Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 45. 8 december 1951 - Kemin ger nya textilier, av SHl - Hur det känns utan tyngdkraft - Ytan hos skalplåten - USA:s skifferoljeproduktion - Var trådbussarna finns - Födoämnen kan torkas frusna - Eldsäkra nylontyger - Läsa böcker i mörkret - Rostfria stål utan niob och kobolt - Kulblästring av 18-8-stål - Svavel återvinnes - Algvegetation i kylvattensystem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1056
TEKNIS K TIDSKRIFT
perier och gardiner. Dess fördelar är eldfasthet,
krymp- och sträckfrihet, resistens mot röta,
solljus och värme. Glasfiberns utnyttjande i
hemmen har möjliggjorts genom att man funnit ett
sätt att utjämna spänningarna i glastyg och
färga det genom tryckning7.
Det är klart, att de nya fibrerna öppnat oanade
möjligheter för textilindustrin att göra tyger ined
nya egenskaper och nytt utseende. Framför allt
gäller detta blandning av olika fiberslag, som
tycks ge nästan obegränsade möjligheter till
variation av textiltekniken. Att de dyra
naturfibrerna kan drygas ut med billigare konstgjorda
fibrer har redan nämnts. Härvid får man
givetvis tyger med delvis nya egenskaper, men inan
kan också uppnå helt nya effekter med hjälp av
konstfibrer8.
Som exempel kan nämnas en metod att göra
extra lätta ylletyger. Tidigare har inan inte kunnat
göra ylletyger med lägre vikt än ca 100 g/m2,
därför att finare ullgarn inte håller att väva. Man
kan nu kringgå denna svårighet genom att
förstärka ett fint ullgarn med en tråd av
alginat-rajon. Det håller då vid vävningen, rajonet löser
sig vid den följande tvättningen, och man får ett
helylletyg, som kan väga bara 38 g/m2 och är
utmärkt för damunderkläder och aftonklänningar
för den varma årstiden.
Ett annat sätt att utnyttja alginatrajons
löslighet i tvålvatten är att tvinna ihop en ull- och
en alginattråd med en snodd motsatt ulltrådens.
Efter vävning och tvättning får man då ett
helylletyg av ett garn, som till synes är utan snodd.
Tyget får ett enastående mjukt grepp och
mycket gott fall. Det kan naturligtvis inte
framställas utan hjälp av alginattråden, eftersom
otvinnat ullgarn inte alls håller att väva.
Man har också utnyttjat nylon för att förstärka
fint ullgarn. Härvid har detta tvinnats samman
med en fin tråd av nylonsilke. Detta kommer
emellertid då att ge en stor del av tygets yta,
och man får ett material, som i viss grad har
nylons känsel och utseende. Av särskilt intresse
är därför en metod att spinna ull kring en
ytterligt fin nylonsilketråd. Man kan på detta sätt få
ett mycket fint och dock starkt ullgarn, som till
synes är rent, ehuru det innehåller ca 5 % nylon.
SHI
Litteratur
1. Carlene, P W: Fibrernas egenskaper och vävnadens. Textil &
Konf. 8 (1951) h. 6 s. 12.
2. Gralén, N: De nya fibrerna. Textil & Konf. 8 (1951) h. 3 s. 30.
3. Kjellstrand, S: Den nya textiltekniken. Textil & Konf. 8 (1951)
h. 4 s. 18.
4. Neumeyxr, F: Nylon. Tekn. T. 74 (1944) s. 845.
5. Nilssen, B: Textilkemi. Stockholm 1950.
6. Williams, S: Synthetic fibers. Sci. Amer. juli 1951 s. 37.
7. Synthetic fibers. Chem. Engng News 29 (1951) s. 2552.
8. Quality fabrics from Britain. Esso Oilways 4 (1951) h. 2 s. 22.
9. Ny syntetisk fiber. Tekn. T. 75 (1945) s. 164.
10. Terylene. Tekn. T. 77 (1947) s. 46.
11. Kemikalier ur högtrycksacetylen. Tekn. T. 79 (1949) s. 948.
12. Orion och Dynel, tvä nya konstfibrer. Tekn. T. 80 (1950) s. 225.
13. Malsäkra ylletyger. Tekn. T. 80 (1950) s. 681.
14. Fibrer av glas. Tekn. T. 80 (1950) s. 926.
15. Eldresistenta vävnader. Tekn. T. 80 (1950) s. 1037.
16. Rayon av cellulosa och proteiner. Tekn. T. 80 (1950) s. 1041.
17. Du Ponts syntetiska fibrer. Tekn. T. 81 (1951) s. 293.
18. Dynel i handeln i USA. Tekn. T. 81 (1951) s. 294.
19. Syntetiska fibrer i Tyskland och England. Tekn. T. 81 (1951)
s. 394.
