> inom det kritiska temperaturområdet, och
undersökningar har visat, att det är tillräckligt att
nedbringa stålets kolhalt till 0,03 »/o mot normalt 0,07 «/o.
Sedan 1948 har sådana stålsorter, 304 ELC, använts till
svetsade konstruktioner, vilka visat lika gott
korrosionsmotstånd som niobstabilerat stål. Som svetstråd används
stål med låg kolhalt, 308 ELC, och detta kan också användas
vid svetsning av niob- och titanstabiliserat stål (R K Liee i
Machinery mars 1951). SHl
Böcker
Mekanisk teknologi, av O Svahn & H Hallendorff.
Bonniers, Stockholm 1948. 612 s., 718 fig., 77 tab. 32 kr.
Boken omfattar två delar, den första av Svahn med rubriken
"Formgivning genom slag, tryck eller dragning", den andra,
"Skärande bearbetningsmetoder", av Hallendorff. I boken
behandlas den grundläggande delen av de mekaniska
verkstädernas produktionsmetoder. De ekonomiska synpunkter,
som gör sig gällande vid val av bearbetningsmetoder och
bearbetningsdata, har i olika sammanhang upptagits till
förtjänstfull diskussion.
Bokens första del inledes med en översikt över plastisk
bearbetning och vissa definitioner, varefter följer ett kort
kapitel om kall- och varmvalsning samt valsverk. Vidare
redogörs för dragning av stänger och tråd, dragskivor och
dragbänkar samt stångpressning.
Smidningens grundprinciper behandlas, varefter följer vid
smidningen använda grundläggande arbetssätt: ansättning,
stukning, bockning osv. Beskrivningen av verktygen för
handsmidning är föredömligt summarisk. På ett ävenledes
rätt begränsat utrymme har de vanliga hammar- och
presstyperna behandlats. Avsnittet om sänksmide liksom
grundprinciperna för konstruktion av verktygen härför bör vara
värdefullt för konstruktörer av sänksmidda detaljer.
Bearbetning i smidesmaskiner och några speciella
smides-metoder beröres.
Efter en inledande diskussion av varmpressning redogörs
för principerna för pressverktygens utformning, och med
exempel anges lämpliga data för maskiner och material för
varmpressning.
Största delen av kapitlet om pressgjutning behandlar
verktygens utformning. Vidare redogöres för
pressgjut-maskinernas arbetsprinciper samt för olika
pressgjutlege-ringars egenskaper. "Råd och anvisningar för konstruktion
av pressgjutgods" kunde ha gjorts utförligare.
Rörtillverkningen beskrives på nio sidor. Under
rubriken stansning har förf. sammanfört olika
klippningsoperationer och plastiska formförändringsmetoder:
bockning, pressning, tryckning och djupdragning. Avsikten
härmed är bl.a. att få till stånd en mera bestämd
begreppsindelning, än den som hittills funnits, en sak som är värd
allt beaktande. Klippverktygens utformning, styrningar och
frammatningsstopp beskrives i första delen av kapitlet.
Beräkning av ekonomisk bandbredd och steglängd har gjorts
till föremål för en relativt omfattande analys och därefter
har uppnåeliga noggrannheter, verktygsförslitning och
maskiner behandlats. Bockning och vissa beräkningsmetoder
i samband med denna samt olika bockningsverktygs
utformning har beskrivits. Djupdragningsavsnittet omfattar
bl.a. verktygsutformning, dragbarhet, ämnesdimensioner
och smörjning. Kapitlet avslutas med några få ord om
tryckning.
Bokens andra del börjar med en orientering om
spånavskiljandet, arbetsstycke och skärverktyg samt en
bedömning av verktygens skärande egenskaper.
Verktygsmaskinernas olika huvuddelar, bl.a. med hänsyn till deras
stabilitet, vibrationsstyvhet och noggrannhet samt lagringar
sammanfattas. Begreppet bearbetbarhet diskuteras och
olika sätt att bedöma bearbetbarhet vid olika
bearbetningsmetoder och vid såväl grov- som finbearbetning avhandlas
så pass ingående, att denna del väsentligt bör kunna bidra
till att skingra den okunnighet i dessa frågor, som i alltför
stor utsträckning synes råda vid många verkstäder.
Kapitlet om svarvning börjar med en allmän beskrivning
av svarvar och svarvning, delvis med historiskt perspektiv,
och slutar med en redogörelse för vissa vanliga svarvtyper.
Däremellan behandlas svarvverktygen — deras utformning
och inställning — samt riktlinjer för val av
bearbetningsdata. En kort orientering om automatsvarvar skulle
dessutom ha varit önskvärd.
Hyvlingskapitlet omfattar huvudsakligen beskrivning av
olika hyvelmaskintyper och arbetet i dessa. Data för
formbrotschar och en mycket kort orientering om ut- och
invändig formbrotschning erhåller man i det följande
kapitlet. Filning för hand och i maskin avhandlas på två
sidor. I kapitlet om fräsning har bl.a. inverkan av olika
data på fräsarna belysts och lämpligt tillvägagångssätt vid
val av bearbetningsdata angivits. Som avslutning ges
exempel på några av de vanligaste fräsmaskintyperna och
arbetet i dessa.
Slipskivor, deras beståndsdelar och handhavande, samt
vissa uppgifter om bearbetningsdata inleder, och en
beskrivning av metoder och maskiner avslutar det blott
alltför korta kapitlet om slipning. Borrning med
spiralborr, försänkning och brotschning samt bearbetning i
ar-borrverk har behandlats mycket översiktligt under var sin
rubrik.
Efter en kort beskrivning av sågning följer redogörelse
för olika finbearbetningsmetoder: smärgling, polering,
fin-svarvning och finborrning med diamant och hårdmetall,
finslipning, honing och finhoning, läppning, skavning och
presspolering. Kapitlet om tillämpningsmetoderna
gäng-och kuggframställning ger ett begrepp om de olika
bearbetningsmetoder, som därvid kan förekomma. I
samband med en hel del av de behandlade
bearbetningsmetoderna har en kort men ofta mycket värdefull
diskussion av produktkvaliteten medtagits. Den egentliga
skärande bearbetningen avslutas med verktygsslipning. Bokens
sista kapitel handlar om mätteknik, såsom mätning med
direktvisande, jämförande och fasta mätdon. Ytkontroll
och mätdon härför har även tagits med.
Ett så omfattande ämneskomplex som den mekaniska
teknologin kan naturligtvis endast behandlas översiktligt
i en bok på 600 s. Vissa områden har blott berörts i
förbigående och särskilt saknar man ett kapitel om
upp-spänningsverktyg. En del formler liar återgivits felaktigt,
exempelvis ekv. (18) på s. 386. Speciellt i kapitlet om
pressgjutning besväras man av i figurerna förekommande
hänvisningstecken, till vilka inga förklaringar finns varken i
figurtexten eller på annat håll. I sådana figurer, där såväl
lämpliga som olämpliga alternativ åskådliggjorts, saknas
ofta uppgifter om vad som är lämpligt, resp. olämpligt.
Man kan knappast förutsätta, att den icke initierade
läsaren själv skall kunna avgöra detta.
Bortsett från dessa detaljanmärkningar ger boken en god
överblick av Verkstadstekniska metoder och möjligheter
och den utgör ett välkommet tillskott till den sparsamt
förekommande svenska sammanfattande litteraturen på
detta område. Den kan rekommenderas inte blott till
verkstadsfackmännen utan även till konstruktörer,
beräkningsingenjörer och andra, som på ett eller annat sätt kommer
i beröring med verkstädernas produktionsproblem.
G Nyberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
