Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 35. 29 september 1951 - Regionplan — generalplan, av Uno Åhrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
lll
Regionplan — generalplan
Professor Uno ihrén, Stockholm
Följande synpunkter på ämnet är givna i
anslutning till förhållandena i Sverige. Efter vad
jag tror, står man i de övriga nordiska länderna
inför problem och svårigheter liknande dem
vi har.
I Sverige kallar vi den kommunala
generalplanen och den interkommunala regionplanen med
ett gemensamt namn för översiktliga planer. De
är lagliga planinstitut. Även i nationell skala
förekommer en viss planering, utan att det finns
något uttryck härför i byggnadslagen.
Behov av översiktsplaner
Efter den nya byggnadslagens tillkomst har
generalplaneringen tagit en väldig fart. Av våra
städer har nu ca 60 % sina planer färdiga eller
påbörjade. Därtill kommer en mängd andra
tätorter och landskommuner. Det är väsentligen två
orsaker till denna utveckling.
Lagen fordrar icke bestämt generalplan för alla
tätorter, men möjligheten att bedöma de
stadsplaner och byggnadsplaner, som inlämnas för
fastställelse, är ju i hög grad beroende av att de
kan ses i sitt sammanhang med samhället i
övrigt. Detta har framhållits från länsarkitekter
och Byggnadsstyrelsen och ibland har
svårigheter gjorts, som föranlett vederbörande
kommun att ta itu med sin generalplan.
Tvånget har inte alltid varit det mest drivande
motivet. Förståelsen hos kommunalmännen för
att en översiktlig planläggning behövs har ökats
på ett mycket glädjande sätt på några få år. Det
är väl också helt naturligt att man vill komma
ifrån den ryckighet i den kommunala
behandlingen av planfrågor och markdispositionsfrågor,
som blir en följd av att stora, olösta
generalpla-nemässiga frågor gång på gång dyker upp i
samband med aktuella detaljplaner, trasslar till dem
och fördröjer dem. En ökad förståelse för nyttan
av en långsiktigare ekonomisk planering och
bättre överblick över kommande
investeringsbehov förstärker intresset för generalplaneringen.
Utvecklingen har sålunda medfört en
utomordentligt värdefull uppryckning och
modernisering av planväsendet, men samtidigt innebär den
en fara genom att det skett en överbelastning av
Föredrag vid NIM 4 i Helsingfors, juni 1951.
711.3(485)
den begränsade staben av sakkunniga.
Byggnadsstyrelsen har också sett sig föranlåten att i en
rundskrivelse till länsstyrelserna peka på bristen
på sakkunniga och framhållit, att man bör söka
hålla tillbaka den generalplanering som icke är
särskilt aktuell.
Endast en regionplan har gjorts i Sverige, för
göteborgstrakten 1944. (Jag räknar inte den
föråldrade planen för stockholmstrakten 1936.) De
sista par åren har nu startats tre regionplaner,
varjämte ett tiotal förberedes.
Egentligen är det ju bakvänt att så mycket
generalplanering gjorts utan att den föregåtts av
regionplaner. Men många tätorter har haft
problem av generalplanenatur, som pockat på sin
lösning och som icke varit beroende av regionala
sammanhang. Det har t.ex. varit önskvärt att
snabbt få en del markdispositionsfrågor lösta
med hänsyn till den stora
byggnadsverksamheten.
Naturligtvis har dock bristen på regionala
utredningar gjort att man i samband med
generalplanerna måst göra en del utredningar av
regional karaktär, åtminstone i preliminär form.
Ofta har också en del avsnitt i generalplanerna
måst betecknas som olösta i väntan på
regionplanen.
En god sak är att man nu fått tillfälle att
studera tekniken i översiktsplaneringen till en
början i mindre skala än i samband med omfattande
regionplaneringar. För övrigt måste principen
vara den, att översiktsplaner inte är
engångs-planer. De är inte "färdiga" i och med att de
lämnas till myndigheterna för granskning och
eventuell fastställelse. Översiktlig planering är
med nödvändighet till sin natur kontinuerlig. En
översyn och successiv omarbetning av de nu
framkomna generalplanerna kommer därför
under alla förhållanden att ske, och då kan en
anpassning till regionplanering göras.
Därmed är icke sagt att det icke är stora
olägenheter med den eftersläpande
regionplaneringen. Om ett nyckelproblem i en generalplan
inte kan lösas förrän i samband med en
kommande regionplan kan detta vara allvarligt nog.
Generalplanen kan då i väsentliga avseenden bli
så svävande att nyttan med planen blir relativt
liten. De värsta fallen är naturligtvis sådana, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
