Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 44. 1 december 1951 - Belysningsfrågor vid CIE, Stockholm 1951 - Gelatinkapslar - Katodisk etsning - Brandhärdiga dörrar - Deg, honung och polonium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1031
är att man i ett tämligen brett ultraviolett band får ett
kontinuerligt spektrum i stället för ett linjespektrum.
Lysrören, som har direkt betydelse för en större
allmänhet, är fortfarande på segerrik frammarsch. Deras
livslängd har förbättrats avsevärt, och man lägger också ned
ett stort arbete på att erhålla goda färgåtergivande
egenskaper. För att så småningom få ett underlag för en
färgstandardisering skall data samlas över färgkoordinater och
färgåtergivande egenskaper för "vita" lysrör, liksom även
ljusutbytesvärden efter 100 h brinntid.
Genom tillkomsten av vissa lysämnen med god emission i
röda spektralområdet har man fått fram rörtyper med en
god färgåtergivning över hela spektret; denna fördel får
dock köpas delvis på bekostnad av ljusutbytet. Resultatet
säges vara bättre än kombinationen standardlysrör och
glödlampor. Uppmärksamheten är också riktad på
problemet att på bästa sätt få lysrören att tända
ögonblickligt.
Kvicksilverånglampan av superhögtryckstyp är bl.a. den
idealiska ljuskällan vid fluorescensmikroskopering. I detta
fall rekommenderas en storlek på 200 eller 250 W. Det
finns emellertid konstruktioner för effekter upp till 15 kW.
Genom att förutom kvicksilver införa kadmium och zink
i urladdningsrummet har man sökt få fram
färgmodi-fierade typer för hög effekt, lämpliga vid färgfotografering
och för olika filmstudioändamål.
Intressanta undersökningar och utvecklingar av
gas-urladdningslampor med ädelgasen xenon har utförts på
sistone, bl.a. i Storbritannien och Tyskland.
Xenonbåg-lampan ger ett vitt ljus av dagsljuskvalitet; den kan startas
ögonblickligt från såväl varmt som kallt tillstånd och når
genast full ljusstyrka. Luftkylda typer med kort
båg-avstånd har med fördel använts för olika
projektionsändamål.
Denna lamptyp äger många förutsättningar för en
ytterligare utveckling och kan tänkas fylla mångahanda
funktioner. Den synliga och ultravioletta strålningen i
högtrycksurladdningen visar ett kontinuerligt spektrum, som
utsändes vid elektroners och joners återförening i
gasmassan. Denna kontinuerliga strålning är av stor
intensitet, emedan elektron- och jontätheten i dylika
ädelgas-urladdningar är mycket hög. En kulformig xenonlampa
av högtryckstypen kan ge en ljustäthet på 165 000 sb.
Rörformiga typer på 100 kW alstrade ljusflöden på 360 000 lm.
Utomhusbelysning
Det finns vissa olikheter mellan europeisk och
angloamerikansk uppfattning om ljusknippets lämpligaste
utformning i bilstrålkastare, och man skall söka nå en
gemensam ståndpunkt.
Ljusverkan i dimma är ett detaljproblem som har
utretts genom brittiska mätningar, utförda med olika
dim-ljus av varierande ljusstyrka, och teoretiska studier av
ljusspridningen i dimma. Det har visat sig att
synbarhetsområdet för en dimljuslampa ganska snabbt når en gräns,
liksom fallet också är för en lampa med ett mera
avgränsat ljusknippe. Experimenten tydde på att ett brett,
platt, solfjädersformigt ljusknippe var fördelaktigare än
ett smalt, penselformigt dylikt; troligast är att en
kombination av bägge är en ännu bättre lösning.
Gatubelysningens kvalitet kan bedömas på grundval av
synbarheten och behaglighet. Man kan då skilja mellan
två meningsriktningar om lämpligaste sättet att uppnå
bästa vägbelysning; enligt den ena bör varje ansats till
bländning undvikas, enligt den andra är hög ljusnivå
viktigast och man godkänner därför ett visst mått av
bländ-ljus. I det senare fallet gäller det tydligen att
kompromissa mellan bländningstendensen och den bästa
synbarheten.
