Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 29 december 1951 - Nya vindtunnlar vid Flygtekniska Försöksanstalten, av Bo Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 november 1951
1139
tal" bestämmes sålunda av den mest
begränsande faktorn: gränsmachtalet för viss
modellstorlek eller fordran på visst reynoldskt tal.
Av vad ovan sagts om det reynoldska talets
betydelse följer, att reynoldstalgränsen borde
sättas till ca 6 • 10®. En så hög minimifordran på
reynoldska talet leder emellertid antingen till
synnerligen stora och effektkrävande
vindtunnlar med för svenska förhållanden orimligt höga
anläggnings- och driftkostnader, eller till en
väsentlig utvidgning av det transsoniska
centralområdet. Med hänsyn till att även ett lägre
reynoldskt tal i många fall medger tillförlitliga
undersökningar, synes det lämpligt att sätta en
lägre gräns för det reynoldstalbundna
gränsmachtalet, och här tillämpas värdet 2 • 106 för
hastighetsområdena närmast det transsoniska
centralområdet. Det bör dock betonas, att detta
innebär en avsevärd, av ekonomiska skäl
betingad nedprutning även av fordringarna på den
strömningstekniska kvaliteten. I betraktande
härav är det självfallet angeläget att inom så stor
del som möjligt av de båda transsoniska
huvudområdena erhålla högre reynoldska tal än
nyssnämnda värde: en nivå på åtminstone 3 à 4 • 106
är i första hand eftersträvansvärd, och varje
förbättring därutöver måste anses önskvärd.
I fig. 2 har de befintliga och planerade
tunnlarnas räckvidder markerats, varvid båda de an-
givna schematiska definitionerna på
gränsmach-tal tillämpats. En mera fullständig bild av
sambanden mellan reynoldskt tal och machtal för
olika tunnlar erhålles av diagram, där dessa
storheter markeras såsom skett i fig. 5.
Befintliga vindtunnlar vid
Flygtekniska Försöksanstalten
Vid FFA finns för närvarande följande
vindtunnelanlägg-ningar:
en låghastighetstunnel av kontinuerlig typ med cirkulär
tvärsektion i mätsträckan på 3,6 m diameter. Den drives av
en likströmsmotor på 1 350 hk. Högsta hastighet är ca 100
m/s. Tunneln arbetar med atmosfärstryck i mätsträckan.
Den får anses någorlunda väl fylla kravet på
försöksresurser inom låghastighetsområdet;
en höghastighetstunnel — för hög underljudhastighet —
av kontinuerlig typ och med cirkulär tvärsektion i
mätsträckan på 1 m diameter. Tunneltrycket kan varieras från
atmosfärstryck nedåt. Med den nuvarande driveffekten
på 1 350 hk uppnås för referensmodellen ett gränsmachtal
på 0,92, varvid dock reynoldska talet är något mindre än
1,0-10°. Vid Rr = 2" 10® är gränsmachtalet endast 0,8.
Dessa prestanda gäller vid ett tryckkammartryck på 0,75
at a. Driveffekten kommer inom kort att höjas till ca 3 000
hk, varvid gränsmachtalet vid R? — 2 ’ 10° kommer att
uppgå till ca 0,92 vid 1,5 ata tryckkammartryck. Denna
tunnels verkningsområde sträcker sig sålunda blott i mycket
ringa utsträckning in i inre delen av det transsoniska
un-derljudområdet. Även för yttre delen därav är tunneln ej
helt tillfredsställande, främst på grund av det begränsade
reynoldska talet;
en intermittent supersonisk vindtunnelanläggning enligt
Fig. 5. Samband mellan reynoldskt tal och machtal Jör olika vindtunnelutföranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
