Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 46. 15 december 1951 - Ballistik för ingenjörer, av Sixten Rydberg - Dammbindning genom vattensprutning - Kastning i mycket tunt gjutgods - Ytfel på insidan av TV-rör - Ett verkligt inbrottssäkert kombinationslås - Kärnor för gjutformar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1083
antas ha kalibern 10 cm och spetshöjden 3
kaliber. Dess c-värde är då av storleken 0,8 • 10~4. Vid
hastigheten 900 m/s är dess retardation — om
(21) är tillämplig — ca 20 m/s2.
Sambandet mellan väg och tid kan enkelt
bestämmas med försummande av tyngdens
inverkan (vilket är möjligt enligt nyss anförda
exempel). Man erhåller
dv
dt
= — c ki (v — Jb)
varav vägen
+ *(23)
c ki
Sambandet kan med god noggrannhet utnyttjas
bl.a. för skissering av en bana, varvid
projektilens rörelse antas vara sammansatt av en i x-led
och en lodrät, så att projektilen sänkes sträckan
gP/2.
Maximiskottvidden uppnås med en
utgångsvinkel av 40°—60°, varvid de högre vinklarna gäller
för projektiler med mindre c-värden än ca 4 • 10~4.
överslagsmässigt kan man räkna med att 40°
utgångsvinkel ger maximal skottvidd. Z)40 i km
erhålles uppskattningsvis ur följande uttryck,
där C = 104 c och V0 är utgångshastigheten i hm/s
Vo2 , C 10—V o
Di o-
1
) (27)
1+1,2 C — 0,02 C2 T 1 2+0,4C V0
Däremot svarande skjuttid (bantid T) kan upp
skattas med uttrycket
520 y0
Ti o:
(28)
40 + CVo
Exempel: V0 = 10 hm/s, C = 3 ger ett
ungefärligt värde på Dmax av 25 km samt bantiden 74 s.
y0 = 15 hm/s, C = 0,5 ger Dmax 140 km och
bantiden 165 s. Värdet C — 3 kan gälla för en 12 cm
projektil av modell 1920—1940. Värdet C ■= 0,5
kan gälla för en fenstabiliserad projektil med
d = 12, P = 102 och h = 3.
Litteratur
1. Rydberg: Bättre artilleri, T. Kustartill. 1947 h. 1.
2. von K arman: The problem of resistance in compressible fluids,
Proc. 5th Volta Congress 1935 s. 210.
3. Charbonnier: Essais sur Vhistoire de la balistique, Mém. Artill.
Franc. 1927 s. 955.
4. Rydberg: Några aktuella artillerilekniska spörsmål, T.
Kustartill. 1945 h. 4.
5. Moulton: New methods in exteriör ballistics, Chicago 1926.
6. Liikkanen: Zur Störungstheorie der äusseren Ballistik, Soc.
Sci. Fenn. Comment. Phys.-Mathem. 12 (1943) h. 1.
7. Silfverhielm: Bestämning av ballistisk temperatur och vind ur
höjdprognos, Artill.-T. 1950 s. 205.
8. Rydberg: Problemet stora störningar, Artill.-T. 1948 s. 102.
9. SiLFVERHrELM: Inflytelser vid stora ytterballistiska störningar,
Kungl. Krigsvet.-Akad. H. T. 1949 s. 55.
10. Sugot: Balistique intérieure théorique et tables numériques,
Paris 1928.
11. Whinter: Balistique intérieure théorique, Mém. Artill. Frän?.
1939 s. 775, 1940 s. 3, 199, 1946 s. 163.
12. Nenonen: Lösning av inre ballistikens huvudproblem genom
stegvis kalkyl på grundval av förbränningsförsök i
tryckmätnings-kärl, Artill.-T. 1937 s. 1, 227.
13. Rydberg: Nenonens innerballistiska metod i modifierad form,
Artill.-T. 1940 s. 99.
14. Silfverhielm: Jordrotationens inverkan på projektilrörelsen, T.
Kustartill. 1950 h. 1.
15. Fowler, Gallop, Lock & Richmond: The aerodynamics of a
spinning shell, Philos. Träns. roy. Soc. 1920 s. 295, 1921 s. 227.
16. Nielsen & Synge: Ön the motion of a spinning shell, Quart.
appl. Mathem. 4 (1946) s. 201.
17. van Allen: Loss of spin of projectiles, J. aeronaut. Sci. jan.
1948 s. 35.
