Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - En amerikansk plan för industriell delaktighet, av Pg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’620
TEKNISK TIDSKRIFT
Vid några få företag, där Scanlon-planen införts, har
arbetarna inte tillhört någon fackförening. Erfarenheterna
har här inte varit så goda. En del svårigheter har
uppstått, som Scanlon anser att en fackförening skulle ha
kunnat avhjälpa. Det har visat sig fördelaktigt, att
initiativet till en Scanlon-plan kommer från fackföreningen. I
många fall ligger till grund för överenskommelsen endast
en enkel P.M.; vid Lapointe utgör den del av ett
kollektivavtal.
I den händelse ledningen vidtar åtgärder — t.ex. sänker
priserna på vissa varor från en viss dag — vilka ändrar
produktionens värde utan att arbetskostnaderna ändras,
måste de normala arbetskostnaderna justeras, i det
nämnda fallet uppåt, för att de utgående premierna skall kunna
hållas på samma nivå. Vid en prisstegring måste justering
ske åt andra hållet. En löneökning skall endast utbetalas
i form av ökade löner. En av Scanlons huvudprinciper är
att premier för ökad produktion inte får användas som
surrogat för löneökning. Men en löneökning, som givetvis
medför höjda arbetskostnader, föranleder justering av de
normala arbetskostnaderna uppåt.
Denna justering kan undvikas antingen genom att
ökningen kompenseras med höjda försäljningspriser eller att
man, med hänsyn till företagets konkurrensförmåga, helt
■enkelt underlåter att justera. Så har också inträffat vid
Lapointe. Eftersom det inte var möjligt att vid ett tillfälle
kompensera stigande lönekostnader med höjda priser utan
risk för sänkt omsättning, kom man överens om att inte
ändra procentsatsen, som bestämde värdet av de normala
arbetskostnaderna. Tack vare ökad produktion och
arbetsbesparande åtgärder nåddes åtrådd verkan.
Oin företagsledningen vidtar åtgärder, varigenom ökad
produktion möjliggöres utan höjd arbetsintensitet, bör
gjorda investeringar föranleda sänkning av de normala
arbetskostnaderna. Under 1949 hade man vid Lapointe gjort
dylika investeringar i ett fyrtiotal fall. Då det inte var lätt
att beräkna huru mycket härav som verkligen var
nyinvestering och huru mycket som endast utgjorde
ersättning för uttjänta inventarier, gick ledningen med på, trots
att investeringarna uppgick till sexsiffriga tal, att avstå
från att ta ut sin rätt.
Vid Lapointe inträffade tre gånger under de första två
åren, att de verkliga arbetskostnaderna enligt
avlöningslistorna var högre än de överenskomna normala. Så länge
det motsatta förhållandet rådde, hade företaget betalat ut
överenskomna premier. Vem skulle nu stå för förlusterna?
Det visade sig. att arbetarnas förståelse för och känsla av
ansvar inför den gjorda överenskommelsen var så stor,
att fackföreningen, trots att denna eventualitet inte var
omnämnd i avtalet, frivilligt gick med på vederbörlig
ändring även i detta fall. För att för framtiden undvika
att de anställda någon månad får ut lägre belopp i
avlöning än den normala lönen, kom man överens om att
hålla inne viss del av varje månads premier. Vad som finns
kvar av dessa fonderade medel utbetalas vid varje års slut.
Samarbetsorgan
Den ökade produktionen är inte endast en följd av ökad
arbetsintensitet. Det är möjligt att det arbetas hårdare,
säkerligen både trägnare och jämnare. Huvudsakliga
ökningen är dock att tillskriva de åtgärder, som vidtas för
att spara tid och arbetskraft. Alla förslag behandlas av
inom verkstaden tillsatta "produktionskommittéer".
Medlemmarna i dessa tas ut bland arbetarna. Det är därför
lätt att samla ihop dem till en överläggning. Dessa
kommittéer är befogade att realisera varje förslag, som inte
berör annat arbetsområde än deras eget och som inte
förutsätter penningutlägg. Förutom dessa
produktionskommittéer finns en "screening committee (gallringskommitté)
som är sammansatt av representanter från arbetsledningen
och de anställda vid företagets samtliga avdelningar.
