Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Produktivitet vid bostadsbyggen, av Mejse Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
887
ker, eller för sådana underentreprenörers
arbetare, som sysslar med "byggmästeriarbetena",
t.ex. stenarbetare, bergsprängare och
plattsät-tare.
Att undersökningen på detta sätt begränsas
medför naturligtvis att dess resultat ej får
betraktas som typiska för övriga grenar av
byggnadsindustrin. Utvecklingstakten på
industribyggenas och anläggningsarbetenas områden anses
allmänt vara snabbare än ifråga om
bostadsbyggen. Omdömet torde gälla både material och
konstruktioner men framförallt arbetsteknik.
Undersökningen har ej heller innefattat
schaktnings-och bergsprängningsarbeten. Dessa arbeten har
utvecklats betydligt snabbare än många andra
byggnadsarbeten, tack vare en högre grad av
mekanisering och den kraftiga utvecklingen på
bergsprängningens område.
Eftersom hos byggaren anställda arbetare
svarar för drygt 70 % av den totala arbetstiden på
byggnadsplatsen4, berör undersökningen trots
inskränkningen en tillräckligt stor del
avbyggnads-arbetarkåren för att vara av intresse. För det
andra kan man tänka sig, att vissa arbeten, t.ex.
plattsättningar i badrum och uppförande av
betongformar under en tidsperiod utföras av
underentreprenörer och under en annan tidsperiod av
byggmästarens egna arbetare. De angivna
tidsuppgifterna skulle då ej ansluta sig till samma
arbetsmängd, varigenom man skulle få ett
systematiskt fel.
För att erhålla klarhet i oin någon förskjutning
från den ena till den andra organisationsformen
ägt rum, har jag för varje undersökningsobjekt
tagit reda på, vilka arbeten som utförts i egen
regi och vilka som överlämnats till sido- eller
underentreprenörer. Det har därvid visat sig, att
någon systematisk förskjutning ej ägt ruin från
en tidsperiod till en annan. Bergsprängning,
inläggning av blocksteg till trappor, isolering av
badrum och balkonggolv mot fukt,
marmorarbeten, utvändiga stenarbeten samt inläggning av
parkett- och linoleumgolv liksom montage av
ledstänger och utvändiga ställningar m.m. har i
praktiskt taget alla fall överlämnats till
underentreprenörer, vilket medfört att arbetstiden för
dessa arbeten ej medtagits nedan. Detta gäller
alla tre tidsperioderna, i vilka undersökningen
uppdelats, nämligen
/ förkrigstiden ........... 1935—1939
II krigsåren .............. 1940—1945
III efterkrigstiden .......... 1946—1950
Plattsättning i badrum och på balkonger samt
inläggning av golv av träbetong har erbjudit
varierande förhållanden. Ibland har byggaren själv
utfört arbetena, ibland överlämnat dem åt
underentreprenörer. Under period I (1935—1939) har
vid hälften av de undersökta objekten
plattsättning utlämnats till underentreprenörer. Under
period III (1946—1950) har däremot
underentreprenörer anlitats vid 75 % av de uppförda
objekten. Skillnaden kan emellertid vara
slumpbeto-nad vid de studerade byggena och får ej tas som
tecken på en verklig förskjutning inom
byggnadsbranschen. Däremot påverkar den
naturligtvis undersökningsresultaten och måste alltså
beaktas, då dessa skall tydas. Vissa växlingar har
också framträtt i uppsättningen av betongform
för bjälklagsplattor, där de modernare
metoderna med justerbara stålstämp framträtt under
senare år.
Om undersökningsmetoden kan ytterligare
nämnas, att varje bostadsbygge har behandlats som
en särskild enhet. Den samlade produktionen
förutsättes bestå av ett antal sådana enheter,
som var och en ges samma betydelse. Medeltalen
har alltså ej vägts ihop med hänsyn till objektens
storlek och antalet nedlagda arbetstimmar.
Undersökningsobjekt
Viktigare egenskaper och data för
undersökningsobjekten är framställda i tabell 1. Den har
begränsats till trevåningshus, eftersom ej mindre
än 58 objekt av 89 har tre våningar. De övriga
är högre.
Om vi i kol. 3 och 4 jämför objekten från
period I med dem från period III, ser vi trots det
ringa statistiska materialet följderna av den
utveckling mot längre och bredare huskroppar, som
ägt rum i Stockholm de senaste 15 åren som
reaktion mot de smala huskropparna, som hade
lanserats på Stockholmsutställningen 1930 och
vunnit terräng de närmaste åren därefter. I kol. 6
framträder utvecklingen mot större lägenheter.
Tabell i. Sammanfattande beskrivning av undersökta trevåningshus
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19
Period Antal Bygg- Genomsnittlig Ytter- Lägen-Loka-Vinds- Ytter- Trappor Bjälklag av Grundläggning på Arbetssäsong
objekt nads- längd bredd yta per hets- ler i kon- väggar block- direkt betong trä ut- berg plintar vin- som-
volym volym- volym käl- tor te- lätt- steg gjutna bredda eller ter mar
(med.) enhet (med.) lare gel betong plattor pålar
ms m m m2/m’j ms °/o av det totala antalet °/o för varje period
7 (1935—39) 11 7 639 36,4 9,7 0.286 239 45 9 90 10 50 50 75 25 15 85 0 30 70
II (1940—45) 22 22 155 39,6 9,4 0,273 245 36 7 71 29 — — 100 0 0 90 10 50 50
III (1946—50) 25 25 755 47,0 10,0 0,254 281 58 17 42 58 42 58 100 0 0 74 26 40 60
— — — — + + — ( + ) + + +
+ ökning av teoretiskt erforderlig volymtid från period I till period III — minskning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
