Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Kemin ger nya textilier, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 december 195i
1055
märkt isolationsförmåga i filtar och liknande
vävnader.
Andra faktorer verkar emellertid
komplicerande. Den viktigaste är fiberns förmåga att
absorbera fuktighet. För att hudens naturliga medel
att reglera sin temperatur skall fungera, måste
svetten avdunsta. Kläderna kan underlätta denna
process genom att släppa ut vattenånga genom
sina porer eller genom att absorbera fuktigheten
och låta den avdunsta från tygets yta.
Vävnader av hydrofila fibrer, såsom bomull,
rajon och ull, avlägsnar vatten på båda sätten.
Därför kan man utan obehag bära relativt täta
tyger av dessa fibrer närmast kroppen, ty
avdunstningen hindras dock inte nämnvärt. Tyger
för samma ändamål gjorda av hydrofoba fibrer,
såsom nylon, Dynel och Orion, skall däremot
göras glesa, eftersom fuktigheten helt och hållet
måste passera genom deras porer. De skyddar
emellertid då sämre mot blåst och sol.
Ett vattenabsorberande material kan också
verka värmande, innan det är mättat med vatten,
så att avdunstningen från dess yta kan ske. Vid
vätning t.ex. av ull utvecklas nämligen en
betydande värmemängd. Därför kan tyger av nylon,
Vinyon eller acetatfiber kännas svalare än
vis-kosrajon, bomull eller ylle i början av en
kroppsansträngning, men de känns mindre behagliga,
när svetten samlas under dem i stället för att
sugas upp.
På det hela taget är vävnader av syntetiska
fibrer inte fullt så behagliga att bära närmast
kroppen som sådana av naturliga eller
konstgjorda fibrer. Det finns dock utan tvivel undantag
från denna regel. Herrstrumpor av nylonull är
sålunda utan tvivel behagligare än de av bomull
eller rajon, ehuru kanske inte fullt lika sköna
som yllestrumpor. Orsaken härtill är, att nylons
spänst är minst lika stor som ulls, medan
bomulls och rajons är betydligt lägre. Till
klänningar, kostymer och ytterplagg har de
syntetiska fibrerna utan tvivel vissa fördelar framför
de övriga.
Användning
Människornas livsföring har i stora delar av
världen undergått betydande förändringar under
de senaste tjugu åren. Därför fordras tyger och
kläder av annat slag än de tidigare använda. Det
är inte bara en höjning av den allmänna
levnadsstandarden, som är orsak härtill, utan
människorna har blivit rörligare och mera rastlösa.
Intresset för nya tygsorter är därför stort, och
för att möta efterfrågan behöver textilindustrin
nya fabrikationsmetoder och framför allt nya
fibrer. Dessa får den i växande utsträckning från
kemisk industri.
Den mest använda konstgjorda fibern är
viskos-rajon både som silke och ull2. Dess
användningsområde torde vara välkänt. Aeetatfiber är där-
emot föga känd i Sverige men utgör i USA mer
än en fjärdedel av hela konstfibertillverkningen.
Den har inte så hög hållfasthet i torrt tillstånd
som viskosrajon men är lättare och mjukare.
Den har en synnerligen behaglig känsel och är
därför mycket omtyckt till nattdräkter och
damunderkläder. Acetatfibern absorberar inte vatten
i lika hög grad som viskosrajon och är därför
särskilt lämplig till baddräkter.
I USA görs ca 50 % av alla sommarkläder
(inklusive männens) av rajon7. Detta förhållande
och en växande användning till mattor har
bringat efterfrågan på rajonull till vad industrin
kallar "otrolig höjd". Nu förbereder emellertid
rajonindustrin en strid med ullen på dennas
egen mark; man skall nämligen använda
rajonull även till höst- och vinterkostymer.
Av proteinfibrerna torde vid mitten av 1951
blott Vicara finnas i handeln i nämnvärd mängd.
Den har visserligen relativt låg hållfasthet men
lär inblandad i natur- eller nylonull ge dessa
material mjuk och behaglig känsel. Vicara-ulltyger
skrynklas ganska lätt, men lär hänga ut sig fort7.
Ardil29 torde komma att användas på samma sätt
som Vicara. Båda är nu betydligt billigare än ull;
Ardils pris var i maj 1951 mindre än femtedelen
av ullens.
Nylons användningsområde är framför allt
grundat på dess enastående hållfasthet och
slitstyrka och i någon mån på att det är lättvättat
och fixerbart. Orion och Terylene är liksom
nylon lättvättade och fixerbara men lär inte ha
fullt lika god slitstyrka. I stället liknar de mer
naturliga fibrer; det påstås, att Orlon-silke är
mera likt natursilke och Orlon-ull mera lik
naturull än någon annan syntetisk fiber. I USA tror
man, att Orion främst kommer att användas till
sommarkostymer och till tält, presenningar och
markiser, det senare på grund av dess enastående
resistens mot väder och vind. Terylene anses vara
lämpligare till vinterkostymer än Orion.
Du Pont har meddelat27, att man kan framställa
pälsliknande material av nylon, Orion, Dacron,
Dynel och en ny typ av krusad viskosrajon,
provisoriskt kallad Fiber E.
Polyvinylkloridfibrerna liknar mycket nylon,
men de flesta har betydligt lägre smältpunkt och
kan därför inte strykas. De är knappast
lämpliga till kläder, men kan med fördel användas
till t.ex. skofoder, soffklädslar i fordon,
fönsternät och fiskredskap. Deras stora kemiska
resistens gör dem vidare lämpliga till filter och till
skyddskläder. Ungefär detsamma gäller för
po-lyetenfiber. Enkelfibrig sarantråd har fått
betydande användning till siktduk inom industrin
och saransilke till klädsel i bilar. På sista tiden
har detta även börjat utnyttjas till draperier o.d.
Glasfiber används mest till värmeisolering, som
elektriskt isolationsmaterial och till armering av
plast men numera också till vävnader för dra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