Denna kommitté behandlar förslag av större räckvidd. Blir
ett förslag antaget får någon medlem av kommittén i upp-
drag att följa dess realiserande. Förkastas ett förslag
upp-dras åt någon lämplig person att personligen lämna en
uttömmande förklaring. Varje förslag förses med
förslagsställarens namn.
Arbetet inom en "screening committee" inledes med att
föregående månads ekonomiska resultat framläggs, varvid
den aktuella situationen kommenteras. Härefter övergår
man till att gå igenom alla inkomna förslag, vilka
ingående diskuteras. Mycken kritik kan levereras från båda
parters sida.
En ingenjör anmärker kanske på hur maskiner och
verktyg används, förmän angriper ingenjörer för
verklighetsfrämmande ritningar, någon anmärker på underhållet,
arbetsledningen framhåller, att mera underhåll drar med
sig höjda arbetskostnader. Under diskussionen kan nästan
allt som har med företagets problem att göra komma upp:
försäljningsproblem, konkurrenter, order, anbud, offerter,
kassationer, framtidsperspektiv, materialkvaliteter, hänsyn
till kunderna, företagsledningens svårigheter m.m.
Kortfattade minnesanteckningar från sammanträdena tilldelas
varje anställd.
Vad som förevarit vid sammanträdena kan sedan komma
att vidare diskuteras mellan kommittéledamöterna och de
övriga anställda under lunchtimmen, efter arbetets slut
eller på fackföreningsmöte. Resultatet blir att varje vid
Lapointe anställd kommer att ganska ingående känna sitt
företag och bättre förstå den insats han själv kan göra.
Intresset för förslagsverksamheten har i hög grad
stimulerats. Hos arbetarna har man funnit en rikedom på
fantasi och uppfinningsförmåga, som tidigare i allt för hög
grad legat outnyttjad.
Under de tidigare konventionella förhållandena har dylika
idéer hindrats av en del omständigheter från att framträda.
En arbetare, som kommit på en idé, får kanske aldrig
tillfälle att komma fram med den. Även om tillfälle inte
saknats, kanske han inte vill komma fram med den för
att inte bli utsatt för kamraters avundsjuka och fientliga
inställning. Inte minst känsligt kan förhållandet vara till
den närmast överordnade, som kan uppfatta ett förslag som
kritik av hans egna åtgöranden. Respekten mot ledningen
kan minskas i samma mån arbetaren ser var man kan
spara och arbetsledningen inte ser detta.
Denna inställning kan i hög grad skärpas, då arbetarna
är ställda helt utanför. De är inte inne i företagets problem
och kan därför inte förstå, varför vissa åtgärder från
ledningens sida synes dem ganska dumma — ibland kanske
de är det. Denna jordmån kan vara fruktbar för
uppkomsten av animositet från arbetarnas sida gent emot den fria
företagsamheten. Betecknande är att èn del arbetare vid
Lapointe, som nu vet att de kan tala rent ut, medger att
de tidigare aldrig kunde samställa sina intressen med
företagets och till och med fick en känsla av skadeglädje, när
de hörde, att det ibland inte gick så bra.
Erfarenheter
Lapointe har efter införande av Scanlon-planen ökat både
sina inkomster och sin omsättning. Men detta glädjande
förhållande är inte helt att tillskriva planens verkningar.
En duglig och initiativrik företagsledning har naturligtvis
sin andel i framgången. Upptagandet av nya
tillverkningar m.m. kan nämnas i detta sammanhang. Vid ett gott
och effektivt samarbete är det i regel omöjligt att dra
skarpa gränser och bestämma vad som är den ena eller
den andra partens förtjänst. Bland andra fördelar som
vunnits är väsentligt förkortade leveranstider samt
minskade klagomål på grund av felaktigheter. Lapointe har
gått in för att ta tillbaka varje felaktig leverans och sända
ny utan extra kostnader för köparen. Såväl de anställda
som företaget får bära var sin del av kostnaderna härför.
Alla blir därför angelägna om att med omsorg fullfölja
sitt arbete. Det kan också nämnas, att arbetarna blivit
särskilt intresserade för stora arbeten.
Utbildning av yrkesarbetare har gjort stora framsteg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