20. Hur skall bristen på bensen avhjälpas? Tekn. T. 81 (1951) s. 484.
21. Kalciumkarbid eller naturgas? Tekn. T. 81 (1951) s. 601.
22. Konstsilketillverkning i Finland. Tekn. T. 81 (1951) s. 616.
23. Textilfibrer av polyvinylklorid. Tekn. T. 81 (1951) s. 652.
24. Shrinking cloth by infra-red. Brit. Engng 34 (1951) s. 69.
25. Människogjorda fibrer leder i textilproduktionen. Textil & Konf.
8 (1951) h. 6 s. 20.
26. Textilfiber av polyvinylalkohol. Tekn. T. 81 (1951) s. 1015.
27. Rose, K: Neu> synthetic fibers show promise of wide use in
in-dustry. Mäter. & Meth. 34 (1951) h. 2 s. 76.
28. Synthetic fibers. Chem. Engng h. 8 s. 125.
29. Wijkman, H: Ardilfibrer — framställning och användning.
Textil & Konf. 8 (1951) h. 8 s. 28.
Hur det känns utan tyngdkraft har man, inför
kommande års färder i rymden, tänkt prova ut genom att klä
en medfödd dövstum (vilken saknar normalt balanssinne)
i en dykardräkt som blåses upp till specifika vikten 1, och
låta honom i vatten orientera sig enbart efter synsinnet.
Ytan hos skalplåten till amerikanska stridsflygplan
skyddas vid tillverkningen med ett påsprutat plastlackskikt,
som tas bort vid varje arbetsoperation och därefter åter
sprutas på. Ytrepor lär tidigare ha medfört en fartförlust
av 30 km/h.
USA:s skifferoljeproduktion vid Rif le, Colorado, skall
ökas från 8 t till 400 t per dag. Man räknar därmed komma
till samma pris som vanlig råpetroleum.
\Tar trådbussarna finns håller man i Philadelphia reda
på med ett övervakningsnät, som centralt registrerar
bussarnas läge. Om en tidsförskjutning uppstår mellan två
på varandra följande bussar anropas per tvåvägsradio en
kontrollör, som återställer tidtabellen.
Födoämnen kan torkas frusna genom bestrålning med
infrarött ljus i vakuum, varvid en lätt, porös produkt fås.
Denna process är en lösning av problemet att torka
födoämnen utan att förstöra deras smak och näringsvärde.
Eldsäkra nylontyger kan fås genom behandling med
en tiokarbamid-formaldehydplast. Impregneringen är
tvättäkta.
Läsa böcker i mörkret är ett länge känt behov som en
fransk bokförläggare har tänkt tillfredsställa genom att
trycka böcker med fluorescerande färg på svart papper.
. Rostfria stål utan niob och kobolt har framställts i
USA. Ett av dem kan användas vid 710—870°C. Det
innehåller mindre än 1 ’"/o nickel och kan ges full hållfasthet
genom värmebehandling utan bearbetning.
Kulblästring av 18-8-stål ökar dess
utmattningshållfasthet med 11 °/o vid 7,5 mm godstjocklek och med 46 °/o
vid 3,5 mm.
Svavel återvinnes ur förbrukade betningsbad i halvstor
skala i Storbritannien. Badet blandas med koks, och
återstoden efter indunstning rostas, varvid man får
svaveldioxid, som används för framställning av svavelsyra.
Algvegetation i kylvattensystem förhindras genom att
man försätter vattnet med natriumtriklorfenolat. Medlet,
vars verkan beror på frigjord triklorfenol, lär vara
mycket effektivt, särskilt i surt vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