18. Gotlieb, Pashler & Rubinoff: A radio method of studying the
yaw of shells, Canad. J. Res. 26 A (1948) s. 167.
19. Charbonnler: Sur le mouvement gyroscopique de projectile,
Mém. Artill. Franc. 1927 del 3 s. 651.
20. Esclangon: Sur le mouvement gyroscopique de projectile, Mém.
Artill. Franc. 1927 del 3 s. 701.
21. Rurzio: Recherche sur la rotation des projectiles, Mém. Artill.
Franc. 1927 del 3 s. 795.
22. Sugot: Balistique extérieure théorique, Mém. Artill. Franc. 1927
del 3 s. 871.
23. Gabeaud: Sur le mouvement des projectiles autour de leur
centre de gravité, Mém. Artill. Franc. 1937 del 1 s. 1.
24. Hecq: Sur la nutation initiale des projectiles, Mém. Artill.
Franc. 1937 del 2 s. 321.
25. Lichnerowiecz: Sur le mouvement des projectiles autour du
centre de gravité. Mém. Artill. Franc. 1940 del 1 s. 77.
26. Darpas: Sur la stabilité des bombes d’aviation, Mém. Artill.
Franc. 1937 del 4 s. 841.
27. Felstyn: Mouvement du projectile empenné autour de son centre
de gravité, Mém. Artill. Franc- 1940 del 2 s. 357.
28. d’Autume: Le problème de 1’ogive de moindre résistance, Mém.
Artill. Nav. 1913 s. 481.
29. Valiron: Le problème de 1’ogive de moindre résistance, Mém.
Artill. Franc. 1922 del 2 s. 283.
30. Charters: Some ballistic contributions to aerodynamics, J.
Aeronaut. Sci. mars 1947 s. 155.
31. Darrieus: Note sur la loi de la résistance de V air aux
projectiles en mouvement, Mém. Artill. Franc. 1922 del 2 s. 241.
32. Langevin: Note sur la loi de la résistance de l’air aux
projectiles en mouvement, Mém. Artill. Franc. 1922 del 2 s. 253.
33. Jouget: Note sur la loi de la résistance de l’air aux
projectiles en mouvement, Mém. Artill. Franc. 1922 del 2 s. 267.
34. Garnier: Note sur la loi de la résistance de l’air aux
projectiles en mouvement, Mém. Artill. Franc. 1922 del 2 s. 271.
35. Dupuis: Expériences récentes sur la résistance de l’air, Mém.
Artill. Franc. 1928 del 3 s. 613.
36. Garnier: Calcul des tables et abaques de tir (Méthode G.H.M.).
Table B. Fonctions empiriques de la résistance de 1’air, Paris 1929.
37. Rydberg: Ytterballistikens fyra huvudproblem, T. Kustartill.
1948 h. 3—4, 1949 h. 1, 3, 4.
38. LaitonE: The linearized subsonic and supersonic flow about
inclined slender bodies of revolution, J. aeronaut. Sci. nov. 1947 s. 631.
39. Sears: Ön projectiles of minimum wave drag, Quart. appl.
Mathem. 4 (1947) s. 361.
Dammbindning genom vattensprutning blir avsevärt
effektivare om ett vätningsmedel tillsättes vattnet. I stället
för att vattnet, t.ex. över gjuterisand, samlar sig i kulor,
tränger det omedelbart ner till ett djup av 10—15 cm.
Kastning i mycket tunt gjutgods av stora dimensioner
säger sig en amerikansk tillverkare ha eliminerat genom
att hänga upp gjutgodset i en kranslinga och slå några
gånger på varje hörn med en mjuk hammare. Resultatet
har varit gott, men förklaringen att vibrationerna ordnar
upp molekylerna till att motsvara en snabbåldring är
tvivelaktig.
Ytfel på insidan av TV-rör efter reparation har visat sig
bero på att små glaspartiklar drivs in med stor hastighet av
den inströmmande luften, då rörets hals sågas av och
vakuumet brytes.
Ett verkligt inbrottssäkert kombinationslås för
kassavalv anser man sig ha fått genom att ratten inte är
mekaniskt kopplad till låsmekanismen, utan via en elektrisk
selsyn-koppling, vars manöversystem kan läggas långt
utanför valvet.
Kärnor för gjutformar med vikter upp till 70 kg kan
hanteras utan lyftöglor med hjälp av tape, som skärs av
då kärnan har inplacerats i gjutformen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
