Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Produktivitet vid bostadsbyggen, av Mejse Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
888
TEKNISK TIDSKRIFT
Tabell 2. Medelvården av volymtider (h/msb) för undersökta objekt
Vånings- Bygg- Murare Timmermän Snickare Grovarbetare Alla arbetare Antal
antal nadsår Ackord- Dag- Total Ackord- Dag- Total- Ackord- Dag- Total Ackord- Dag- Total Ackord- Dag- Total objekt
tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid tid
3 1935—39 0,814 0,099 0,914 0,675 0,133 0,807 0,581 0,072 0,653 0,769 1,963 2,734 2,808 2,232 5,038 11
1940—45 0,779 0,080 0,859 0,684 0,096 0,780 0,379 0,059 0,438 0,903 2,487 3,390 2,744 2,558 5,302 22
1946—50 0,596 0,082 0,677 0,616 0,111 0,727 0,353 0,058 0,410 0,864 2,418 3,280 2,323 2,560 4,883 25
^ 4 1935—39 0,788 0.127 0,915 0,702 0,181 0,882 0,544 0,095 0,638 0,706 1,815 2,522 2,738 2,167 4,905 17
1940—45 0,814 0,114 0,929 0,769 0,118 0,887 0,478 0,116 0,595 0,739 2,362 3,101 2,798 2,620 5,418 11
1946—50 0,524 0,124 0,648 0,559 0,123 0,682 0,457 0,241 0,698 0,709 2,680 3,388 2,249 3,168 5,417 1
alla 1935—39 0,799 0,116 0,914 0,692 0,162 0,853 0,559 0,086 0,644 0,731 1,873 2,604 2,766 2,192 4,958 28
1940—45 0,791 0,092 0,883 0,713 0,103 0,816 0,412 0,078 0,490 0,849 2,444 3,292 2,762 2,578 5,341 33
1946—50 0,593 0,083 0,676 0,614 0,112 0,725 0,357 0,065 0,421 0,855 2,427 3,282 2,320 2,583 4,903 26
Den genomsnittliga lägenhetsvolymen har mellan
de två perioderna, alltså på ungefär tio år, ökat
från 239 till 281 m3, dvs. med 18 %. Samtidigt
härmed har emellertid våningshöjden i
bostadsvåningar minskat från i medeltal 3,05 m till 2,90
m. Detta betyder, att lägenhetsytan ökat relativt
sett än kraftigare än lägenhetsvolymen.
Stegringen har beräknats till ungefär 40 %. Den ger
ett slående intryck av den förskjutning mot
större lägenheter, som den moderna socialpolitiken
medfört för Stockholms del.
Bland andra tendenser i utvecklingen, som
återspeglas i tabell 1, skall här särskilt framhävas
lättbetongens frammarsch på teglets bekostnad
(enligt kol. 9—10). Ännu i slutet på 1930-talet
dominerade tegelhusen. Numera uppföres dock
fler hus av lättbetong än av tegel, i varje fall i
tre våningar. Bland andra förändringar i fråga
om konstruktiva material framgår, att på
1930-talet utfördes vindsbjälklagen av trä, under det
att man numera ur brandsäkerhetssynpunkt
väljer betong. Betongbjälklagen göres i dag som
korsarmerade plattor, direkt upplagda på
bärande väggar. Tidigare lade man ofta upp dem på
järnbalkar.
Resultat
En jämförelse mellan perioderna I och III kan
ge oss en uppfattning om
produktivitetsutvecklingen sedan förkrigstiden. Ur tabell 2 kan vi
dra följande slutsatser om skillnaderna i
volymtider mellan de två perioderna, varvid vi
begränsar oss till trevåningshus:
Volymtid Ändring
h/m3é »/o
Alla medtagna arbetare ..... ...... 0,155 — 3
Murare .................... ...... 0,237 — 26
Timmermän ................ ...... 0.080 — 10
Snickare ................... ...... 0,243 — 38
Grovarbetare ............... ...... 0,546 + 20
De i tabell 3 angivna spridningsmåtten har ta-
gits som bas för en statistisk analys i avsikt att
bestämma risken för att skillnaderna ovan skall
bero på tillfälligheter och ej hänföra sig till reella
olikheter. Därvid har följande konstaterats:
skillnaden i volymtider för murare och snickare är
statistiskt säkerställd, ty risken för att den
konstaterade olikheten skall ha orsakats av
tillfälliga växlingar ligger under 0,001. Skillnaden i
timmermännens volymtid är ej lika säkert
fastslagen. Härom kan blott sägas, att motsvarande
risk är mindre än 0,2. Vad avser skillnad i alla
arbetares sammanlagda volymtid visar ett
varia-tionsanalytiskt resonemang, att risken för att
tillfälligheter orsakat skillnaden är lägre än 0,6.
I fig. 1 är volymtider för de undersökta
byggnadsobjekten ställda bredvid varandra. De har
därvid inom varje grupp ordnats efter fallande
volymtid. Figuren visar, att grovarbetarnas andel
i den totala arbetstiden kontinuerligt ökar
samtidigt som yrkesarbetarnas arbetstid minskar.
Mest arbetstid har åtgått under period II,
krigstiden. Dess medelvärde är 8 % högre än vad som
gäller förkrigstiden. Under efterkrigstiden åter
ligger medelvärdet 3 % lägre än före kriget.
Skillnaden är dock ej större än att den kan bero på en
slump i fråga om val av objekt etc. Snickare och
murare har sänkt sina tider mest. Timmermän
uppvisar en svag minskning under det att
grovarbetarnas volymtid ej ändrats sedan period II.
Det har ej alltså varit möjligt att med säkerhet
fastställa någon minskning av volymtiden under
de elva åren. Detta kan förvåna mången, som
följt byggnadsverksamheten i Stockholm och
därvid haft tillfälle att observera de förändringar,
som skett: lättbetongens frammarsch på teglets
bekostnad, på fabrik helt färdigtillverkade och
beslagna snickerier i stället för tillverkning och
beslagning på byggnadsplatsen, betongformar av
fabrikstillverkade luckor i stället för bräder,
monterbar valvform med stålstämp som enkelt
kan vinschas upp till bestämd höjd eller annars
Tabell 3. Spridning (him"b) för undersökta objekt,
beräk-■\/Z(xi-m)
nad enligt formeln s — V -—, där xi är värdena för
’ n — 1
de skilda objekten och m medeltalet
Antal Byggnadsår Murare Timmermän Snickare Alla
arbe-våningar tare inkl.
grovarbetare
3 1935—39 0,219 0,194 0,128 0,685
1940—45 0,125 0,130 0,114 0,546
1946—50 0,143 0,174 0.125 0,701
4—8 1935—39 0,182 0,156 0,264 0,821
1940—45 0,142 0,175 0,177 0,700
3—8 1935—39 0,193 0,172 0,217 0,760
1940—45 0,133 0,153 0,154 0,593
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
