Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 39. 27 oktober 1951 - Produktivitet vid bostadsbyggen, av Mejse Jacobsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IS oktober 1951
889
Objekt
Fig. 1. Volymtider vid bostadshus ären 1935—39, 1940—45 och 1946—50.
skruvas upp med nonie i stället för den gamla
trästämpen, som skulle kapas till i varje särskilt
fall etc.
Härtill kommer naturligtvis
"vardagsrationaliseringen", dvs. alla små förändringar som var
och en ej har så stor betydelse men som dock
tillsammans bör ha väsentligt bidragit till att sänka
erforderlig arbetstid. Det finns därför skäl att
närmare granska de undersökta objekten och
söka fastställa, vilka omständigheter som
medverkat till, att resultatet av
utvecklingsverksamheten blivit så magert.
Samtidigt därmed skall frågan om sambandet
mellan volymtidernas och produktivitetens
växlingar tas upp till diskussion. För den skull skall
problemen behandlas ur följande synpunkter:
Har någon systematisk förskjutning av
kvaliteten hos byggnadsobjekten ägt rum de jämförda
objektgrupperna emellan? Om så skulle vara
fallet, måste vi korrigera härför, innan vi kan anse
volymtidernas förskjutningar ge uttryck för
produktivitetens ändringar.
Har några arbetsoperationer flyttats från
byggplats till tidigare led i produktionsprocessen?
Skulle detta ha inträffat, ger visserligen
resultatet av den ovan behandlade analysen uttryck för
produktivitetsutvecklingen på byggplatserna, men
den får ej tas som tecken på
effektivitetsutveckling inom branschen. På byggplatserna
åstadkomna besparingar i arbetstimmar och därmed
i kostnader kan ju ha förlorats i tidigare
produktionsled.
Byggnadsobjektens kvalitet
Såsom redan inledningsvis framhållits skiljer
sig snart sagt varje objekt från andra i fråga om
en mängd olika detaljer, som spelat större eller
mindre roll ur arbetskraftförbrukningens
synpunkt. För att kunna bedöma om några
systematiska olikheter föreligger mellan objekten under
period I och objekten under period III har jag
sammanställt viktigare omständigheter i tabell 1.
Vi kan ur den konstatera, att en del detaljer
gjort objekten under period I i och för sig mer
arbetskrävande än objekten under period III,
under det att andra omständigheter bör ha verkat
i motsatt riktning.
Till den första gruppen omständigheter hör
husens täthet, som nedan uppdelats i de två
begreppen ytteryta per volymsenhet och deras
planlösning, som exemplifieras med genomsnittlig
lägenhetsvolym.
Begreppet ytteryta per volymsenhet
sammanfattar inverkan av genomsnittlig längd och
genomsnittlig bredd. Ett längre hus kräver vid i övrigt
oförändrade omständigheter, dvs. vid t.ex.
samma bredd, samma genomsnittliga
lägenhetsstorlek och samma utrustning och rumsantal i
lägenheten, mindre volymtid än ett kortare hus,
eftersom arbetstid för gavlarna slås ut på ett större
antal husblock. Enligt samma resonemang gäller
att vid i övrigt oförändrade omständigheter
minskar volymtiden, om den genomsnittliga bredden
ökar. Dessa bägge omständigheter är
sammanförda i kol. 5, ur vilken vi ser, att såsom
genomsnitt för period I utgör yttervtan per volym senhet
0,286 m2/m%. Motsvarande värde för period III
är 0,254 m2/m%, vilket är 11 % lägre.
Genomsnittlig lägenhetsvolym är vid period 1
239 m3 och vid period III 281 m3. Den har alltså
ökat med 18 %. Det finns skäl att anta, att en
större lägenhet genomsnittligen kräver en
mindre volymtid än en mindre lägenhet. Detta
motiveras på följande sätt: i varje lägenhet finns ett
antal mindre utrymmen, såsom badrum, kök,
tambur och garderober. Då lägenhetsytan växer,
ökar i vanliga fall ej dessa mindre utrymmen i
samma utsträckning som denna. Tillväxten i
lägenhetsyta tas i stället oftast i anspråk av
större utrymmen, representerade av vardagsrum och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
