- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
646

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 30. 25 augusti 1951 - Management-kurs vid Yxtaholm, av Gustaf Rüdhmer - Andras erfarenheter - Blixtnedslagsmätningar på kraftledningar, av F Ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’646

TEKNISK TIDSKRIFT

rörelserna vid arbetets utförande som motsvarar normal
arbetsprestation.

Färdighet i prestationsbedömning torde underlätta
arbets-studiepersonalens arbete och även förhandlingsarbetet och
man bör låta arbetsledare och fackföreningsfunktionärer
få träning i denna metodik. Naturligtvis måste arbetets
karaktär. antingen det är tungt eller lätt, ha stort inflytande
på vad man vill sätta som norm.

Erfarenheter för tidsstudier i USA

I USA iakttar man en klarare begreppsskillnad mellan
’ motion study" och "time study" jämfört med
förhållandet i Sverige. Vi använder numera ordet " arbets studium",
vilket omfattar båda begreppen.

Syntetisk ackordssättning med användande av
standardiserade elementtider är mycket vanlig i USA, även för
indirekta arbeten t.ex. underhållsarbeten.

Det ackordsystem som allmänt används bygger på
styckackord. Prestationsbedömningsmetodiken är en
fundamental grundval för fastställande av ackord.
Medelprestationerna i USA ligger vid 125 %, för topparbetare vid 150—•
175 av den prestation som läggs till grund för
ackordssättningen. Gruppackord, bonusackord och vinstfördelning
("profit sharing") anses inte medföra några fördelar
framför individuella ackord. I USA varierar "personlig tid"
mellan 2 och 5 °/o och "trötthetstillägg" mellan 0 och 30 %.

På arbetsstudiefunktionärers utbildning ställer man i USA
höga krav. Enbart tidsstudiemän förekommer inte numera.
En arbetsstudieingenjör måste även ha sinne och ansvar
för "motion study". Inom ett stort företag med "team
work" har man fördelat arbetsuppgifterna på tre grenar
under "industrial engineering department".

Industrial engineering department

/

Time study
dept.

Methods study Lay out
dept. dept.

Produktionsmedels utnyttjande

De kända principerna om arbetseffektivisering med
särskild anknytning till underhållsarbeten ("maintenance
jobs") är: eliminering av onödiga element i arbetet,
ersättning av ineffektiva element i arbetet med effektiva, och
eliminering av onödiga spilltidsperioder.

Med hjälp av aktivitetsdiagram ("activity chart") kan
man studera olika arbeten. En hel del står att vinna
genom att särskilt studera och förbättra ofta återkommande
arbetselement, t.ex. med standardiserade verktyg och
reservdelar.

Planering för tillverkning av nya produkter
De frågor som man måste ta ställning till när man skall
ta upp tillverkning av nya produkter inom fabrikationen
är mer eller mindre klassiska. De kan sammanfattas i
följande tre problemställningar:
bestämning av konstruktion och kvalitet (kundens krav),
bestämning av rätt kapacitet (kapitalinvestering, seriens
storlek),

bestämning av nya produktens omfattning och
utrymmesbehov i förhållande till andra produkter.

Med utgång från dessa problemställningar utvärderas på
basis av försäljningsprognosen de teknisk-ekonomiska
åtgärderna vad beträffar maskinanskaffningar och
fabrikslokalernas planering med hänsyn till den långsiktiga
generalplanen. Viktigt är att man kalkylmässigt följer upp den
nya produktens lönsamhet.

Synpunkter på mänskliga reaktioner
vid införandet av förändringar i produktionen
"Att utveckla och introducera förändringar i
produktionen är väsentligt. Den tillämpade tekniken är
förhållandevis lätt — det svåra ligger i att förändra människor, få

människorna med sig" — denna riktiga sats bör vara
utgångspunkten för ett inträngande i problemet människan
i produktionen. Olikheter hos individer och hur individen
påverkas av omgivning och uppfostran,
auktoritetsbegreppet m.m. kräver ett ingående studium för att få rätt grepp
om hela problemet.

I gruppstudium kan man tillämpa "case study method"
som åtminstone ger sekundär erfarenhet.

Följande hållpunkter må exemplifiera några
utgångspunkter för studium och självrannsakan,
sök "tändstiften" hos människorna,
beakta statiska differenser hos människor,
gå inte förbi de ansvariga,
skapa entusiasm,
utveckla samarbetet,
se det lilla i det stora.

Andras erfarenheter

Blixtnedslagsmätningar på kraftledningar. I samarbete
med Studiengesellschaft für Höchstspannungsanlagen
balett antal tyska kraftverk sedan år 1933 mätt blixtnedslagcn
i sina kraftledningar. I slutet av 1940 omfattade
undersökningen 30 kraftanläggningar med driftspänningar mellan
15 och 220 kV, och omkring 115 000 stålstavar för
registrering av blixtströmmar var då inmonterade på en total
ledningslängd av 2 000 km.

Under tiden t.o.m. 1940 har 1 434 blixtnedslag i
kraftledningarna registrerats, vilka fördelar sig på de olika
driftspänningarna och ledningstyperna enligt följande:

Antal
Isolations-jordlinor överslag

Spänning, kV

< 50 50—60 80—110 220

Antal Antal Antal Antal

nedslag nedslag nedslag nedslag

0 nej 55 48 16 —
ja 76 37 15 —

1 nej 120 152 312 210
ja 74 51 72 22

2 nej 16 132

ja — — 7 —

3 nej — — 25 —
ja — — 3 —

Av tabellen framgår i hur hög grad isolationsöverslagen
minskas då ledningarna är försedda med jordlinor.

Fördelningen av blixtnedslagen på positiva och negativa
samt deras strömstyrkor framgår av följande:

ström, k A < 10 10—20 20—30 30—10 40—50 50—60 60—70

+ 65 24 9 6 5 5 3

— 172 194 177 115 84 41 22
ström, k A 70—80 80—90 90—100 100—110 110—120 120—130 130—140

+ 2 1 — 1 — — 1

— 14 13 5 8 2 4 2
ström, k A 140—150 150—160 160—170 170—180 400

+ — — — 11

— 3 2 — 1

Anmärkningsvärt är att antalet negativa blixtströmmar,
dvs. härrörande från negativt laddade moln når ett
maximum mellan 10 och 20 k A, medan däremot de positivas
antal avtar med stigande blixtström, samt att den högsta
uppmätta blixtströmmen 400 kA var positiv.

Av samtliga 1 434 registrerade blixtnedslag har endast
25 *Vo haft isolationsöverslag som följd. Med stigande
antal jordlinor sjunker isolationsöverslagen från 52 °/o för
linjer utan jordlina ned till 6 °/o för linjer med 2—3
jordlinor. Med stigande driftspänning minskar även
isolationsöverslagen från 46 ’%> för spänningarna under 50 kV till

9 o/o för 220 kV. Största delen, 95 °/o, av blixtnedslagen
träffar linjernas jordade delar och endast 5 °/o faslinorna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0662.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free