Vid försök i naturlig skala, varvid ljusnivån för vägen
och intensiteten från speciella bländningsutrustningar
kunde varieras oberoende av varandra, visade holländska
mätningar att en försämring av synbarheten genom viss bländ-
ning kunde försummas, om ljusintensiteten befanns till
-låtlig ur behaglighetssynpunkt. Särskilt gällde detta, om
vägens ljusnivå hölls vid en väl tillfredsställande höjd.
Inomhusbelysning
Lysrörsbelysning har visat sig mycket gynnsam i skolor
liksom på kontor och affärer. För affärer har
belysningen största betydelse för att orientera kunden, för att rikta
hans uppmärksamhet på speciella varor och för att ge en
allmänt behaglig miljö. Det är en mycket omfattande
belysningsattiralj, som bör komma till användning för en
idealisk lösning.
Man har att vid belysningsplaneringen ta hänsyn till
affärslokalens typ och storlek samt dess allmänna
arkitektur i form av pelar- och bjälkkonstruktioner m.m., till
varor, inredning, ytegenskaper hos väggar, golv och tak.
Belysningsplaneringen omfattar dessutom avvägning av
allmänna belysnmgsnivån i olika rymdavgränsningar,
användning av riktat glödljus samt val av färgkvalitet.
Ljuskällans ljussammansättning i förening med det belysta
materialets färg är i högsta grad bestämmande för
utseendet. Ljusklimatet kan dessutom ges intryck av värme
eller svalka, verka stimulerande eller lugnande allt efter
ljusfärgens art.
Omkring 20 °/o av de amerikanska hemmen har nu någon
typ av lysrörsbelysning. Under det att lysrören i början
utnyttjades i kök, tvättstugor och badrum har de nu genom
tillkomsten av passande armaturer och ljusfärger trängt
in i vardagsrum, matsalar och sovrum. De används med
förkärlek i alkover och nischer, vidare i samband med
gardinuppsättningar och draperier, för belysning av
fönsterplattor m.m. Glödlamporna spelar dock fortfarande den
avgörande rollen, särskilt i flyttbara armaturer. Det
cirkelformiga lysröret har dock börjat erövra en plats även i
golv- och bordslampor.
Dagsljuset och dess ekonomiska utnyttjande är av
grundläggande betydelse och Sverige intar härvidlag en
framträdande plats vid studiet av detta problem. Material
skall samlas över himmelsljusets täthet med hänsyn till
det geografiska läget och olika tidpunkter på dagen och
i förhållande till årstiden. Det framhölls även
önskvärdheten att statistiskt utreda det procentuella antalet
arbetstimmar, som måste ske i artificiell belysning.
G Pleijel, Sverige, har gjort en ingående studie över hur
stor del av byggnader i centrala stadsdelar med relativt
tät bebyggelse som blir tillräckligt dagsbelyst för vanligt
kontorsarbete och liknande. Variation av fönsterstorleken
så att de nedre våningarna får större fönster än de övre
ger ett bättre utnyttjande av dagsljuset. De mindre
fönstren i de högre belägna våningarna minskar dessutom
uppvärmningskostnaderna.
Gelatinkapslar användes allt mer till
portionsförpackningar t.ex. av etyleter för snabbstart av bilar i kallt
väder, eller av smörjmedel, lim och sololja för
engångsanvändning, osv.
Katodisk etsning av metallografiska prov genom
glödurladdning i vakuum mellan en aluminiumanod och
provets yta säges ge en klarare kristallstruktur, samtidigt som
de omvandlingar vilka ibland kan uppträda vid vanlig
kemisk etsning undvikes.
Brandhärdiga dörrar tillverkas av ett laminat,
bestående av två fanerskikt omgivande en kärna av vattenhaltigt
kalciumsilikat, vilket är dels obrännbart, dels en mycket
dålig värmeledare på grund av luftinneslutningar.
Deg, honung och polonium användes i amerikansk
ur-industri — degen för att sudda bort smuts från små
ur-delar, honungen för att hålla fast rubiner och safirer till
lager, och polonium för att jonisera luften och hindra
smådelar att klibba ihop genom statisk elektricitet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
